Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingenjör väntade barn - blev av med jobbet

Tre dagar efter att en Unionenmedlem ansökt om föräldraledigt ändrades hennes arbetstider och några veckor senare avbröts hennes provanställning. Förbundet stämmer nu företaget för diskriminering och brott mot föräldraledighetslagen.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna med gravid mage. Utomhus. Vinterlandskap.
Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen, AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen såväl som brott mot föräldraledighetslagen. Foto: Jessica Gow/TT.

En ingenjör fick via ett bemanningsföretag jobb som planeringsingenjör på ett stort kommunalt vatten- och avfallsbolag. Hon jobbade där som uthyrd utan anmärkning i nio månader och blev sedermera, i juni i fjol, anställd på bolaget. Hon erbjöds då en provanställning, trots att hon faktiskt redan utfört det arbete hon anställts för i närmare ett år.

Kort tid efter att hon tillträtt sin provanställning anmälde hon att hon skulle behöva vara föräldraledig från och med mitten på augusti. Tre dagar senare kom klagomål från hur ingenjören utförde sina arbetsuppgifter. Företaget krävde dessutom att hon skulle infinna sig på kontoret tidigare på morgnarna.

Provanställning avbröts

Några veckor senare, i slutet av juni, fick hon besked att provanställningen skulle avslutas i förtid eftersom man ansåg att hon hade samarbetsproblem. Bolaget hävdar att graviditeten och föräldraledigheten inte hade något att göra med att hennes arbetstid ändrades och provanställningen avbröts, men Unionens jurist David Hellman köper inte företagets förklaringar.

 Vi anser att det inte finns fog för kritiken mot hur hon jobbade. De skulle inte ha anställt henne om det funnits klagomål på hennes arbete, säger David Hellman.
Han fortsätter:
– Dessutom finns det ett klart tidssamband mellan att företaget fick reda på hennes graviditet och att anställningen avbröts.

Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen, AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen såväl som brott mot föräldraledighetslagen.

– Tyvärr är det här inget unikt fall, det är inte ovanligt att medlemmar missgynnas i samband med föräldraledighet, säger David Hellman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.