Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.