Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vabbande pappas anställning avbröts

Mannens provanställning hos byggföretaget avbröts utan motivering. Unionen hävdar att arbetsgivaren begått brott mot föräldraledighetslagen och stämmer företaget.
Lina Friberg Publicerad
Ett barn ligger i en säng. På sängkanten en pappa med en febertermometer i handen.
Mannens provanställning avbröts i samband med vård av sjukt barn. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot föräldraledighetslagen. Foto: Christine Olsson / TT.

Småbarnspappan började en provanställning på företaget som bedriver e-handel inom bygg och fritid i maj 2022. När anställningen påbörjades uppgav mannen att han skulle behöva vara föräldraledig under två veckor i september för att skola in sitt barn på förskolan, vilket accepterades av hans chef.
När inskolningen väl skulle ske blev småbarnspappan uppmanad av chefen att låta sin sambo sköta inskolningen, då chefen ansåg att mannen behövde vara i tjänst.

"Sambon kan vabba"

Veckan efter inskolningen anmälde pappan vård av sjukt barn i tre dagar. Några dagar senare blev mannens barn sjuka igen och han meddelade arbetsgivaren att han återigen var tvungen att vabba. Dagen efter blev han uppringd av en chef på bolaget, som klargjorde att pappans anställning skulle upphöra omedelbart om han inte genast inställde sig på jobbet.
Chefen förklarade att bolaget krävde hundraprocentig närvaro på arbetsplatsen och att det var upp till övriga familjemedlemmar att sköta vård av barn.

Rädd att förlora jobbet

Senare samma dag fick han  även ett samtal från sin chef, som meddelade att företaget hade vissa krav på sina anställda när det gällde föräldraledigheter för inskolningar och sjuka barn.

Mannen kände sig skakad av samtalen och avbröt sin vård av sjukt barn och inställde sig på arbetet följande dag, av rädsla för att förlora sin anställning.

Under ett möte med mannens chef uppmanades han att fundera över om han ville vara kvar hos bolaget och fick också frågan hur han tänkt lösa framtida behov av vab.

Avbröt anställning utan motivering

Den 20 oktober blev småbarnspappan inkallad till sin chef som meddelade att hans anställning skulle upphöra, eftersom ”det inte fungerade”. När mannen frågade varför det inte fungerade fick han inget svar.

Unionen konstaterar att den avbrutna provanställningen har haft ett samband med mannens frånvaro för vård av barn. Och att han missgynnats på ett sätt som strider mot lagen. Därför kräver förbundet att företaget ska betala ett skadestånd till mannen, ersätta honom för utebliven lön samt betala ett allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

Företaget har  uteblivit från de förhandlingar Unionen kallat till flera gånger och konsekvent nekat mannen en förklaring till varför hans provanställning upphört.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen