Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vad får jag göra på jobbmobilen?

Får chefen snoka upp vad du surfat på? Har arbetsgivaren rätt att kolla igenom dina sms och hålla koll på var du befinner dig? Kollega reder ut vad som gäller när du använder jobbmobilen.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna ligger under täcket i sängen och kollar i sin mobil.
Många använder sin jobbmobil även privat. Foto: Shutterstock

Om din arbetsgivare har försett dig med en mobiltelefon har du – i de flesta fall – rätt att använda den även för privat bruk, till exempel för att sms:a, kolla Instagram, betala räkningar i bankappen och så vidare. Men bara för att du får använda telefonen privat, innebär inte det att arbetsgivaren inte har möjlighet att hålla koll på vad du gör med telefonen.

Arbetsgivaren kan följa din aktivitet

Alla sidor du besöker, alla appar du använder och mycket av din aktivitet i telefonen lämnar spår, som kan sparas på arbetsplatsens nätverksserver. Det här innebär att din arbetsgivare kan ha tillgång till information om vad du gjort på jobbmobilen.

Men får chefen titta på den informationen?

Bara för att chefen kan övervaka dig, är det inte självklart att den får det. På Integritetsskyddsmyndighetens hemsida står att läsa att arbetsgivaren måste informera sina anställda om när, hur och varför informationen samlas in. Arbetsgivaren har alltså inte rätt att regelbundet, utan din vetskap, scanna av vad du som arbetstagare gör i din telefon.

Från myndighetens hemsida: ”Om ändamålet med kontrollen är att spåra och motverka oegentligheter eller missbruk ska den anställda kunna förstå vad arbetsgivaren menar med 'oegentligheter' eller "missbruk’".

Privata mejl och sms

Arbetsgivaren har i regel inte rätt att läsa dina privata mejl och sms. Om arbetsgivaren kommer åt känslig information – om din hälsa, en anhörigs hälsa eller vilket fackförbund du är med i – kan det klassas som ett brott.

Samtidigt finns undantag. Om chefen har starka misstankar om illojalt eller brottsligt beteende kan den har rätt att ta del av innehållet i privat e-post och i sms-konversationer.

Har chefen rätt att se var jag befinner mig?

I dag finns lättillgänglig teknik för att hålla koll på vad arbetsutrustning – exempelvis en telefon eller en dator – har för positionering, som det kallas. Men om din chef faktiskt ska nyttja den tekniken för att hålla koll var just du befinner dig, måste den kunna motivera det. Integritetsskyddsmyndigheten menar att det i normala fall inte är tillåtet att använda positionssystem för att exempelvis hålla koll på hur länge en arbetstagare arbetar eller hur långa raster den tar.

Får jag surfa på vad som helst?

Arbetsgivaren bör informera anställda, i samband med att de får sin telefon, om vilka regler och riktlinjer som gäller för jobbmobilen. Här kan arbetsgivaren reglera vilken typ av användning som är okej och vilken som inte är det. En uppmärksammad händelse är en man som fick sparken efter att han porrsurfat, varpå arbetsgivaren blev stämd av facket. I det fallet ska arbetsgivaren inte ha angivit att det fanns några begränsningar i hur arbetstagaren fick använda telefonen. Mannens fackförbund har stämt arbetsgivaren, för bland annat oskälig uppsägning.

Om arbetsgivaren begått övertramp

Om du misstänker eller vet om att arbetsgivaren har kommit över privat information – och känner att fel har begåtts – bör du i första hand kontakta facket. De kan bistå med juridisk hjälp. Det kan dock vara svårt att veta ifall arbetsgivare övervakar information du har i jobbtelefonen. Om det är särskilt viktigt för dig att hålla viss information borta från arbetsgivaren är det bästa att använda en privat mobiltelefon.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten och Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna så att vi får en praxis. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD