Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstledighet = ledig utan lön

Ta reda på om du har rätt att ta tjänstledigt innan du fattar beslut du kan komma att ångra. Du har normalt inte rätt att vara tjänstledig för att prova ett nytt jobb, men däremot för att studera.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna vid skrivbord med höga pappershögar.
Trött på jobbet? Vid de här tillfällena har du rätt att vara tjänstledig. Foto: Shutterstock

Tjänstledighet betyder att du är ledig utan lön från ditt jobb – men det är inte fritt fram att ta tjänstledigt hur som helst för vad som helst. Mången anställd har bittert fått erfara att det inte går att ta ledigt utan lön hur trängande skäl man än anser sig ha – uteblir man från jobbet när arbetsgivaren sagt nej kan det vara skäl för uppsägning.

Därmed inte sagt att du måste ge upp dina drömmar om att ta ledigt för att göra en världsomsegling eller för att finna meningen med livet i en nedlagd kyrka i Norberg. Du behöver heller inte säga upp dig från ditt arbete för att pröva något annat. Man kommer ganska långt med de lagar om ledighet som finns.

Tjänstledigt för att prova annat jobb

Att ta tjänstledigt för att prova på ett annat jobb är ingen rättighet, även om kloka arbetsgivare har insett att det de facto kan vara kompetensutvecklande att testa ett annat arbete ett tag. Men har du varit sjukskriven i minst nittio dagar har du rätt enligt lag att vara ledig för att jobba någon annanstans i max ett år.

Startar du ett eget företag i den nedlagda kyrkan i Norberg eller ombord på segelbåten har du faktiskt också rätt att vara tjänstledig i som mest ett halvår, så länge den verksamhet du bedriver inte konkurrerar med din arbetsgivare. För att få tjänstledigt enligt lagen om ledighet för att bedriva näringsverksamhet krävs att du varit anställd i minst sex månader, eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren.

Tjänstledighet för studier

Det samma gäller om du tar tjänstledigt för att studera. Det går förstås utmärkt att studera på distans från kyrkan i Norberg eller ombord på en båt – arbetsgivaren kan inte ha åsikter om varifrån du pluggar eller vad.

Studieledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt i den omfattning du behöver och så länge du behöver. Arbetsgivaren kan skjuta upp din studieledighet i ett halvår om det finns godtagbara skäl, men så länge du är ute i god tid kan ingen neka dig att vara ledig för att studera.

Politiskt uppdrag eller vård av närstående

Om du får politiska uppdrag har du också rätt att vara tjänstledig enligt regeringsformen eller kommunallagen. Föräldraledighetslagen ger den som har barn rätt till ledighet och behöver du ta hand om någon som är svårt sjuk har du rätt till tjänstledighet i hundra dagar för att ta hand om denne, oberoende av om hen har släktband till dig eller inte.

Skulle du mot förmodan ledsna på ditt nya liv som student, egenföretagare eller vårdare så går det att ändra sig och bryta tjänstledigheten. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på återgången med en månad. Du ska inte missgynnas för att du har varit tjänstledig – när du kommer tillbaka ska du ha samma eller likvärdig tjänst och samma villkor som när du gick på ledighet.

Lagar som reglerar tjänstledighet:

  • Lag om rätt till ersättning och ledighet för närståendevård
  • Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl
  • Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
  • Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
  • Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
  • Föräldraledighetslagen
  • Regeringsformen
  • Kommunallagen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.