Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Astra Zeneca övervakar personalens datorer

Astra Zeneca har infört digital övervakning av personalen. Syftet är att kontrollera hur ofta medarbetarna är på kontoret.
– Medlemmarna tycker att det är obehagligt att bli övervakade, säger Benny Hansen, Unionens klubbordförande.
David Österberg Publicerad
Till vänster händer mot en bärbar dators tangentbord, till höger en Astra Zeneca-skylt.
Anställda på Astra Zeneca övervakas – via sina datorer. Unionenklubben på Astra Zeneca har motsatt sig övervakningen, som de menar kan bryta mot lagen. Foto: Colourbox/Tomas Oneborg/SvD/TT.

Från årsskiftet övervakar läkemedelsföretaget Astra Zeneca i Södertälje hur ofta tjänstemännen är på kontoret, något som Länstidningen Södertälje var först med att rapportera.

Genom att samla in data från företagets nätverk kontrollerar arbetsgivaren hur ofta de anställda ansluter sina datorer till nätverket. En medarbetare som kopplar upp sig mot företagets nätverk anses vara på kontoret. Informationen sammanställs till månadsvisa rapporter som cheferna går igenom. Syftet med övervakningen är att kontrollera att de anställda följer företagets policy om att vara på kontoret minst tre dagar i veckan.

"Mätmetoden bryter mot GDPR"

Unionenklubben på Astra Zeneca har motsatt sig övervakningen. De lokala och centrala förhandlingarna med Unionen har avslutats i oenighet. 

– Klubben anser att tredagarspolicyn är acceptabel, men invänder mot mätmetoden eftersom vår bedömning är att den bryter mot GDPR, säger Benny Hansen, Unionens klubbordförande.

Vad tycker medlemmarna om övervakningen?

Benny Hansen
Benny Hansen.

– Majoriteten är negativa. De tycker att det är obehagligt att vara övervakade och att det känns som att företaget inte litar på dem. För flertalet får den ingen praktisk betydelse eftersom de har arbetsuppgifter som måste utföras på arbetsplatsen, till exempel labb-personal. De starkaste reaktionerna kommer från personal som har roller som till stor del kan utföras på distans, till exempel globala roller. Lite mer än en handfull har sagt till mig att ”nu är det dags att söka jobb någon annanstans.”

Har företaget haft problem med bristande kontorsnärvaro?

– Företaget har inte påvisat eller åberopat bristande kontorsnärvaro i mbl-förhandlingarna. Om man går på beläggningen på företagets parkeringsplatser så är det tydligt att det är väldigt hög närvaro på arbetsplatsen. Företaget säger att mätningarna ger dem ett underlag baserat på data i stället för tyckanden och uppskattningar. De säger också att de vill behandla personalen på de stora arbetsplatserna i Storbritannien, USA och Sverige lika och att mätningarna redan är i drift för Storbritannien och USA, säger Benny Hansen.

Cheferna kan göra sitt jobb utan övervakning

Unionenklubben anser att cheferna alltid har haft ett ansvar att veta var medarbetarna befinner sig, vad de jobbar med och hur mycket de jobbar och att de tidigare klarat av det utan automatiserad övervakning. 

Unionen centralt undersöker just nu om det finns något ytterligare förbundet kan göra för att stoppa övervakningen.

Kollega har bett Astra Zeneca om en intervju om övervakningen. Företaget har valt att svara skriftligt: 

”En levande arbetsplats där medarbetarna träffas är avgörande för att kunna skapa ett innovationsdrivet klimat, och en förutsättning för att forska fram och leverera livsviktiga läkemedel till patienter. För att bidra till den kulturen är det därför naturligt för oss att kunna ta närvaron i beaktande i våra årliga utvärderingar, och kunna följa upp på individuell nivå vid behov.”

3 företag som övervakat sina anställda

  • Tekniker på ett IT-företag jobbade hos kunder. Under jobbresorna övervakades de med en gps-tjänst. Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen men gick sedan med på en förlikning. Förlikningen innebar skadestånd till medlemmarna och stopp för övervakningen.
  • En vd såg till att få kopior på alla mejl hans anställda skickade. Varken avsändare eller mottagare kände till att vd:n läste mejlen. En IT-anställd satte stopp för kopiorna och efter förhandling med Unionen skaffade företaget en mejlpolicy. Vd:n fortsatte dock att läsa mejlen – med den skillnaden att alla nu kände till det.
  • En restaurangchef ringde ofta till personalen med synpunkter på musiken de spelade i restaurangen. Med hjälp av kameror kunde han övervaka personal och gäster på distans. Unionen stämde företaget för bland annat brott mot kameraövervakningslagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.