Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingenjör väntade barn - blev av med jobbet

Tre dagar efter att en Unionenmedlem ansökt om föräldraledigt ändrades hennes arbetstider och några veckor senare avbröts hennes provanställning. Förbundet stämmer nu företaget för diskriminering och brott mot föräldraledighetslagen.
Johanna Rovira Publicerad 26 januari 2023, kl 10:46
Kvinna med gravid mage. Utomhus. Vinterlandskap.
Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen, AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen såväl som brott mot föräldraledighetslagen. Foto: Jessica Gow/TT.

En ingenjör fick via ett bemanningsföretag jobb som planeringsingenjör på ett stort kommunalt vatten- och avfallsbolag. Hon jobbade där som uthyrd utan anmärkning i nio månader och blev sedermera, i juni i fjol, anställd på bolaget. Hon erbjöds då en provanställning, trots att hon faktiskt redan utfört det arbete hon anställts för i närmare ett år.

Kort tid efter att hon tillträtt sin provanställning anmälde hon att hon skulle behöva vara föräldraledig från och med mitten på augusti. Tre dagar senare kom klagomål från hur ingenjören utförde sina arbetsuppgifter. Företaget krävde dessutom att hon skulle infinna sig på kontoret tidigare på morgnarna.

Provanställning avbröts

Några veckor senare, i slutet av juni, fick hon besked att provanställningen skulle avslutas i förtid eftersom man ansåg att hon hade samarbetsproblem. Bolaget hävdar att graviditeten och föräldraledigheten inte hade något att göra med att hennes arbetstid ändrades och provanställningen avbröts, men Unionens jurist David Hellman köper inte företagets förklaringar.

 Vi anser att det inte finns fog för kritiken mot hur hon jobbade. De skulle inte ha anställt henne om det funnits klagomål på hennes arbete, säger David Hellman.
Han fortsätter:
– Dessutom finns det ett klart tidssamband mellan att företaget fick reda på hennes graviditet och att anställningen avbröts.

Unionen stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen, AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen såväl som brott mot föräldraledighetslagen.

– Tyvärr är det här inget unikt fall, det är inte ovanligt att medlemmar missgynnas i samband med föräldraledighet, säger David Hellman.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."