Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen ser dig!

Arbetsgivaren kan se var du är, vad du gör och med vem. Orwells framtidsdystopi 1984 har blivit verklig – åtminstone på jobbet. Ändå rycker flertalet anställda på axlarna åt övervakningen, visar Kollegas undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 29 oktober 2019, kl 15:28
Ett inzoomat öga med ettor och nollar runt omkring.
Reglerna för i vilka situationer arbetsgivaren får kontrollera dig har skärpts, men är lätta att missbruka. Foto: Jürgen Fälchle/Colourbox

På en Unionenarbetsplats där de anställda har egna skåp som öppnas med passerkorten blev några medlemmar väldigt paffa när de plötsligt blev varse att låskorten inte fungerade.

Ännu mer förvånade blev de när de till slut fick upp skåpen och hittade andras tillhörigheter där. Det visade sig att dessa medlemmar hade använt sina skåp sällan, och att arbetsgivaren i brist på lediga förvaringsutrymmen hade gett bort skåpen till nyanställda.

Men hur kunde arbetsgivaren veta att skåpen nyttjades sällan eller aldrig?

En arbetsgivare med kontrollbehov har i dag alla tekniska möjligheter att kartlägga anställdas minsta steg. De kan kolla när du kommer och går, öppnar ditt skåp, hur ofta och hur du rör din mus och ditt tangentbord, vilka sidor du surfar på. De kan kolla upp vad du gör på arbetet och risken finns att de går över gränsen och kikar på ditt privatliv om du använder din mobil och din mejl även för privat bruk.

Man behöver inte vara paranoid för att känna sig övervakad.

Ändå är sju av tio tjänstemän tämligen obekymrade av tanken på att deras arbetsgivare skulle kunna övervaka dem elektroniskt på något sätt, visar Kollegas undersökning. Har man inget att dölja är övervakning ingenting att vara rädd för, är den vanliga reaktionen.

Men oavsett känslan av misstro som övervakningen väcker har väl de flesta av oss något litet pytteskelett i garderoben som vi inte vill att våra arbetsgivare ska ha reda på, och som kan komma att användas emot oss den dag vi hamnar i onåd, blir sjuka eller olönsamma.

GDPR

Står för General Data Protection Regulation – en dataskyddsförordning som infördes 25 maj 2018 i alla EU-länder. I Sverige ersatte den personuppgiftslagen PUL.

Närmare en fjärdedel av de tillfrågade i Kollegas undersökning, utförd av Novus, har antingen haft en känsla av övervakning eller har de facto varit utsatta för det.

Arbetsgivaren får ha viss koll på sina medarbetare – företaget äger ju troligtvis datorn, telefonen, skåpet etcetera. Sedan dataskyddsförordningen GDPR började gälla för snart två år sedan behöver arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden inte längre ansöka om tillstånd för att kameraövervaka sin personal.

– Det innebär inte att det blivit enklare att övervaka, arbetsgivare måste följa de grundläggande principerna i GDPR, säger Susanna Kjällström, expert på LO-TCO rättsskydd.

Enligt GDPR får arbetsgivaren inte kränka ditt privatliv hur som helst. Går företaget in och läser dina privata mejl måste det finnas en väldigt bra förklaring.


Jobbets mobil kan berätta var du befinner dig och vad du skriver. Illustration: Mattias Käll

– Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet. Enligt GDPR måste arbetsgivaren visa att det finns ett berättigat intresse för att till exempel övervaka mejl och måste informera dig om att de har tittat och hur de resonerar, varför de tittat och vilka som tittat.

– Arbetsgivaren måste dessutom ge dig den informationen allra senast en månad efter intrånget – det är alltså inte tillåtet att kontinuerligt övervaka någons mejl i hemlighet. Den stärkta informationsskyldigheten är en viktig skillnad jämfört med personuppgiftslagen, PUL, som jag tror många arbetsgivare missat.

När det gäller mejl har man dessutom artikel 8 i Europakonventionen att ta i beaktande, samt flera domar som man enligt Susanna Kjällström inte kan tolka på annat sätt än att arbetsgivaren måste hålla fingrarna i styr.

Att det sker övertramp mot anställdas integritet råder det ingen tvekan om. En Unionenmedlem blev exempelvis av med sitt jobb efter att arbetsgivaren gått in och läst hennes mejlkonversation med kollegorna. En annan använde sin privata dator när hon skrev om sin arbetsgivare – men hade skickat mejlet till kollegornas jobbmejl, där arbetsgivaren hittade konversationen och sedan slog tillbaka mot den anställda.

Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet

När lojalitetsplikten kolliderar med anställdas integritetsbehov har det varit svårt för facket att agera. Och ännu har inga övertramp från privata arbetsgivare prövats, så man vet inte hur Arbetsdomstolen kommer att tolka den nya lagen.

– Det kostade i princip ingenting att bryta mot PUL. Sanktionerna för att bryta mot GDPR ska vara kraftigare, men om det blir så återstår att se. Från fackligt håll vet vi att det måste kännas för att mindre nogräknade arbetsgivare ska avhålla sig från att bryta mot lagen, säger Susanna Kjällström.

– Egentligen är lagen inte luddig, även om det inte går att ge ett generellt svar på vad som gäller – det måste avgöras från fall till fall. Mitt råd till arbetsgivarsidan är: Se till att det finns en klar och tydlig policy när det gäller mejl och annan automatiserad övervakning.

Skaffa en privat mejladress och en privat mobil, och använd dessa så fort du gör något av privat karaktär, är rådet till anställda från informationssäkerhetschefen på Unionen, Peter Hjortzberg-Nordlund.

– George Orwell, släng dig i väggen! Det som händer nu är mycket mer skrämmande och medvetandegraden om intrång, övervakning och påverkan är låg i Sverige. Via våra mobiler och appar kan såväl företag som främmande makt komma åt all information som finns om dig.

Peter Hjortzberg-Nordlund menar att vi måste förutsätta att allt vi gör registreras och att arbetsgivare på ett eller annat sätt kan komma åt all information om dig som finns – även sådant du inte själv är medveten om. Det lär till exempel finnas algoritmer som kan räkna ut när du är på väg att säga upp dig eller hur du tänker och kommer att agera i en förhandling.

– Ingenting är gratis – laddar du ner en app säljer du information om dig själv. Vi måste sluta vara naiva och börja bli mer medvetna, säger Peter Hjortzberg-Nordlund.

REGLER FÖR ÖVERVAKNING

KAMERAÖVERVAKNING

  • Arbetsgivaren ska ha ett befogat intresse som inte kan uppnås med mindre integritetskränkande åtgärder.
  • Kameraövervakningen ska inte användas för att kontrollera arbetsinsatser.

GPS OCH KONTROLL AV ELEKTRONISKA SPÅR

  • Har arbetsgivaren ett befogat intresse av att genomföra kontrollen?
  • De anställda ska veta vad uppgifterna ska användas till och vem som har tillgång till dem.
  • Personuppgifterna ska behandlas enligt GDPR.
  • GPS och elektroniska spår ska inte användas för att övervaka anställda i realtid, som för att kontrollera hur de sköter sitt jobb eller när de tar rast.

LÄSA E-POST OCH AVLYSSNA TELEFONSAMTAL

  • Arbetsgivaren har i normalfallet inte rätt att läsa arbetstagarnas privata e-post. Däremot sådan som är relaterad till arbetet.
  • Arbetsgivaren kan ha rätt att spela in telefonsamtal med exempelvis kunder.
  • Arbetsgivaren får inte öppna eller ta del av innehållet i brev till arbetstagarna personligen.
  • Arbetsgivaren får inte göra intrång för att komma åt något som är förslutet eller inlåst.

Källa: LO-TCO rättsskydd

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först