Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställning: Regler, lagar och uppsägningstid

De flesta har säkert börjat ett nytt jobb med en provanställning. Men vad gäller egentligen när man är provanställd? Har arbetsgivaren rätt att säga upp dig hur som helst – och går det att slippa att bli provanställd?
Oscar Broström Publicerad
Kvinna på kontor lutar huvudet mot sin knutna händer.
Som provanställd har du inget anställningsskydd. Foto: Shutterstock

Vad en provanställning är säger i stort sett sig självt: Att du är anställd på prov. I de flesta fall är provanställningen på sex månader, innan den automatiskt går över till en fast anställning.

Det finns ingenting som säger att du måste ha en provanställning på ditt nya jobb, ändå är det många som tror det och prövotiden är vanligt förekommande på svensk arbetsmarknad. Här går vi igenom vad som gäller kring provanställningar.

Provanställda saknar anställningsskydd

När du är provanställd gäller alla avtal och regler även dig. Det innebär att du ska bli behandlad precis som alla andra när det kommer till bland annat arbetsmiljö, semester, ob-ersättning och övertid. Den stora skillnaden är att du inte har något anställningsskydd.

Arbetsgivaren har rätt att avsluta anställning utan att det finns någon saklig grund. Det behöver alltså inte finnas någon anledning – till exempel arbetsbrist – för att arbetsgivaren ska kunna säga upp dig. Arbetsgivaren behöver inte ens motivera varför den avslutar anställningen.

– Vi vet att det är ett omfattande problem att människor som varit sjukskrivna, eller vårdat sjuka barn, inte får vara kvar efter provanställningens slut, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Finns utnyttjande av provanställningar

Enligt Krieg finns ett problem med utnyttjande av provanställningar. Det kan handla om företag som sätter i system att provanställa, med ekonomiskt stöd från exempelvis Arbetsförmedlingen, för att inom sex månader säga upp alla och ta in nya provanställda.

Unionen har vid vissa tillfällen agerat när en arbetsgivare agerat felaktigt i fråga om provanställning, men i lejonparten av fallen har det då handlat om diskriminering.  

– Unionen har vid flera tillfällen tagit ärenden till domstol när vi sett att det funnits en diskrimineringsgrund. Det kan till exempel vara att en arbetsgivare säger upp en provanställning samma vecka som någon berättar att hon är gravid, säger Gunilla Krieg.

Ska säga upp 14 dagar innan

Enligt svensk lag ska en arbetsgivare meddela om uppsägning senast 14 dagar innan provanställningen tar slut. I vissa kollektivavtal står det en månad. Men om arbetsgivaren missar detta, och säger till dagen innan, upphör ändå anställningen. Arbetsgivaren kan dock tvingas betala skadestånd till arbetstagaren.

Till sist då: När är det brukligt med provanställning och hur kan du få bort prövotiden och direkt börja med en tillsvidareanställning? Det finns egentligen inget rätt och fel i den frågan, utan det är marknaden som styr.

För den som redan har en fast anställning och blir erbjuden ett nytt jobb med provanställning, finns såklart möjligheten att förhandla bort prövotiden och säga att det endast är aktuellt med fast jobb direkt. Unionen anser också att det bör finnas ett behov för att pröva och att den som redan haft en anställning i yrket, och byter jobb, bör bli tillsvidareanställd.  

– De som är mest utsatta för provanställning är de som är unga eller nya på svensk arbetsmarknad, säger Gunilla Krieg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Får jag sjukskriva mig vid skilsmässa?

Oktober är den månad flest ansöker om skilsmässa, vilket kan få kan få långtgående konsekvenser för arbetslivet. Det här har du rätt till när privatlivet krisar.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 06:00
Delad bild av ett köksbord med dator, kalender och anteckningar samt en kontorsplats med skärm och skrivbordslampa.
Vad gäller på jobbet när en skilsmässa förändrar familjevardagen? Här är svaren om bland annat sjukfrånvaro, vab och arbetstider. Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

1. Har jag rätt att sjukskriva mig vid skilsmässa? 

Ja och nej. Avgörande är om skilsmässan påverkar din arbetsförmåga. Den bedömningen måste en läkare göra. Du kan dock sjukanmäla dig själv i sju kalenderdagar utan sjukintyg. 

2. Har jag rätt att jobba mindre när jag har barnen? 

Nej. Det är arbetsgivaren som har rätt att lägga scheman. Du kan dock föreslå en sådan lösning för arbetsgivaren. Dessutom har du rätt att gå ner i arbetstid om du har barn under 8 år. 

3. Kan jag bli uppsagd om jag vabbar mycket? 

Nej. Ersättning för vab kan betalas ut för 120 dagar per år och barn. Din arbetsgivare kan inte neka vab. Om barnet är sjukt längre än sju dagar behöver du ett intyg från en läkare eller sjuksköterska. 

4. Kan jag säga nej till att jobba obekväma arbetstider när jag har barnen? 

Det beror på. Om du arbetar i en bransch där arbete på kvällar och helger är norm blir det svårt. Däremot kan du säga nej till plötsliga schemaändringar. Arbetsgivaren ska kommunicera schemaändringar minst två veckor i förväg. 

5. Kan jag få permission för att fixa med bodelning eller besöka jurist? 

Kanske. De flesta kollektivavtal ger rätt till permission, alltså ledighet utan löneavdrag. De flesta avtal brukar också ge exempel på vad som ger rätt till permission. Skilsmässa brukar visserligen inte vara med på listan, men kolla med din arbetsgivare. 

6. Jag presterar sämre på grund av skilsmässan. Kan chefen ge mig andra arbetsuppgifter och sänka min lön? 

Det beror på vad som står i anställningsavtalet. Arbetsgivaren måste alltid förhandla om viktiga förändringar och dit räknas andra arbetsuppgifter. Om man själv känner att man inte riktigt orkar med jobbet kan man kanske tänka sig en skriftlig överenskommelse om att arbeta med annat under en period för att sedan komma tillbaka till den ordinarie tjänsten. 

7. Kan företagshälsovården hjälpa mig under skilsmässan?

Kanske. Företagshälsovården finns i första hand till för arbetsrelaterade besvär. Å andra sidan kan företagshälsovården hjälpa till med arbetsanpassningar, om du behöver det.

Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.