Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vad får jag göra på jobbmobilen?

Får chefen snoka upp vad du surfat på? Har arbetsgivaren rätt att kolla igenom dina sms och hålla koll på var du befinner dig? Kollega reder ut vad som gäller när du använder jobbmobilen.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna ligger under täcket i sängen och kollar i sin mobil.
Många använder sin jobbmobil även privat. Foto: Shutterstock

Om din arbetsgivare har försett dig med en mobiltelefon har du – i de flesta fall – rätt att använda den även för privat bruk, till exempel för att sms:a, kolla Instagram, betala räkningar i bankappen och så vidare. Men bara för att du får använda telefonen privat, innebär inte det att arbetsgivaren inte har möjlighet att hålla koll på vad du gör med telefonen.

Arbetsgivaren kan följa din aktivitet

Alla sidor du besöker, alla appar du använder och mycket av din aktivitet i telefonen lämnar spår, som kan sparas på arbetsplatsens nätverksserver. Det här innebär att din arbetsgivare kan ha tillgång till information om vad du gjort på jobbmobilen.

Men får chefen titta på den informationen?

Bara för att chefen kan övervaka dig, är det inte självklart att den får det. På Integritetsskyddsmyndighetens hemsida står att läsa att arbetsgivaren måste informera sina anställda om när, hur och varför informationen samlas in. Arbetsgivaren har alltså inte rätt att regelbundet, utan din vetskap, scanna av vad du som arbetstagare gör i din telefon.

Från myndighetens hemsida: ”Om ändamålet med kontrollen är att spåra och motverka oegentligheter eller missbruk ska den anställda kunna förstå vad arbetsgivaren menar med 'oegentligheter' eller "missbruk’".

Privata mejl och sms

Arbetsgivaren har i regel inte rätt att läsa dina privata mejl och sms. Om arbetsgivaren kommer åt känslig information – om din hälsa, en anhörigs hälsa eller vilket fackförbund du är med i – kan det klassas som ett brott.

Samtidigt finns undantag. Om chefen har starka misstankar om illojalt eller brottsligt beteende kan den har rätt att ta del av innehållet i privat e-post och i sms-konversationer.

Har chefen rätt att se var jag befinner mig?

I dag finns lättillgänglig teknik för att hålla koll på vad arbetsutrustning – exempelvis en telefon eller en dator – har för positionering, som det kallas. Men om din chef faktiskt ska nyttja den tekniken för att hålla koll var just du befinner dig, måste den kunna motivera det. Integritetsskyddsmyndigheten menar att det i normala fall inte är tillåtet att använda positionssystem för att exempelvis hålla koll på hur länge en arbetstagare arbetar eller hur långa raster den tar.

Får jag surfa på vad som helst?

Arbetsgivaren bör informera anställda, i samband med att de får sin telefon, om vilka regler och riktlinjer som gäller för jobbmobilen. Här kan arbetsgivaren reglera vilken typ av användning som är okej och vilken som inte är det. En uppmärksammad händelse är en man som fick sparken efter att han porrsurfat, varpå arbetsgivaren blev stämd av facket. I det fallet ska arbetsgivaren inte ha angivit att det fanns några begränsningar i hur arbetstagaren fick använda telefonen. Mannens fackförbund har stämt arbetsgivaren, för bland annat oskälig uppsägning.

Om arbetsgivaren begått övertramp

Om du misstänker eller vet om att arbetsgivaren har kommit över privat information – och känner att fel har begåtts – bör du i första hand kontakta facket. De kan bistå med juridisk hjälp. Det kan dock vara svårt att veta ifall arbetsgivare övervakar information du har i jobbtelefonen. Om det är särskilt viktigt för dig att hålla viss information borta från arbetsgivaren är det bästa att använda en privat mobiltelefon.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten och Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.