Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingenjör väntade barn - blev av med jobbet

Tre dagar efter att en Unionenmedlem ansökt om föräldraledigt ändrades hennes arbetstider och några veckor senare avbröts hennes provanställning. Förbundet stämmer nu företaget för diskriminering och brott mot föräldraledighetslagen.
Johanna Rovira Publicerad 26 januari 2023, kl 10:46
Kvinna med gravid mage. Utomhus. Vinterlandskap.
Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen, AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen såväl som brott mot föräldraledighetslagen. Foto: Jessica Gow/TT.

En ingenjör fick via ett bemanningsföretag jobb som planeringsingenjör på ett stort kommunalt vatten- och avfallsbolag. Hon jobbade där som uthyrd utan anmärkning i nio månader och blev sedermera, i juni i fjol, anställd på bolaget. Hon erbjöds då en provanställning, trots att hon faktiskt redan utfört det arbete hon anställts för i närmare ett år.

Kort tid efter att hon tillträtt sin provanställning anmälde hon att hon skulle behöva vara föräldraledig från och med mitten på augusti. Tre dagar senare kom klagomål från hur ingenjören utförde sina arbetsuppgifter. Företaget krävde dessutom att hon skulle infinna sig på kontoret tidigare på morgnarna.

Provanställning avbröts

Några veckor senare, i slutet av juni, fick hon besked att provanställningen skulle avslutas i förtid eftersom man ansåg att hon hade samarbetsproblem. Bolaget hävdar att graviditeten och föräldraledigheten inte hade något att göra med att hennes arbetstid ändrades och provanställningen avbröts, men Unionens jurist David Hellman köper inte företagets förklaringar.

 Vi anser att det inte finns fog för kritiken mot hur hon jobbade. De skulle inte ha anställt henne om det funnits klagomål på hennes arbete, säger David Hellman.
Han fortsätter:
– Dessutom finns det ett klart tidssamband mellan att företaget fick reda på hennes graviditet och att anställningen avbröts.

Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen, AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen såväl som brott mot föräldraledighetslagen.

– Tyvärr är det här inget unikt fall, det är inte ovanligt att medlemmar missgynnas i samband med föräldraledighet, säger David Hellman.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.