Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Anställningsformen kom till för att ge arbetsgivarna chans att backa ur i fall den anställde inte visade sig hålla måttet. Under provanställningen, som kan vara upp till sex månader, har både arbetsgivare och den provanställde möjlighet att avbryta anställningen utan att uppge något skäl. Oftast räcker det med två veckors uppsägningstid, även om det finns avtal som kräver en månad.
Ursprungligen var tanken att provanställningar bara skulle användas när det gällde personer som var oprövade på en viss tjänst.
I dag är den skrivningen borta i många avtal. Men det innebär inte att det grundläggande kravet för provanställningar är borta, enligt Mikael Svensson, central ombudsman på Unionen med ansvar för avtalen inom handeln. Däremot tror han att mörkertalet är stort, många som provanställs skulle egentligen ha haft en tillsvidareanställning direkt eftersom prövobehovet egentligen inte finns.
Den allmänna uppfattningen är att användandet av provanställningar är utbrett. Hos arbetsgivare i många branscher är det i dag ett standardförfarande.
Mikael Svensson menar dock att kravet på provanställning är kopplat till vilken tjänst det handlar om.
– Ju mer kvalificerad tjänst, desto större chans att man får en tillsvidareanställning direkt. Är tjänsten inte så kvalificerad börjar man däremot så gott som alltid med en provanställning.
Hans uppfattning är också att det går att förhandla om saken vid anställningstillfället. Det gäller särskilt om den som söker nytt jobb lämnar en tillsvidareanställning.
Få arbetsgivare ger nämligen anställda ledigt för att prova nytt jobb. Det är ett krav som facken, hittills utan framgång, drivit i avtalsrörelserna.
Ia Hamn, central ombudsman på Unionen med ansvar för IT-avtalen, konstaterar att provanställningar används mer eller mindre slentrianmässigt i branschen.
– Men det är få tvister om dem. I somliga andra branscher kanske företag utnyttjar provanställningar för att göra sig av med folk innan det gått sex månader, innan de blir tillsvidareanställda. Så är det inte i IT-branschen.
På IT-företagen, som ständigt är på jakt efter ny kompetens, är det inte heller ovanligt med anställda som förhandlar bort sin provanställning eller åtminstone förkortar den, enligt Ia Hamn.
(Råden från Anna Ekergren, ombudsman på Unionen Småland)
I privat sektor är det ovanligt att få tjänstledigt för att prova nytt arbete. Du kan naturligtvis fråga om du kan få det – men tänk på att du då ger din arbetsgivare en signal om att du vill lämna företaget. Därför bör du vara beredd på att ta steget och gå vidare i karriären även om du får ett nej.
När du tackar ja till en ny anställning har du alltid rätt att förhandla om provanställningen. Om det går vägen eller inte handlar ofta om hur attraktiv du är på arbetsmarknaden. Ju mer efterfrågad du är och ju högre position du har desto större möjligheter har du att slippa provanställning. Samma sak gäller om du är headhuntad. Har de vänt sig till dig och frågat om du vill börja hos dem är det troligare att det inte blir någon provanställning.
Provanställningen kan vara max sex månader. Men den behöver inte vara så lång. Påminn arbetsgivaren om att det inte finns något som hindrar att den är kortare.
Tänk på att det inte bara är dina yrkesmässiga prestationer som spelar in för om du ska få behålla jobbet – arbetsgivaren behöver ju inte uppge något skäl för att avsluta provanställningen. På mindre arbetsplatser är det väldigt viktigt att passa in i gänget. Din sociala kompetens kan bli avgörande.
Oftast går det inte att invända om arbetsgivaren avbryter provanställningen. Undantaget är om det skulle kunna röra sig om diskriminering, exempelvis om du är gravid när anställningen avslutas. I det läget kan du få hjälp av facket med att driva ditt ärende.
Foto Mikael Svensson och Ia Hamn: Patrik Nygren
Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.
– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.
Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen.
Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:
– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.
Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”
Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.
Då framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”.
Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.
Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom.
Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.
– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.
Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.
Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått.
Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.
Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne.
– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.
De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad.
Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.
– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega.
I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?
– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.
Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.
Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.
I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.
Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.
Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket.
Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitetsklausuler i anställningsavtalen.
Källa: Vision och Unionen