Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen ser dig!

Arbetsgivaren kan se var du är, vad du gör och med vem. Orwells framtidsdystopi 1984 har blivit verklig – åtminstone på jobbet. Ändå rycker flertalet anställda på axlarna åt övervakningen, visar Kollegas undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Ett inzoomat öga med ettor och nollar runt omkring.
Reglerna för i vilka situationer arbetsgivaren får kontrollera dig har skärpts, men är lätta att missbruka. Foto: Jürgen Fälchle/Colourbox

På en Unionenarbetsplats där de anställda har egna skåp som öppnas med passerkorten blev några medlemmar väldigt paffa när de plötsligt blev varse att låskorten inte fungerade.

Ännu mer förvånade blev de när de till slut fick upp skåpen och hittade andras tillhörigheter där. Det visade sig att dessa medlemmar hade använt sina skåp sällan, och att arbetsgivaren i brist på lediga förvaringsutrymmen hade gett bort skåpen till nyanställda.

Men hur kunde arbetsgivaren veta att skåpen nyttjades sällan eller aldrig?

En arbetsgivare med kontrollbehov har i dag alla tekniska möjligheter att kartlägga anställdas minsta steg. De kan kolla när du kommer och går, öppnar ditt skåp, hur ofta och hur du rör din mus och ditt tangentbord, vilka sidor du surfar på. De kan kolla upp vad du gör på arbetet och risken finns att de går över gränsen och kikar på ditt privatliv om du använder din mobil och din mejl även för privat bruk.

Man behöver inte vara paranoid för att känna sig övervakad.

Ändå är sju av tio tjänstemän tämligen obekymrade av tanken på att deras arbetsgivare skulle kunna övervaka dem elektroniskt på något sätt, visar Kollegas undersökning. Har man inget att dölja är övervakning ingenting att vara rädd för, är den vanliga reaktionen.

Men oavsett känslan av misstro som övervakningen väcker har väl de flesta av oss något litet pytteskelett i garderoben som vi inte vill att våra arbetsgivare ska ha reda på, och som kan komma att användas emot oss den dag vi hamnar i onåd, blir sjuka eller olönsamma.

GDPR

Står för General Data Protection Regulation – en dataskyddsförordning som infördes 25 maj 2018 i alla EU-länder. I Sverige ersatte den personuppgiftslagen PUL.

Närmare en fjärdedel av de tillfrågade i Kollegas undersökning, utförd av Novus, har antingen haft en känsla av övervakning eller har de facto varit utsatta för det.

Arbetsgivaren får ha viss koll på sina medarbetare – företaget äger ju troligtvis datorn, telefonen, skåpet etcetera. Sedan dataskyddsförordningen GDPR började gälla för snart två år sedan behöver arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden inte längre ansöka om tillstånd för att kameraövervaka sin personal.

– Det innebär inte att det blivit enklare att övervaka, arbetsgivare måste följa de grundläggande principerna i GDPR, säger Susanna Kjällström, expert på LO-TCO rättsskydd.

Enligt GDPR får arbetsgivaren inte kränka ditt privatliv hur som helst. Går företaget in och läser dina privata mejl måste det finnas en väldigt bra förklaring.


Jobbets mobil kan berätta var du befinner dig och vad du skriver. Illustration: Mattias Käll

– Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet. Enligt GDPR måste arbetsgivaren visa att det finns ett berättigat intresse för att till exempel övervaka mejl och måste informera dig om att de har tittat och hur de resonerar, varför de tittat och vilka som tittat.

– Arbetsgivaren måste dessutom ge dig den informationen allra senast en månad efter intrånget – det är alltså inte tillåtet att kontinuerligt övervaka någons mejl i hemlighet. Den stärkta informationsskyldigheten är en viktig skillnad jämfört med personuppgiftslagen, PUL, som jag tror många arbetsgivare missat.

När det gäller mejl har man dessutom artikel 8 i Europakonventionen att ta i beaktande, samt flera domar som man enligt Susanna Kjällström inte kan tolka på annat sätt än att arbetsgivaren måste hålla fingrarna i styr.

Att det sker övertramp mot anställdas integritet råder det ingen tvekan om. En Unionenmedlem blev exempelvis av med sitt jobb efter att arbetsgivaren gått in och läst hennes mejlkonversation med kollegorna. En annan använde sin privata dator när hon skrev om sin arbetsgivare – men hade skickat mejlet till kollegornas jobbmejl, där arbetsgivaren hittade konversationen och sedan slog tillbaka mot den anställda.

Arbetsgivare får göra mycket, men inte i hemlighet

När lojalitetsplikten kolliderar med anställdas integritetsbehov har det varit svårt för facket att agera. Och ännu har inga övertramp från privata arbetsgivare prövats, så man vet inte hur Arbetsdomstolen kommer att tolka den nya lagen.

– Det kostade i princip ingenting att bryta mot PUL. Sanktionerna för att bryta mot GDPR ska vara kraftigare, men om det blir så återstår att se. Från fackligt håll vet vi att det måste kännas för att mindre nogräknade arbetsgivare ska avhålla sig från att bryta mot lagen, säger Susanna Kjällström.

– Egentligen är lagen inte luddig, även om det inte går att ge ett generellt svar på vad som gäller – det måste avgöras från fall till fall. Mitt råd till arbetsgivarsidan är: Se till att det finns en klar och tydlig policy när det gäller mejl och annan automatiserad övervakning.

Skaffa en privat mejladress och en privat mobil, och använd dessa så fort du gör något av privat karaktär, är rådet till anställda från informationssäkerhetschefen på Unionen, Peter Hjortzberg-Nordlund.

– George Orwell, släng dig i väggen! Det som händer nu är mycket mer skrämmande och medvetandegraden om intrång, övervakning och påverkan är låg i Sverige. Via våra mobiler och appar kan såväl företag som främmande makt komma åt all information som finns om dig.

Peter Hjortzberg-Nordlund menar att vi måste förutsätta att allt vi gör registreras och att arbetsgivare på ett eller annat sätt kan komma åt all information om dig som finns – även sådant du inte själv är medveten om. Det lär till exempel finnas algoritmer som kan räkna ut när du är på väg att säga upp dig eller hur du tänker och kommer att agera i en förhandling.

– Ingenting är gratis – laddar du ner en app säljer du information om dig själv. Vi måste sluta vara naiva och börja bli mer medvetna, säger Peter Hjortzberg-Nordlund.

REGLER FÖR ÖVERVAKNING

KAMERAÖVERVAKNING

  • Arbetsgivaren ska ha ett befogat intresse som inte kan uppnås med mindre integritetskränkande åtgärder.
  • Kameraövervakningen ska inte användas för att kontrollera arbetsinsatser.

GPS OCH KONTROLL AV ELEKTRONISKA SPÅR

  • Har arbetsgivaren ett befogat intresse av att genomföra kontrollen?
  • De anställda ska veta vad uppgifterna ska användas till och vem som har tillgång till dem.
  • Personuppgifterna ska behandlas enligt GDPR.
  • GPS och elektroniska spår ska inte användas för att övervaka anställda i realtid, som för att kontrollera hur de sköter sitt jobb eller när de tar rast.

LÄSA E-POST OCH AVLYSSNA TELEFONSAMTAL

  • Arbetsgivaren har i normalfallet inte rätt att läsa arbetstagarnas privata e-post. Däremot sådan som är relaterad till arbetet.
  • Arbetsgivaren kan ha rätt att spela in telefonsamtal med exempelvis kunder.
  • Arbetsgivaren får inte öppna eller ta del av innehållet i brev till arbetstagarna personligen.
  • Arbetsgivaren får inte göra intrång för att komma åt något som är förslutet eller inlåst.

Källa: LO-TCO rättsskydd

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?