Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen ser dig!

Arbetsgivaren kan se var du är, vad du gör och med vem. Orwells framtidsdystopi 1984 har blivit verklig – åtminstone på jobbet. Ändå rycker flertalet anställda på axlarna åt övervakningen, visar Kollegas undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Ett inzoomat öga med ettor och nollar runt omkring.
Reglerna för i vilka situationer arbetsgivaren får kontrollera dig har skärpts, men är lätta att missbruka. Foto: Jürgen Fälchle/Colourbox

På en Unionenarbetsplats där de anställda har egna skåp som öppnas med passerkorten blev några medlemmar väldigt paffa när de plötsligt blev varse att låskorten inte fungerade.

Ännu mer förvånade blev de när de till slut fick upp skåpen och hittade andras tillhörigheter där. Det visade sig att dessa medlemmar hade använt sina skåp sällan, och att arbetsgivaren i brist på lediga förvaringsutrymmen hade gett bort skåpen till nyanställda.

Men hur kunde arbetsgivaren veta att skåpen nyttjades sällan eller aldrig?

En arbetsgivare med kontrollbehov har i dag alla tekniska möjligheter att kartlägga anställdas minsta steg. De kan kolla när du kommer och går, öppnar ditt skåp, hur ofta och hur du rör din mus och ditt tangentbord, vilka sidor du surfar på. De kan kolla upp vad du gör på arbetet och risken finns att de går över gränsen och kikar på ditt privatliv om du använder din mobil och din mejl även för privat bruk.

Man behöver inte vara paranoid för att känna sig övervakad.

Ändå är sju av tio tjänstemän tämligen obekymrade av tanken på att deras arbetsgivare skulle kunna övervaka dem elektroniskt på något sätt, visar Kollegas undersökning. Har man inget att dölja är övervakning ingenting att vara rädd för, är den vanliga reaktionen.

Men oavsett känslan av misstro som övervakningen väcker har väl de flesta av oss något litet pytteskelett i garderoben som vi inte vill att våra arbetsgivare ska ha reda på, och som kan komma att användas emot oss den dag vi hamnar i onåd, blir sjuka eller olönsamma.

GDPR

Står för General Data Protection Regulation – en dataskyddsförordning som infördes 25 maj 2018 i alla EU-länder. I Sverige ersatte den personuppgiftslagen PUL.

Närmare en fjärdedel av de tillfrågade i Kollegas undersökning, utförd av Novus, har antingen haft en känsla av övervakning eller har de facto varit utsatta för det.

Arbetsgivaren får ha viss koll på sina medarbetare – företaget äger ju troligtvis datorn, telefonen, skåpet etcetera. Sedan dataskyddsförordningen GDPR började gälla för snart två år sedan behöver arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden inte längre ansöka om tillstånd för att kameraövervaka sin personal.

– Det innebär inte att det blivit enklare att övervaka, arbetsgivare måste följa de grundläggande principerna i GDPR, säger Susanna Kjällström, expert på LO-TCO rättsskydd.

Enligt GDPR får arbetsgivaren inte kränka ditt privatliv hur som helst. Går företaget in och läser dina privata mejl måste det finnas en väldigt bra förklaring.


Jobbets mobil kan berätta var du befinner dig och vad du skriver. Illustration: Mattias Käll

– Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet. Enligt GDPR måste arbetsgivaren visa att det finns ett berättigat intresse för att till exempel övervaka mejl och måste informera dig om att de har tittat och hur de resonerar, varför de tittat och vilka som tittat.

– Arbetsgivaren måste dessutom ge dig den informationen allra senast en månad efter intrånget – det är alltså inte tillåtet att kontinuerligt övervaka någons mejl i hemlighet. Den stärkta informationsskyldigheten är en viktig skillnad jämfört med personuppgiftslagen, PUL, som jag tror många arbetsgivare missat.

När det gäller mejl har man dessutom artikel 8 i Europakonventionen att ta i beaktande, samt flera domar som man enligt Susanna Kjällström inte kan tolka på annat sätt än att arbetsgivaren måste hålla fingrarna i styr.

Att det sker övertramp mot anställdas integritet råder det ingen tvekan om. En Unionenmedlem blev exempelvis av med sitt jobb efter att arbetsgivaren gått in och läst hennes mejlkonversation med kollegorna. En annan använde sin privata dator när hon skrev om sin arbetsgivare – men hade skickat mejlet till kollegornas jobbmejl, där arbetsgivaren hittade konversationen och sedan slog tillbaka mot den anställda.

Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet

När lojalitetsplikten kolliderar med anställdas integritetsbehov har det varit svårt för facket att agera. Och ännu har inga övertramp från privata arbetsgivare prövats, så man vet inte hur Arbetsdomstolen kommer att tolka den nya lagen.

– Det kostade i princip ingenting att bryta mot PUL. Sanktionerna för att bryta mot GDPR ska vara kraftigare, men om det blir så återstår att se. Från fackligt håll vet vi att det måste kännas för att mindre nogräknade arbetsgivare ska avhålla sig från att bryta mot lagen, säger Susanna Kjällström.

– Egentligen är lagen inte luddig, även om det inte går att ge ett generellt svar på vad som gäller – det måste avgöras från fall till fall. Mitt råd till arbetsgivarsidan är: Se till att det finns en klar och tydlig policy när det gäller mejl och annan automatiserad övervakning.

Skaffa en privat mejladress och en privat mobil, och använd dessa så fort du gör något av privat karaktär, är rådet till anställda från informationssäkerhetschefen på Unionen, Peter Hjortzberg-Nordlund.

– George Orwell, släng dig i väggen! Det som händer nu är mycket mer skrämmande och medvetandegraden om intrång, övervakning och påverkan är låg i Sverige. Via våra mobiler och appar kan såväl företag som främmande makt komma åt all information som finns om dig.

Peter Hjortzberg-Nordlund menar att vi måste förutsätta att allt vi gör registreras och att arbetsgivare på ett eller annat sätt kan komma åt all information om dig som finns – även sådant du inte själv är medveten om. Det lär till exempel finnas algoritmer som kan räkna ut när du är på väg att säga upp dig eller hur du tänker och kommer att agera i en förhandling.

– Ingenting är gratis – laddar du ner en app säljer du information om dig själv. Vi måste sluta vara naiva och börja bli mer medvetna, säger Peter Hjortzberg-Nordlund.

REGLER FÖR ÖVERVAKNING

KAMERAÖVERVAKNING

  • Arbetsgivaren ska ha ett befogat intresse som inte kan uppnås med mindre integritetskränkande åtgärder.
  • Kameraövervakningen ska inte användas för att kontrollera arbetsinsatser.

GPS OCH KONTROLL AV ELEKTRONISKA SPÅR

  • Har arbetsgivaren ett befogat intresse av att genomföra kontrollen?
  • De anställda ska veta vad uppgifterna ska användas till och vem som har tillgång till dem.
  • Personuppgifterna ska behandlas enligt GDPR.
  • GPS och elektroniska spår ska inte användas för att övervaka anställda i realtid, som för att kontrollera hur de sköter sitt jobb eller när de tar rast.

LÄSA E-POST OCH AVLYSSNA TELEFONSAMTAL

  • Arbetsgivaren har i normalfallet inte rätt att läsa arbetstagarnas privata e-post. Däremot sådan som är relaterad till arbetet.
  • Arbetsgivaren kan ha rätt att spela in telefonsamtal med exempelvis kunder.
  • Arbetsgivaren får inte öppna eller ta del av innehållet i brev till arbetstagarna personligen.
  • Arbetsgivaren får inte göra intrång för att komma åt något som är förslutet eller inlåst.

Källa: LO-TCO rättsskydd

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Grön omställning i pappersbruket: Här gifter sig tyg med skog

På Mörrums bruk i Blekinge omvandlas återvunnet tyg och lövskog till fibermassa – som blir nya kläder. Bristen på välsorterade gamla textilier sätter dock käppar i hjulen för den cirkulära ekonomin.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2026, kl 11:00
Tjänstemännen Lars ”Krille” Björck och Åsa Degerman jobbar med en unik teknik för tygåtervinning på Södra Mörrum. Men det är brist på bra tygsortering i Sverige. Foto: Hanna Franzén

Lars ”Krille” Björck rör sig vant mellan brukets grönvita silor. Mörrum är skogskoncernen Södras minsta fabrik, men ändå två kilometer lång. Här cyklar han mellan uppgifterna på vedgården, fabriksrum och kontoret, när det inte är smällkallt som i dag.

– Akta isfläckarna, varnar han under rundvandringen.

Lars Björck kom hit för två år sedan för en tjänst som driftsingenjör och för att arbeta med delvis återvunnen textilmassa. Han är själv före detta skogsägare i kooperativet och tycker det är bra att skogsägarna skapar nya produkter på marknaden.

– Jag hade aldrig bytt jobb om jag inte kände att det var utmanande, lite i det gröna tänket, säger han.

Fibern säljs till modeföretag som Lindex

Sedan 2019 gör Södra en speciell massa av trä och 20 procent återvunnet tyg. Fibern kallas Oncemore och finns i plagg från klädföretag som Lindex och Filippa K.

– Vi jobbar stenhårt för att få ut det här, säger Åsa Degerman, senior affärsutvecklare på Södra Innovation och strategi i Värö, som besöker bruket i Mörrum för dagen.

Hon bor i Göteborg och jobbar med att utveckla den cirkulära affären och möter klädföretag och beslutsfattare.

I det blekingska skogsbruket bryts gamla kläder ner till ny fibermassa. Foto: Hanna Franzén

"Världsunik teknik"

Den teknik de har utvecklat här är världsunik, enligt Åsa Degerman, eftersom de tar emot blandplagg som består av både bomull och polyester. De flesta nya kläder består av så kallad polycotton, vilket försvårar återvinning eftersom fibrerna är svåra att skilja åt. Men Södras textilavskiljare tar emot blandade tyger som separeras först torrt och manuellt och sedan med kemikalier.

– Vi vill åt bomullen, den gifter sig väl med cellulosan från träden, förklarar Lars Björck.

Bomullen blir till nya tygfibrer medan polyestern går till energiåtervinning och förbränns i värmeverk.

Vill skala upp 

Södra skulle vilja skala upp från dagens kapacitet på 2 000 ton textilavfall per år till 50 000 ton. Men det finns utmaningar. En är bristen på insamling och tygsortering.

I januari 2025 infördes EU:s lag om separat insamling av textilavfall i Sverige. Vi svenskar sorterade genast gamla kläder så att högarna svämmade över på återvinningar och secondhand. Det fanns dock inget system för att ta emot allt. På grund av det kom en tillfällig lag om att små mängder trasiga kläder får slängas i brännsopen.

Vad gäller? Får jag slänga en trasig strumpa?

Sedan januari 2025 ska textilavfall sorteras och samlas in separat. Syftet är en mer cirkulär textilmarknad i EU.

Samtidigt finns ett undantag. Strumpor och underkläder, tyg som är mögligt, har skadedjur eller är så smutsigt eller trasigt att återanvändning eller återvinning inte är möjlig får slängas i brännbart.

Kommunerna ansvarar för att samla in textilavfall från hushållen.

Textiltillverkare och grossister ansvarar för att sortera och lämna sitt textilavfall till behandlingsanläggningar.

EU:s nya producentansvar för textilindustrin nationellt ska vara inrättat senast 2028. 

Källa: Naturvårdsverket.

Tygåtervinning haltar i Sverige - behövs AI

Tygåtervinningen haltar fortfarande i Sverige, konstaterar Åsa Degerman. Dessutom saknas en kvalitativ sortering. Precis som plast består kläder av olika råvaror, som plast, växtfiber och metall.

Åsa Degerman
Åsa Degerman. Foto: Hanna Franzén

– Det är jättebra att samla in, men nästa steg är mer sortering och återvinning. Vi behöver bygga upp mer kompetens, AI och automatisering inom det här, säger Åsa Degerman.

Smuts, dragkedjor och stora delar elastan i kläder gör dem svåra att återvinna i Mörrum.

– Det krävs råvara som är någorlunda beständig. Att vi kan lita på det vi får in så det inte är kontaminerat med material som inte framgår, säger Lars Björck.

Tygavfall till Mörrum från Bangladesh och Finland 

Textilavfallet som kommer till Mörrum letar de upp från många olika håll. Det är produktionsspill från Bangladesh, uttjänt tyg från tvätterier och avlagda kläder från hem i Finland, Sverige och Nederländerna. Enklast att återanvända är vitt bomullstyg. Men anläggningen provar även färgade kläder.

– Som Icas gamla jobbuniformer, säger Åsa Degerman.

Grön omställning står och stampar i startboxen

Framtiden är oviss för den gröna industriomställningen i Sverige. EU har beslutat om en omställning, en mer cirkulär ekonomi och mindre beroende av fossil råvara. Men omvärlden är orolig och lönsamheten dröjer. Exempelvis har företaget Renewcell, som Kollega skrivit om tidigare, gått i konkurs. Men tekniken finns kvar och en ny ägare har tagit över produktionen. 

Nya EU-regler ska ge mer hållbart mode

Det finns dock ljus i sikte. I april 2028 införs EU-regler om ett producentansvar för textilier. Då ska företag börja betala en avgift för nya kläders miljöpåverkan. Ju mer hållbart material en tröja innehåller, desto lägre ska avgiften bli. Men ett osäkert geopolitiskt läge och hård konkurrens utifrån skapar ovisshet.

– Många står i osäkerhet. Vad är det som händer lagstiftningsmässigt? Hur mycket ska vi satsa och när blir det lag att till exempel använda återvunnet material? säger Åsa Degerman.

Kommer nya EU-lagkrav fungera?

– Vet inte, tidigare har de försökt med politiska morötter som inte har räckt, säger Åsa Degerman.

Samarbete och problemlösning är något av det roligaste i jobbet tycker kollegorna Åsa Degerman och Lars Björck. Foto: Hanna Franzén

Självförsörjande på el - "känns tryggt"

Över Blekingebruket ligger en svavellukt blandad med trädoft från vedhögarna. 65 meter över havet tronar fabrikens högsta torn – Åsa Degerman kallar det brukets hjärta – av plåt och betong. Värmen från ångan i turbinerna förser både anläggningen och omgivande samhällen med fjärrvärme. Bruket är självförsörjande på el, både för fabriken och orterna. En trygghet, tycker Lars Björck.

Inne i massafabriken bullrar det högt, men få människor syns till. Säkerhetstänket syns överallt i skyltar och skyddskläder. De flesta anställda sitter i kontrollrum eller på kontor.

Men i de asiatiska länder där massan blir till tyg ser arbetsmiljön annorlunda ut.

Diskussioner om arbetsmiljön i textilindustrin

I produktionsleden till kläder finns många underleverantörer som spinnare, vävare och stickare. Till sist sys plaggen i fabriker, ofta i Bangladesh, innan de skeppas till butikerna. Många varor reser långt och rör vid många människors liv och händer. Viskostyg, som Södras, kräver starka kemikalier som hanteras i andra länder där produktionen ibland kan vara hälsofarlig, enligt flera granskningar.

När er fibermassa åker från Mörrum – vart reser den då?

– Den kan till exempel åka till Österrike, Kina eller Thailand. Vi säljer till fibertillverkare. Men dem vi säljer till är rankade som de med minst miljöpåverkan. Vi har en uppförandekod, säger Åsa Degerman.

Blir det ett miljövänligare tyg, trots den här globala processen?

– Ja, det ger lägre miljöpåverkan att använda vår fiber än generell viskos från Kina, säger Åsa Degerman.

Hon och kollegan Lars Björck tycker att det är synd att mode från kinesiska företag som Temu och Shein – det vill säga ultrasnabbt producerade kläder till extremt låga priser – konkurrerar med europeiska klädföretag som har helt andra miljö- och arbetsrättskrav.

Åsa Degerman påpekar också att kläder bara behöver innehålla 5 procent återvunnet material för att få miljömärkningen Recycled Claim Standard, RCS, men att Södras fiber innehåller 20 procent återvunnet tyg. Dessutom är skogsråvaran miljöcertifierad.

Vitaliserar bruksarbetet 

Något av det roligaste med jobbet tycker hon och Lars Björck är att bryta ny mark och skapa något innovativt med kollegor i helt andra yrkesroller.

– Det är många olika funktioner och miljöer här. Vi har skogen, bruken, innovation och labb, det är jättehäftigt. Jag som kontorsråtta ser alltid fram emot att komma hit, säger Åsa Degerman.

Lars Björck instämmer – att återvinna textilier vitaliserar arbetet i skogsindustrin.

– Ingen kan säga att det inte går. Jag tycker om det öppna klimatet – att tekniker, processingenjörer och innovation sitter runt samma bord. När utvecklingsarbete pågår finns svaren i samarbetet och tillsammans hittar vi lösningarna. Lite som när de värker fram ett svar i På spåret.

SVENSK TEXTILÅTERVINNING PÅ GÅNG

Sverige ligger långt fram inom teknik och forskning kring textil fiberåtervinning, men det råder brist på storskaliga anläggningar för sortering och återvinning. Här är några fler anläggningar och initiativ: 

ORTVIKEN: Circulose (tidigare Renewcell) gör textilmassa av klädavfall.

SÖDERTÄLJE: Telge. Textilåtervinning.

MÄRSTA: Human Bridge. Sorteringsanläggning för textil.

MALMÖ: Sysav/Siptex. Automatiserad sorteringsanläggning för textil.

STOCKHOLM/USA: Syre, som grundats av H&M-gruppen och Vargas Holding, bygger en anläggning i North Carolina för polyesteråtervinning.

STOCKHOLM: Cellucircle. Återvinner polyester till plast. 

Källa: Naturvårdsverket.

Stor textilkonsumtion

➧ Vi köper 13–14 kilo kläder och textilier per person i Sverige (2024).

➧ En t-shirt används i snitt 30 gånger. 

➧ 30 procent av kläderna i en garderob används inte. 

Källa: Stockholm Vatten och Avfall.

➧10 procent av världens koldioxidutsläpp står textilsektorn för globalt. 

➧1 procent av alla använda kläder återvinns till nya klädfibrer.

Mer om EU:s lagar för mer hållbart mode. 
Tips och råd för hållbar textilkonsumtion