Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fick sparken efter maktkamp

En infekterad maktstrid i bolagsstyrelsen ledde till att en av delägarna fick sparken. Ett sätt för kompanjonen att få aktiemajoritet, hävdar den avskedade.
Ola Rennstam Publicerad
Dragkamp mellan två kostymklädda män.
En konflikt om hur ett företag i Göteborgstrakten skulle styras ledde till att en av bolagets grundare avskedades. Foto: Colourbox

Göteborgsföretaget, som ägnar sig åt uthyrning av idrottsutrustning, grundades 2020. En av grundarna blev bolagets vd medan den andre anställdes som säljare. Med tiden fick de båda grundarna allt mer olika syn på hur företagets skulle drivas. Sprickan mellan ägarna ledde till att vd:n i fjol försökte sälja en del av sina aktier till investerare i hopp om att få in mer kapital. De planerna satte dock bolagsstyrelsen, med hans kompanjon i spetsen, stopp för.

Arbetsgivaren: Mannen ljög om bilkrock

Den infekterade maktstriden i styrelsen ledde i stället till att företaget valde att avskeda säljaren. Som grund för avskedandet hävdade arbetsgivaren att mannen bland annat har använt firmabilen på ett otillåtet sätt, ljugit om en krock med firmabilen, arbetsvägrat samt anlitat en leverantör som strider mot bolagsstrategin.

Efter avskedet - måste sälja aktieinnehav

Säljaren, som är medlem i Unionen, har en helt annan bild av varför han förlorade jobbet. Enligt honom är arbetsgivarens anklagelser antingen helt felaktiga eller så har han följt bolagets praxis. Bakgrunden är istället att företagets vd vill bli majoritetsägare och på så sätt kunna genomföra den stoppade affären. I och med avskedandet är han nämligen tvungen att sälja sin andel av aktierna.

Unionen anser att det saknas grund för avskedandet och har nu stämt företaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 200 000 kronor i skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.