Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jobbade 464 timmar extra - utan betalning

Arkitekten hade en deltidstjänst men beordrades att jobba heltid. De 464 timmarna som hon jobbade extra fick hon aldrig kompensation för och nu stämmer Unionen ingenjörsbyrån.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Arkitekten var anställd på en deltidstjänst men fick jobba 464 timmar mer än sitt kontrakt. Shutterstock

Redan i början av arkitektens anställning visade sig behovet av arbete vara mer än den 75 procents tjänst hon var anställd på. När hon flera månader i rad beordrades att jobba mertid tog hon upp frågan och möjligheten att skriva ett anställningskontrakt på heltid med sin chef. Ingenjörsbyrån sade nej, men fortsatte att beordra henne att jobba mer än sin ordinarie tjänst.

Sammanlagt jobbade arkitekten 464 timmar mer än hennes anställningskontrakt sade. Enligt avtalet skulle hon då kompenseras med ledighet, eller pengar om ledigheten inte togs ut. Men hon fick varken det ena eller det andra. Nu stämmer Unionen företaget på sammanlagt 104 400 kronor t tingsrätten.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Mertid och övertid

När en deltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie arbetstid kallas det mertid. En deltidsarbetande medarbetare måste först arbeta upp till den ordinarie arbetstiden för heltid innan det kallas övertid.

I arbetstidslagen finns inga regler för vilken ersättning medarbetare ska få vid övertidsarbete. Det regleras i anställnings- eller kollektivavtal. Enligt praxis på arbetsmarknaden är huvudregeln att arbetsgivaren, med stöd av sin rätt att leda och fördela arbetet, har rätt att beordra övertid då det finns ett behov för det i verksamheten. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan