Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Astra Zeneca övervakar personalens datorer

Astra Zeneca har infört digital övervakning av personalen. Syftet är att kontrollera hur ofta medarbetarna är på kontoret.
– Medlemmarna tycker att det är obehagligt att bli övervakade, säger Benny Hansen, Unionens klubbordförande.
David Österberg Publicerad
Till vänster händer mot en bärbar dators tangentbord, till höger en Astra Zeneca-skylt.
Anställda på Astra Zeneca övervakas – via sina datorer. Unionenklubben på Astra Zeneca har motsatt sig övervakningen, som de menar kan bryta mot lagen. Foto: Colourbox/Tomas Oneborg/SvD/TT.

Från årsskiftet övervakar läkemedelsföretaget Astra Zeneca i Södertälje hur ofta tjänstemännen är på kontoret, något som Länstidningen Södertälje var först med att rapportera.

Genom att samla in data från företagets nätverk kontrollerar arbetsgivaren hur ofta de anställda ansluter sina datorer till nätverket. En medarbetare som kopplar upp sig mot företagets nätverk anses vara på kontoret. Informationen sammanställs till månadsvisa rapporter som cheferna går igenom. Syftet med övervakningen är att kontrollera att de anställda följer företagets policy om att vara på kontoret minst tre dagar i veckan.

"Mätmetoden bryter mot GDPR"

Unionenklubben på Astra Zeneca har motsatt sig övervakningen. De lokala och centrala förhandlingarna med Unionen har avslutats i oenighet. 

– Klubben anser att tredagarspolicyn är acceptabel, men invänder mot mätmetoden eftersom vår bedömning är att den bryter mot GDPR, säger Benny Hansen, Unionens klubbordförande.

Vad tycker medlemmarna om övervakningen?

Benny Hansen
Benny Hansen.

– Majoriteten är negativa. De tycker att det är obehagligt att vara övervakade och att det känns som att företaget inte litar på dem. För flertalet får den ingen praktisk betydelse eftersom de har arbetsuppgifter som måste utföras på arbetsplatsen, till exempel labb-personal. De starkaste reaktionerna kommer från personal som har roller som till stor del kan utföras på distans, till exempel globala roller. Lite mer än en handfull har sagt till mig att ”nu är det dags att söka jobb någon annanstans.”

Har företaget haft problem med bristande kontorsnärvaro?

– Företaget har inte påvisat eller åberopat bristande kontorsnärvaro i mbl-förhandlingarna. Om man går på beläggningen på företagets parkeringsplatser så är det tydligt att det är väldigt hög närvaro på arbetsplatsen. Företaget säger att mätningarna ger dem ett underlag baserat på data i stället för tyckanden och uppskattningar. De säger också att de vill behandla personalen på de stora arbetsplatserna i Storbritannien, USA och Sverige lika och att mätningarna redan är i drift för Storbritannien och USA, säger Benny Hansen.

Cheferna kan göra sitt jobb utan övervakning

Unionenklubben anser att cheferna alltid har haft ett ansvar att veta var medarbetarna befinner sig, vad de jobbar med och hur mycket de jobbar och att de tidigare klarat av det utan automatiserad övervakning. 

Unionen centralt undersöker just nu om det finns något ytterligare förbundet kan göra för att stoppa övervakningen.

Kollega har bett Astra Zeneca om en intervju om övervakningen. Företaget har valt att svara skriftligt: 

”En levande arbetsplats där medarbetarna träffas är avgörande för att kunna skapa ett innovationsdrivet klimat, och en förutsättning för att forska fram och leverera livsviktiga läkemedel till patienter. För att bidra till den kulturen är det därför naturligt för oss att kunna ta närvaron i beaktande i våra årliga utvärderingar, och kunna följa upp på individuell nivå vid behov.”

3 företag som övervakat sina anställda

  • Tekniker på ett IT-företag jobbade hos kunder. Under jobbresorna övervakades de med en gps-tjänst. Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen men gick sedan med på en förlikning. Förlikningen innebar skadestånd till medlemmarna och stopp för övervakningen.
  • En vd såg till att få kopior på alla mejl hans anställda skickade. Varken avsändare eller mottagare kände till att vd:n läste mejlen. En IT-anställd satte stopp för kopiorna och efter förhandling med Unionen skaffade företaget en mejlpolicy. Vd:n fortsatte dock att läsa mejlen – med den skillnaden att alla nu kände till det.
  • En restaurangchef ringde ofta till personalen med synpunkter på musiken de spelade i restaurangen. Med hjälp av kameror kunde han övervaka personal och gäster på distans. Unionen stämde företaget för bland annat brott mot kameraövervakningslagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Massiva lunchköer arbetsmiljöproblem på SVT

En stängd lunchrestaurang har skapat en kaotisk situation för personalen på SVT och SR. Stor del av lunchen går åt till att köa till automater och mikrovågsugnar. Nu kräver Unionenklubben att arbetsgivaren löser frågan.
Ola Rennstam Publicerad 4 november 2024, kl 06:00
Lång kö till matservering i Radiohusets trapp.
Köerna ringlar långa i Radiohusets trapp varje lunch sedan den stora personalmatsalen Gourmedia stängde tidigare i år. Situationen har skapat stor irritation hos medarbetarna på public service-bolagen. Foto: Privat/Adam Ihse/TT

Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.

Matautomat
Ny matautomat.

− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.

Tvingas köa i en trappa

Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.

− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.

Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:

Maria Fornemo
Maria Fornemo Foto: Jan Chronander

− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.

Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.

− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.

SVT: Vi arbetar med en lösning

Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.

Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?

För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler. 

− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och  fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.

Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?

Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm. 

SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.

Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?

− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.