Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställning: Regler, lagar och uppsägningstid

De flesta har säkert börjat ett nytt jobb med en provanställning. Men vad gäller egentligen när man är provanställd? Har arbetsgivaren rätt att säga upp dig hur som helst – och går det att slippa att bli provanställd?
Oscar Broström Publicerad
Kvinna på kontor lutar huvudet mot sin knutna händer.
Som provanställd har du inget anställningsskydd. Foto: Shutterstock

Vad en provanställning är säger i stort sett sig självt: Att du är anställd på prov. I de flesta fall är provanställningen på sex månader, innan den automatiskt går över till en fast anställning.

Det finns ingenting som säger att du måste ha en provanställning på ditt nya jobb, ändå är det många som tror det och prövotiden är vanligt förekommande på svensk arbetsmarknad. Här går vi igenom vad som gäller kring provanställningar.

Provanställda saknar anställningsskydd

När du är provanställd gäller alla avtal och regler även dig. Det innebär att du ska bli behandlad precis som alla andra när det kommer till bland annat arbetsmiljö, semester, ob-ersättning och övertid. Den stora skillnaden är att du inte har något anställningsskydd.

Arbetsgivaren har rätt att avsluta anställning utan att det finns någon saklig grund. Det behöver alltså inte finnas någon anledning – till exempel arbetsbrist – för att arbetsgivaren ska kunna säga upp dig. Arbetsgivaren behöver inte ens motivera varför den avslutar anställningen.

– Vi vet att det är ett omfattande problem att människor som varit sjukskrivna, eller vårdat sjuka barn, inte får vara kvar efter provanställningens slut, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Finns utnyttjande av provanställningar

Enligt Krieg finns ett problem med utnyttjande av provanställningar. Det kan handla om företag som sätter i system att provanställa, med ekonomiskt stöd från exempelvis Arbetsförmedlingen, för att inom sex månader säga upp alla och ta in nya provanställda.

Unionen har vid vissa tillfällen agerat när en arbetsgivare agerat felaktigt i fråga om provanställning, men i lejonparten av fallen har det då handlat om diskriminering.  

– Unionen har vid flera tillfällen tagit ärenden till domstol när vi sett att det funnits en diskrimineringsgrund. Det kan till exempel vara att en arbetsgivare säger upp en provanställning samma vecka som någon berättar att hon är gravid, säger Gunilla Krieg.

Ska säga upp 14 dagar innan

Enligt svensk lag ska en arbetsgivare meddela om uppsägning senast 14 dagar innan provanställningen tar slut. I vissa kollektivavtal står det en månad. Men om arbetsgivaren missar detta, och säger till dagen innan, upphör ändå anställningen. Arbetsgivaren kan dock tvingas betala skadestånd till arbetstagaren.

Till sist då: När är det brukligt med provanställning och hur kan du få bort prövotiden och direkt börja med en tillsvidareanställning? Det finns egentligen inget rätt och fel i den frågan, utan det är marknaden som styr.

För den som redan har en fast anställning och blir erbjuden ett nytt jobb med provanställning, finns såklart möjligheten att förhandla bort prövotiden och säga att det endast är aktuellt med fast jobb direkt. Unionen anser också att det bör finnas ett behov för att pröva och att den som redan haft en anställning i yrket, och byter jobb, bör bli tillsvidareanställd.  

– De som är mest utsatta för provanställning är de som är unga eller nya på svensk arbetsmarknad, säger Gunilla Krieg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.