Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jobbade 464 timmar extra - utan betalning

Arkitekten hade en deltidstjänst men beordrades att jobba heltid. De 464 timmarna som hon jobbade extra fick hon aldrig kompensation för och nu stämmer Unionen ingenjörsbyrån.
Lina Björk Publicerad 18 december 2020, kl 08:29
Shutterstock
Arkitekten var anställd på en deltidstjänst men fick jobba 464 timmar mer än sitt kontrakt. Shutterstock

Redan i början av arkitektens anställning visade sig behovet av arbete vara mer än den 75 procents tjänst hon var anställd på. När hon flera månader i rad beordrades att jobba mertid tog hon upp frågan och möjligheten att skriva ett anställningskontrakt på heltid med sin chef. Ingenjörsbyrån sade nej, men fortsatte att beordra henne att jobba mer än sin ordinarie tjänst.

Sammanlagt jobbade arkitekten 464 timmar mer än hennes anställningskontrakt sade. Enligt avtalet skulle hon då kompenseras med ledighet, eller pengar om ledigheten inte togs ut. Men hon fick varken det ena eller det andra. Nu stämmer Unionen företaget på sammanlagt 104 400 kronor t tingsrätten.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Mertid och övertid

När en deltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie arbetstid kallas det mertid. En deltidsarbetande medarbetare måste först arbeta upp till den ordinarie arbetstiden för heltid innan det kallas övertid.

I arbetstidslagen finns inga regler för vilken ersättning medarbetare ska få vid övertidsarbete. Det regleras i anställnings- eller kollektivavtal. Enligt praxis på arbetsmarknaden är huvudregeln att arbetsgivaren, med stöd av sin rätt att leda och fördela arbetet, har rätt att beordra övertid då det finns ett behov för det i verksamheten.