Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Astra Zeneca övervakar personalens datorer

Astra Zeneca har infört digital övervakning av personalen. Syftet är att kontrollera hur ofta medarbetarna är på kontoret.
– Medlemmarna tycker att det är obehagligt att bli övervakade, säger Benny Hansen, Unionens klubbordförande.
David Österberg Publicerad
Till vänster händer mot en bärbar dators tangentbord, till höger en Astra Zeneca-skylt.
Anställda på Astra Zeneca övervakas – via sina datorer. Unionenklubben på Astra Zeneca har motsatt sig övervakningen, som de menar kan bryta mot lagen. Foto: Colourbox/Tomas Oneborg/SvD/TT.

Från årsskiftet övervakar läkemedelsföretaget Astra Zeneca i Södertälje hur ofta tjänstemännen är på kontoret, något som Länstidningen Södertälje var först med att rapportera.

Genom att samla in data från företagets nätverk kontrollerar arbetsgivaren hur ofta de anställda ansluter sina datorer till nätverket. En medarbetare som kopplar upp sig mot företagets nätverk anses vara på kontoret. Informationen sammanställs till månadsvisa rapporter som cheferna går igenom. Syftet med övervakningen är att kontrollera att de anställda följer företagets policy om att vara på kontoret minst tre dagar i veckan.

"Mätmetoden bryter mot GDPR"

Unionenklubben på Astra Zeneca har motsatt sig övervakningen. De lokala och centrala förhandlingarna med Unionen har avslutats i oenighet. 

– Klubben anser att tredagarspolicyn är acceptabel, men invänder mot mätmetoden eftersom vår bedömning är att den bryter mot GDPR, säger Benny Hansen, Unionens klubbordförande.

Vad tycker medlemmarna om övervakningen?

Benny Hansen
Benny Hansen.

– Majoriteten är negativa. De tycker att det är obehagligt att vara övervakade och att det känns som att företaget inte litar på dem. För flertalet får den ingen praktisk betydelse eftersom de har arbetsuppgifter som måste utföras på arbetsplatsen, till exempel labb-personal. De starkaste reaktionerna kommer från personal som har roller som till stor del kan utföras på distans, till exempel globala roller. Lite mer än en handfull har sagt till mig att ”nu är det dags att söka jobb någon annanstans.”

Har företaget haft problem med bristande kontorsnärvaro?

– Företaget har inte påvisat eller åberopat bristande kontorsnärvaro i mbl-förhandlingarna. Om man går på beläggningen på företagets parkeringsplatser så är det tydligt att det är väldigt hög närvaro på arbetsplatsen. Företaget säger att mätningarna ger dem ett underlag baserat på data i stället för tyckanden och uppskattningar. De säger också att de vill behandla personalen på de stora arbetsplatserna i Storbritannien, USA och Sverige lika och att mätningarna redan är i drift för Storbritannien och USA, säger Benny Hansen.

Cheferna kan göra sitt jobb utan övervakning

Unionenklubben anser att cheferna alltid har haft ett ansvar att veta var medarbetarna befinner sig, vad de jobbar med och hur mycket de jobbar och att de tidigare klarat av det utan automatiserad övervakning. 

Unionen centralt undersöker just nu om det finns något ytterligare förbundet kan göra för att stoppa övervakningen.

Kollega har bett Astra Zeneca om en intervju om övervakningen. Företaget har valt att svara skriftligt: 

”En levande arbetsplats där medarbetarna träffas är avgörande för att kunna skapa ett innovationsdrivet klimat, och en förutsättning för att forska fram och leverera livsviktiga läkemedel till patienter. För att bidra till den kulturen är det därför naturligt för oss att kunna ta närvaron i beaktande i våra årliga utvärderingar, och kunna följa upp på individuell nivå vid behov.”

3 företag som övervakat sina anställda

  • Tekniker på ett IT-företag jobbade hos kunder. Under jobbresorna övervakades de med en gps-tjänst. Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen men gick sedan med på en förlikning. Förlikningen innebar skadestånd till medlemmarna och stopp för övervakningen.
  • En vd såg till att få kopior på alla mejl hans anställda skickade. Varken avsändare eller mottagare kände till att vd:n läste mejlen. En IT-anställd satte stopp för kopiorna och efter förhandling med Unionen skaffade företaget en mejlpolicy. Vd:n fortsatte dock att läsa mejlen – med den skillnaden att alla nu kände till det.
  • En restaurangchef ringde ofta till personalen med synpunkter på musiken de spelade i restaurangen. Med hjälp av kameror kunde han övervaka personal och gäster på distans. Unionen stämde företaget för bland annat brott mot kameraövervakningslagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.