Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställning: Regler, lagar och uppsägningstid

De flesta har säkert börjat ett nytt jobb med en provanställning. Men vad gäller egentligen när man är provanställd? Har arbetsgivaren rätt att säga upp dig hur som helst – och går det att slippa att bli provanställd?
Oscar Broström Publicerad
Kvinna på kontor lutar huvudet mot sin knutna händer.
Som provanställd har du inget anställningsskydd. Foto: Shutterstock

Vad en provanställning är säger i stort sett sig självt: Att du är anställd på prov. I de flesta fall är provanställningen på sex månader, innan den automatiskt går över till en fast anställning.

Det finns ingenting som säger att du måste ha en provanställning på ditt nya jobb, ändå är det många som tror det och prövotiden är vanligt förekommande på svensk arbetsmarknad. Här går vi igenom vad som gäller kring provanställningar.

Provanställda saknar anställningsskydd

När du är provanställd gäller alla avtal och regler även dig. Det innebär att du ska bli behandlad precis som alla andra när det kommer till bland annat arbetsmiljö, semester, ob-ersättning och övertid. Den stora skillnaden är att du inte har något anställningsskydd.

Arbetsgivaren har rätt att avsluta anställning utan att det finns någon saklig grund. Det behöver alltså inte finnas någon anledning – till exempel arbetsbrist – för att arbetsgivaren ska kunna säga upp dig. Arbetsgivaren behöver inte ens motivera varför den avslutar anställningen.

– Vi vet att det är ett omfattande problem att människor som varit sjukskrivna, eller vårdat sjuka barn, inte får vara kvar efter provanställningens slut, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Finns utnyttjande av provanställningar

Enligt Krieg finns ett problem med utnyttjande av provanställningar. Det kan handla om företag som sätter i system att provanställa, med ekonomiskt stöd från exempelvis Arbetsförmedlingen, för att inom sex månader säga upp alla och ta in nya provanställda.

Unionen har vid vissa tillfällen agerat när en arbetsgivare agerat felaktigt i fråga om provanställning, men i lejonparten av fallen har det då handlat om diskriminering.  

– Unionen har vid flera tillfällen tagit ärenden till domstol när vi sett att det funnits en diskrimineringsgrund. Det kan till exempel vara att en arbetsgivare säger upp en provanställning samma vecka som någon berättar att hon är gravid, säger Gunilla Krieg.

Ska säga upp 14 dagar innan

Enligt svensk lag ska en arbetsgivare meddela om uppsägning senast 14 dagar innan provanställningen tar slut. I vissa kollektivavtal står det en månad. Men om arbetsgivaren missar detta, och säger till dagen innan, upphör ändå anställningen. Arbetsgivaren kan dock tvingas betala skadestånd till arbetstagaren.

Till sist då: När är det brukligt med provanställning och hur kan du få bort prövotiden och direkt börja med en tillsvidareanställning? Det finns egentligen inget rätt och fel i den frågan, utan det är marknaden som styr.

För den som redan har en fast anställning och blir erbjuden ett nytt jobb med provanställning, finns såklart möjligheten att förhandla bort prövotiden och säga att det endast är aktuellt med fast jobb direkt. Unionen anser också att det bör finnas ett behov för att pröva och att den som redan haft en anställning i yrket, och byter jobb, bör bli tillsvidareanställd.  

– De som är mest utsatta för provanställning är de som är unga eller nya på svensk arbetsmarknad, säger Gunilla Krieg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sökte på sin expartner i jobbets register – blev avskedad

En privat sökning på en granne, vän eller expartner i arbetsgivarens register kan hota anställningen och i vissa fall vara brottslig. Här förklarar experterna vad som är förbjudet och vad du ska göra om du är osäker.
Lina Björk Publicerad 15 september 2026, kl 06:00
Person använder ett digitalt gränssnitt där porträttbilder är sammankopplade i ett nätverk.
Otillåtna sökningar i kundregister, patientjournaler och andra arbetsregister kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Sökningarna loggas ofta och kan granskas i efterhand. Foto: Colourbox

I våras hamnade en kvinna som jobbade på ett försäkringsbolag i Arbetsdomstolen efter att hon sökt på en expartner i arbetsgivarens register. Syftet var att hjälpa kvinnans son att komma i kontakt med sin pappa.  

Sökningen tog endast några minuter och hon gjorde aldrig om det. Mannen lämnade även sitt samtycke i efterhand. 

Ändå räckte det för att arbetsgivaren skulle avskeda henne. Arbetsdomstolen kritiserade också arbetstagarens agerande och framhöll att det var brottsligt, men bedömde på grund av omständigheterna i målet att handlandet inte var tillräckligt för att avsluta anställningen.

En enda otillåten sökning kan hota anställningen

Många arbetsplatser har tillgång till register med känslig information, som kunduppgifter, patientjournaler och försäkringsärenden.

För den som har behörighet kan det vara frestande att söka efter mer information än vad arbetet kräver. Men nyfikenhet på grannen, exet eller en bekant kan få allvarliga konsekvenser.

Sök inte på vänner, släktingar eller grannar

Elisabet Ohlsson

Den som använder registren för privata syften riskerar både uppsägning och att begå ett brott.

– Du får aldrig göra privata sökningar på vänner, släktingar och grannar som ligger utanför dina arbetsuppgifter. Gör du det kan det få en rad följder, du riskerar din anställning och i vissa fall kan slagningarna vara brottsliga, säger Elisabet Ohlsson, Förbundsjurist på Unionen. 

Så undviker du otillåtna sökningar i jobbets register

  • Använd bara register och system när det finns ett tydligt behov i arbetet. 
  • I vissa fall kan en otillåten slagning även vara brottslig. Extra allvarliga sökningar anses de som rör patientjournaler, brottsregister, försäkringsärenden eller socialtjänstärenden. 
  • Kom ihåg att sökningar i regel loggas och kan granskas i efterhand. 
  • Ta reda på vilka regler som gäller på just din arbetsplats. 
  • Fråga chef eller ansvarig om du är osäker på om en sökning är tillåten. 
  • Var medveten om att otillåtna sökningar kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser, som uppsägning eller avsked. 

Källa: IMY

Vad slagningarna får för följder bedöms från fall till fall. Men det kan räcka med en enda sökning för att hamna i klistret hos arbetsgivaren. Det spelar heller ingen roll att du inte haft uppsåt att använda uppgifterna eller gjort sökningen i ren välmening. 

Hur stort ansvar har arbetsgivaren för att anställda inte använder jobbets register som egna sökmotorer? 

 – På de flesta arbetsplatser är det arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

Det innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att personuppgifter behandlas lagligt och säkert enligt personuppgiftslagen.

– I praktiken innebär det att informera anställda om vilka regler som gäller, se till att medarbetare bara har tillgång till uppgifter de behöver i sitt arbete och bestämma vilka personuppgifter som får behandlas, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Osäker på sökningen? Fråga chefen först

Men även om det finns regler och policys så finns det gråzoner: en handläggare som ska förbereda ett kundärende och tittar i systemet i förväg, sökningar på familj som gett sitt samtycke, eller sökningar på sig själv.  

– En tumregel är att vara väldigt restriktiv. Och blir du osäker på om sökningen är okej, kolla med chefen, be om att få instruktioner och utbildning. Du ska vara professionell i din yrkesroll och bara använda de olika registren för sådant som är nödvändigt för att utföra dina arbetsuppgifter, säger Elisabet Ohlsson. 

Så förebygger arbetsgivaren otillåtna registersökningar

  • Ge anställda tydliga instruktioner om vilka sökningar som är tillåtna och otillåtna. 
  • Begränsa åtkomsten så att medarbetare bara kommer åt de uppgifter de behöver för sitt arbete. 
  • Tilldela individuella behörigheter och se över dem regelbundet. 
  • Logga vem som tar del av uppgifter i systemen. 
  • Genomföra loggkontroller för att upptäcka otillåtna sökningar. 
  • Informera anställda om att åtkomst kan följas upp och granskas. 
  • Ha rutiner för att utreda misstänkta intrång eller missbruk av register. 
  • Skydda personuppgifter från obehörig åtkomst.

Källa: IMY