Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Om din arbetsgivare har försett dig med en mobiltelefon har du – i de flesta fall – rätt att använda den även för privat bruk, till exempel för att sms:a, kolla Instagram, betala räkningar i bankappen och så vidare. Men bara för att du får använda telefonen privat, innebär inte det att arbetsgivaren inte har möjlighet att hålla koll på vad du gör med telefonen.
Alla sidor du besöker, alla appar du använder och mycket av din aktivitet i telefonen lämnar spår, som kan sparas på arbetsplatsens nätverksserver. Det här innebär att din arbetsgivare kan ha tillgång till information om vad du gjort på jobbmobilen.
Bara för att chefen kan övervaka dig, är det inte självklart att den får det. På Integritetsskyddsmyndighetens hemsida står att läsa att arbetsgivaren måste informera sina anställda om när, hur och varför informationen samlas in. Arbetsgivaren har alltså inte rätt att regelbundet, utan din vetskap, scanna av vad du som arbetstagare gör i din telefon.
Från myndighetens hemsida: ”Om ändamålet med kontrollen är att spåra och motverka oegentligheter eller missbruk ska den anställda kunna förstå vad arbetsgivaren menar med 'oegentligheter' eller "missbruk’".
Arbetsgivaren har i regel inte rätt att läsa dina privata mejl och sms. Om arbetsgivaren kommer åt känslig information – om din hälsa, en anhörigs hälsa eller vilket fackförbund du är med i – kan det klassas som ett brott.
Samtidigt finns undantag. Om chefen har starka misstankar om illojalt eller brottsligt beteende kan den har rätt att ta del av innehållet i privat e-post och i sms-konversationer.
I dag finns lättillgänglig teknik för att hålla koll på vad arbetsutrustning – exempelvis en telefon eller en dator – har för positionering, som det kallas. Men om din chef faktiskt ska nyttja den tekniken för att hålla koll var just du befinner dig, måste den kunna motivera det. Integritetsskyddsmyndigheten menar att det i normala fall inte är tillåtet att använda positionssystem för att exempelvis hålla koll på hur länge en arbetstagare arbetar eller hur långa raster den tar.
Arbetsgivaren bör informera anställda, i samband med att de får sin telefon, om vilka regler och riktlinjer som gäller för jobbmobilen. Här kan arbetsgivaren reglera vilken typ av användning som är okej och vilken som inte är det. En uppmärksammad händelse är en man som fick sparken efter att han porrsurfat, varpå arbetsgivaren blev stämd av facket. I det fallet ska arbetsgivaren inte ha angivit att det fanns några begränsningar i hur arbetstagaren fick använda telefonen. Mannens fackförbund har stämt arbetsgivaren, för bland annat oskälig uppsägning.
Om du misstänker eller vet om att arbetsgivaren har kommit över privat information – och känner att fel har begåtts – bör du i första hand kontakta facket. De kan bistå med juridisk hjälp. Det kan dock vara svårt att veta ifall arbetsgivare övervakar information du har i jobbtelefonen. Om det är särskilt viktigt för dig att hålla viss information borta från arbetsgivaren är det bästa att använda en privat mobiltelefon.
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten och Unionen.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
