Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen ser dig!

Arbetsgivaren kan se var du är, vad du gör och med vem. Orwells framtidsdystopi 1984 har blivit verklig – åtminstone på jobbet. Ändå rycker flertalet anställda på axlarna åt övervakningen, visar Kollegas undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 29 oktober 2019, kl 15:28
Ett inzoomat öga med ettor och nollar runt omkring.
Reglerna för i vilka situationer arbetsgivaren får kontrollera dig har skärpts, men är lätta att missbruka. Foto: Jürgen Fälchle/Colourbox

På en Unionenarbetsplats där de anställda har egna skåp som öppnas med passerkorten blev några medlemmar väldigt paffa när de plötsligt blev varse att låskorten inte fungerade.

Ännu mer förvånade blev de när de till slut fick upp skåpen och hittade andras tillhörigheter där. Det visade sig att dessa medlemmar hade använt sina skåp sällan, och att arbetsgivaren i brist på lediga förvaringsutrymmen hade gett bort skåpen till nyanställda.

Men hur kunde arbetsgivaren veta att skåpen nyttjades sällan eller aldrig?

En arbetsgivare med kontrollbehov har i dag alla tekniska möjligheter att kartlägga anställdas minsta steg. De kan kolla när du kommer och går, öppnar ditt skåp, hur ofta och hur du rör din mus och ditt tangentbord, vilka sidor du surfar på. De kan kolla upp vad du gör på arbetet och risken finns att de går över gränsen och kikar på ditt privatliv om du använder din mobil och din mejl även för privat bruk.

Man behöver inte vara paranoid för att känna sig övervakad.

Ändå är sju av tio tjänstemän tämligen obekymrade av tanken på att deras arbetsgivare skulle kunna övervaka dem elektroniskt på något sätt, visar Kollegas undersökning. Har man inget att dölja är övervakning ingenting att vara rädd för, är den vanliga reaktionen.

Men oavsett känslan av misstro som övervakningen väcker har väl de flesta av oss något litet pytteskelett i garderoben som vi inte vill att våra arbetsgivare ska ha reda på, och som kan komma att användas emot oss den dag vi hamnar i onåd, blir sjuka eller olönsamma.

GDPR

Står för General Data Protection Regulation – en dataskyddsförordning som infördes 25 maj 2018 i alla EU-länder. I Sverige ersatte den personuppgiftslagen PUL.

Närmare en fjärdedel av de tillfrågade i Kollegas undersökning, utförd av Novus, har antingen haft en känsla av övervakning eller har de facto varit utsatta för det.

Arbetsgivaren får ha viss koll på sina medarbetare – företaget äger ju troligtvis datorn, telefonen, skåpet etcetera. Sedan dataskyddsförordningen GDPR började gälla för snart två år sedan behöver arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden inte längre ansöka om tillstånd för att kameraövervaka sin personal.

– Det innebär inte att det blivit enklare att övervaka, arbetsgivare måste följa de grundläggande principerna i GDPR, säger Susanna Kjällström, expert på LO-TCO rättsskydd.

Enligt GDPR får arbetsgivaren inte kränka ditt privatliv hur som helst. Går företaget in och läser dina privata mejl måste det finnas en väldigt bra förklaring.


Jobbets mobil kan berätta var du befinner dig och vad du skriver. Illustration: Mattias Käll

– Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet. Enligt GDPR måste arbetsgivaren visa att det finns ett berättigat intresse för att till exempel övervaka mejl och måste informera dig om att de har tittat och hur de resonerar, varför de tittat och vilka som tittat.

– Arbetsgivaren måste dessutom ge dig den informationen allra senast en månad efter intrånget – det är alltså inte tillåtet att kontinuerligt övervaka någons mejl i hemlighet. Den stärkta informationsskyldigheten är en viktig skillnad jämfört med personuppgiftslagen, PUL, som jag tror många arbetsgivare missat.

När det gäller mejl har man dessutom artikel 8 i Europakonventionen att ta i beaktande, samt flera domar som man enligt Susanna Kjällström inte kan tolka på annat sätt än att arbetsgivaren måste hålla fingrarna i styr.

Att det sker övertramp mot anställdas integritet råder det ingen tvekan om. En Unionenmedlem blev exempelvis av med sitt jobb efter att arbetsgivaren gått in och läst hennes mejlkonversation med kollegorna. En annan använde sin privata dator när hon skrev om sin arbetsgivare – men hade skickat mejlet till kollegornas jobbmejl, där arbetsgivaren hittade konversationen och sedan slog tillbaka mot den anställda.

Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet

När lojalitetsplikten kolliderar med anställdas integritetsbehov har det varit svårt för facket att agera. Och ännu har inga övertramp från privata arbetsgivare prövats, så man vet inte hur Arbetsdomstolen kommer att tolka den nya lagen.

– Det kostade i princip ingenting att bryta mot PUL. Sanktionerna för att bryta mot GDPR ska vara kraftigare, men om det blir så återstår att se. Från fackligt håll vet vi att det måste kännas för att mindre nogräknade arbetsgivare ska avhålla sig från att bryta mot lagen, säger Susanna Kjällström.

– Egentligen är lagen inte luddig, även om det inte går att ge ett generellt svar på vad som gäller – det måste avgöras från fall till fall. Mitt råd till arbetsgivarsidan är: Se till att det finns en klar och tydlig policy när det gäller mejl och annan automatiserad övervakning.

Skaffa en privat mejladress och en privat mobil, och använd dessa så fort du gör något av privat karaktär, är rådet till anställda från informationssäkerhetschefen på Unionen, Peter Hjortzberg-Nordlund.

– George Orwell, släng dig i väggen! Det som händer nu är mycket mer skrämmande och medvetandegraden om intrång, övervakning och påverkan är låg i Sverige. Via våra mobiler och appar kan såväl företag som främmande makt komma åt all information som finns om dig.

Peter Hjortzberg-Nordlund menar att vi måste förutsätta att allt vi gör registreras och att arbetsgivare på ett eller annat sätt kan komma åt all information om dig som finns – även sådant du inte själv är medveten om. Det lär till exempel finnas algoritmer som kan räkna ut när du är på väg att säga upp dig eller hur du tänker och kommer att agera i en förhandling.

– Ingenting är gratis – laddar du ner en app säljer du information om dig själv. Vi måste sluta vara naiva och börja bli mer medvetna, säger Peter Hjortzberg-Nordlund.

REGLER FÖR ÖVERVAKNING

KAMERAÖVERVAKNING

  • Arbetsgivaren ska ha ett befogat intresse som inte kan uppnås med mindre integritetskränkande åtgärder.
  • Kameraövervakningen ska inte användas för att kontrollera arbetsinsatser.

GPS OCH KONTROLL AV ELEKTRONISKA SPÅR

  • Har arbetsgivaren ett befogat intresse av att genomföra kontrollen?
  • De anställda ska veta vad uppgifterna ska användas till och vem som har tillgång till dem.
  • Personuppgifterna ska behandlas enligt GDPR.
  • GPS och elektroniska spår ska inte användas för att övervaka anställda i realtid, som för att kontrollera hur de sköter sitt jobb eller när de tar rast.

LÄSA E-POST OCH AVLYSSNA TELEFONSAMTAL

  • Arbetsgivaren har i normalfallet inte rätt att läsa arbetstagarnas privata e-post. Däremot sådan som är relaterad till arbetet.
  • Arbetsgivaren kan ha rätt att spela in telefonsamtal med exempelvis kunder.
  • Arbetsgivaren får inte öppna eller ta del av innehållet i brev till arbetstagarna personligen.
  • Arbetsgivaren får inte göra intrång för att komma åt något som är förslutet eller inlåst.

Källa: LO-TCO rättsskydd

Arbetsmiljö

Osund arbetsmiljö på apoteken - stress, gråt och schemakaos

Långa stressiga arbetspass, utlån till andra butiker och svårt att hinna ta paus. Personal som inte vågar säga nej och inte orkar heltid. Unionens tre fackordförande på apotekskedjorna Hjärtat, Apoteket och Kronan kritiserar arbetsmiljön på apoteksgolvet.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Apoteksanställdas nödrop: stress och personalbrist plågar branschen. Schemakaos och bristande återhämtning är en del av vardagen. En tredjedel av anställda på Apoteket saknar möjlighet till dagliga pauser enligt en facklig undersökning. Foto: Fotograferna Holmberg/TT/Gorm Kallestad/Scanpix.

Kollega rapporterade redan år 2020 om arbetsmiljön på tre apotekskedjor - om anställda med tio timmars arbete utan pauser, chefer som förbjöd sittande i butiken och extrem vikariebrist. 

När Kollega återkommer till branschen 2024 beskrivs arbetsmiljön på Apotek Hjärtat som tuffare än någonsin av Unionens riksklubbordförande Lena Svensson. Hon berättar att till exempel i Arvika har situationen på tre apotek lett till långvarig stress och sjukskrivningar. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Det är tröttkörd personal som mår väldigt dåligt psykiskt. 

På nationell nivå ser facket störst problem på Hjärtats ICA Maxi-apotek. De har  långa öppettider och tio timmars arbetsdag är fortfarande inte ovanligt enligt Lena Svensson. 

– Varenda dag har jag medlemsärenden om bemanning eller att man inte orkar jobba heltid på ICA Maxi-enheterna, även om man är ung. Man får inte ihop livet med familjen. 

Personalen har höga servicekrav på sig och ska helst hjälpa kunderna inom fyra minuter enligt Lena Svensson. 

Stress och personalbrist

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Även på Kronans apotek påtalar Unionens riksklubbordförande Stephanie Nielsen brister på grund av bemanningsproblem. 

– Många är stressade och känner att de inte hinner med allt på sitt jobb. Det kan bero på sjukdom, vakanser och förstås farmaceutbristen som är märkbar, säger hon.

Apoteket AB, pekar också Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande, på för hög arbetsbelastning och för låg bemanning.   

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

– Många väntande kunder orsakar oro och ökar stressen, vilket påverkar måendet hos medarbetare på flera arbetsplatser. Tiden räcker inte till för att hinna med de dagliga arbetsuppgifterna. 

Svårt ta paus och sitta ner

Unionenklubben på Apoteket AB har tillsammans med Sveriges Farmaceuter gjort en medlemsenkät med 1 400 svarande om möjligheten att ta en paus och sitta ner och och återhämta sig under arbetsdagen. Resultatet visar att en tredjedel av de svarande inte hinner ta en sådan paus. 

Fackgemensam medlemsenkät om pauser på Apoteket.
En tredjedel på Apoteket hinner inte sitta under arbetsdagen enligt en fackgemensam medlemsenkät. Grafik: Unionenklubben på Apoteket.

Hinner personalen gå på toa?

– Ja, för det mesta så länge man inte arbetar på ett ensamapotek. Då behöver man stänga apoteket. Det blir också ofta problematiskt att hinna med toabesök om någon medarbetare saknas och man får jobba ensam, säger Per Skoglund. 

Lena Svensson på Hjärtat uppger också att personalen inte hinner ta pauser på många ställen: 

– Rasten får ju chefen inte rucka på men man får inte pauser. De tar bort stolar också ibland, säger hon. 

Schemakaos och sjukskrivna - orolig sommar

Unionens fackklubb på Kronans apotek gör medlemsenkäter om hur sommaren upplevs.  I den senaste uppgav 75 procent att de fått schemaändringar med mindre än två veckors framförhållning och 43 procent att de lånats ut till andra apotek. 

– Många säger att de har dålig bemanning på grund av sjukskrivningar och att folk säger upp sig, att man har gått på knäna och det finns inga att ta in, säger Stephanie Nielsen.

"Grät innan och efter jobbet"

”Kollegor sjukskrivna pga stress, kunde inte gå på toa, arga kunder, grät innan och efter jobbet. Hann inte packa upp varor så det blev stora berg av varor. Det var den värsta sommaren någonsin.”

”Den konstanta stressnivån i kombination med dålig löneutveckling har gjort att jag bytt bransch.”

”Katastrofal, underbemannade, stress, inlåning från andra apotek nästan varje dag & allmänt rörigt”

Anonyma svar från medlemmar ur en enkät av Unionenklubben på Kronans apotek om hur förra sommaren var. 

Lånas ut till andra butiker

Utlån till andra apotek än där man blivit anställd är vanligt på alla tre kedjorna - det vill säga man förväntas lånas ut till ett annat apotek som saknar personal.

– Schemaläggningen bygger ofta på att låna ut eller in personal, vilket upplevs som slitsamt för en hel del av våra medarbetare, säger Per Skoglund på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen på Kronans instämmer. Det står en huvudarbetsplats på kontraktet. 

– Då ska man arbeta där och bara få frågan om någon är sjuk. Men arbetsgivaren anser ibland att 51 procent på ett apotek är en huvudanställning, säger hon. 

”Upplevs som tvång”

Frågan om att resa till en annan arbetsplats kan komma med kort varsel. Det kan vara samma morgon, eller smygas in i schemat utan kommunikation säger Lena Svensson på Hjärtat.

– Det upplevs av arbetstagarna som att man är tvungen, att annars riskerar man uppsägning. 

I teorin ska det vara frivilligt och man ska kunna säga nej. I praktiken är det svårt.

– Man blir inte tillfrågad utan snacket från arbetsgivaren blir att vi måste låna ut dig eller säga upp folk, säger Stephanie Nielsen.

Hon påpekar att det kan uppfattas som ett hot från chefen: Vi kommer behöva dra ner på personal här  - om du inte åker och jobbar i andra butiker. 

Per Skoglund på Apoteket säger att eftersom flexibilitet premieras av arbetsgivaren är det många anställda som ställer upp på utlån även om de egentligen inte vill.

– Dessutom får medarbetarna ofta höra att de behöver ställa upp för annars kan de inte räkna med att få hjälp när de behöver personal. Medarbetare ställs mot varandra. 

"Ska prioritera sin tid bättre"

”Som vanligt tight med personal. Blir en sjuk får resten slita”

”Tycker det är fruktansvärt att man bara får tre veckor sammanhängande semester under juni-augusti (även om jag alltid ansöker om fyra). """Det är alltid kris och apoteket får sällan eller aldrig ta in sommarvikarier."

"Meningslöst att göra KAS-ärenden relaterade till underbemanning, då får man som svar att man ska prioritera sin tid bättre, oavsett om det orsakat en felexpedition eller gäller en mindre sak.”

Anonyma svar ur en enkät med 125 av Unionenklubbens medlemmar på Kronans apotek om hur förra sommaren var.  

Endast 12 procent i enkäten hade anmält bristande bemanning på sommaren som en avvikelse i Kronans apoteks avvikelsesystem, KAS. 

Svårt få fyra veckors semester i följd

En stor facklig fråga på alla tre kedjorna är svårigheten att få fyra veckors sammanhängande semester på sommaren.  

Apoteksanställda är bara garanterade tre veckors semester i sträck på sommaren enligt kollektivavtalet från 70-talet. Något som facket försökt förändra, men inte lyckats avtala bort, även om de fått in några nya skrivningar. 

– Avtalets intention är att semestern ska vara sammanhängande med lite olika alternativ, säger Lena Svensson på Hjärtat. 

I praktiken blir det mycket förhandling om ledigheter på våren. 

– Vi anställda får hela tiden höra att vi är för många, men om du behöver vara ledig så går det absolut inte.

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en oschysst arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först

Sjukskrivningstal som sticker ut


Apoteken i Sverige sticker ut när det gäller sjukskrivningar i psykisk ohälsa enligt Försäkringskassans rapport Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser, 2020. 

Att flera yrkesgrupper med olika utbildningslängd inom samma bransch har hög sjukfrånvaro indikerar en problematik inom hela branschen skriver Försäkringskassan: ”Förändringar inom apoteksnäringen kan ha påverkat anställningsförhållanden och ökat de psykiska påfrestningarna i arbetet.

Tidningen Svensk Farmaci har också rapporterat om arbetsmiljöproblem på öppenvårdsapoteken, liksom tidskriften Läkemedelsvärlden. En rapport från Sveriges farmaceuter visar också att bara en av tio tycker att arbetsbelastningen är acceptabel

Senaste statistiken om öppenvårdsapoteken 

*11 000 personer arbetar i svenska öppenvårdsapotek (medelantal 2023).

*50 procent är högskoleutbildade farmaceuter och 22 procent är yrkesutbildade apotekstekniker. Övriga är egenvårdsrådgivare och apoteksassistenter/kassapersonal. 

*Bristen på utbildade farmaceuter är stor, särskilt utanför storstäderna. 

*En stor majoritet anställda är kvinnor.

* Apoteksmarknadens omsättning var 78 miljarder kronor år 2023. 

Färre anställda per apotek
Apoteksmarknaden har vuxit kraftigt  och antalet anställda har ökat, men antalet anställda per apotek har sjunkit något. Enligt branschen beror det på att apoteken har blivit fler, ofta mindre i storlek och ”mer effektiva i sin samlade bemanning och schemaläggning”.

* Innan avregleringen år 2009 var de anställda på 930 öppenvårdsapotek cirka 6 200 heltidstjänster (heltidsekvivalenter). 

* År 2023 var motsvarande siffra cirka 10 000 heltidstjänster på 1 405 fysiska apotek samt 7 e-handelsapotek. 

Källa: Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2024.