Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vad får jag göra på jobbmobilen?

Får chefen snoka upp vad du surfat på? Har arbetsgivaren rätt att kolla igenom dina sms och hålla koll på var du befinner dig? Kollega reder ut vad som gäller när du använder jobbmobilen.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna ligger under täcket i sängen och kollar i sin mobil.
Många använder sin jobbmobil även privat. Foto: Shutterstock

Om din arbetsgivare har försett dig med en mobiltelefon har du – i de flesta fall – rätt att använda den även för privat bruk, till exempel för att sms:a, kolla Instagram, betala räkningar i bankappen och så vidare. Men bara för att du får använda telefonen privat, innebär inte det att arbetsgivaren inte har möjlighet att hålla koll på vad du gör med telefonen.

Arbetsgivaren kan följa din aktivitet

Alla sidor du besöker, alla appar du använder och mycket av din aktivitet i telefonen lämnar spår, som kan sparas på arbetsplatsens nätverksserver. Det här innebär att din arbetsgivare kan ha tillgång till information om vad du gjort på jobbmobilen.

Men får chefen titta på den informationen?

Bara för att chefen kan övervaka dig, är det inte självklart att den får det. På Integritetsskyddsmyndighetens hemsida står att läsa att arbetsgivaren måste informera sina anställda om när, hur och varför informationen samlas in. Arbetsgivaren har alltså inte rätt att regelbundet, utan din vetskap, scanna av vad du som arbetstagare gör i din telefon.

Från myndighetens hemsida: ”Om ändamålet med kontrollen är att spåra och motverka oegentligheter eller missbruk ska den anställda kunna förstå vad arbetsgivaren menar med 'oegentligheter' eller "missbruk’".

Privata mejl och sms

Arbetsgivaren har i regel inte rätt att läsa dina privata mejl och sms. Om arbetsgivaren kommer åt känslig information – om din hälsa, en anhörigs hälsa eller vilket fackförbund du är med i – kan det klassas som ett brott.

Samtidigt finns undantag. Om chefen har starka misstankar om illojalt eller brottsligt beteende kan den har rätt att ta del av innehållet i privat e-post och i sms-konversationer.

Har chefen rätt att se var jag befinner mig?

I dag finns lättillgänglig teknik för att hålla koll på vad arbetsutrustning – exempelvis en telefon eller en dator – har för positionering, som det kallas. Men om din chef faktiskt ska nyttja den tekniken för att hålla koll var just du befinner dig, måste den kunna motivera det. Integritetsskyddsmyndigheten menar att det i normala fall inte är tillåtet att använda positionssystem för att exempelvis hålla koll på hur länge en arbetstagare arbetar eller hur långa raster den tar.

Får jag surfa på vad som helst?

Arbetsgivaren bör informera anställda, i samband med att de får sin telefon, om vilka regler och riktlinjer som gäller för jobbmobilen. Här kan arbetsgivaren reglera vilken typ av användning som är okej och vilken som inte är det. En uppmärksammad händelse är en man som fick sparken efter att han porrsurfat, varpå arbetsgivaren blev stämd av facket. I det fallet ska arbetsgivaren inte ha angivit att det fanns några begränsningar i hur arbetstagaren fick använda telefonen. Mannens fackförbund har stämt arbetsgivaren, för bland annat oskälig uppsägning.

Om arbetsgivaren begått övertramp

Om du misstänker eller vet om att arbetsgivaren har kommit över privat information – och känner att fel har begåtts – bör du i första hand kontakta facket. De kan bistå med juridisk hjälp. Det kan dock vara svårt att veta ifall arbetsgivare övervakar information du har i jobbtelefonen. Om det är särskilt viktigt för dig att hålla viss information borta från arbetsgivaren är det bästa att använda en privat mobiltelefon.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten och Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen