Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstledighet = ledig utan lön

Ta reda på om du har rätt att ta tjänstledigt innan du fattar beslut du kan komma att ångra. Du har normalt inte rätt att vara tjänstledig för att prova ett nytt jobb, men däremot för att studera.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna vid skrivbord med höga pappershögar.
Trött på jobbet? Vid de här tillfällena har du rätt att vara tjänstledig. Foto: Shutterstock

Tjänstledighet betyder att du är ledig utan lön från ditt jobb – men det är inte fritt fram att ta tjänstledigt hur som helst för vad som helst. Mången anställd har bittert fått erfara att det inte går att ta ledigt utan lön hur trängande skäl man än anser sig ha – uteblir man från jobbet när arbetsgivaren sagt nej kan det vara skäl för uppsägning.

Därmed inte sagt att du måste ge upp dina drömmar om att ta ledigt för att göra en världsomsegling eller för att finna meningen med livet i en nedlagd kyrka i Norberg. Du behöver heller inte säga upp dig från ditt arbete för att pröva något annat. Man kommer ganska långt med de lagar om ledighet som finns.

Tjänstledigt för att prova annat jobb

Att ta tjänstledigt för att prova på ett annat jobb är ingen rättighet, även om kloka arbetsgivare har insett att det de facto kan vara kompetensutvecklande att testa ett annat arbete ett tag. Men har du varit sjukskriven i minst nittio dagar har du rätt enligt lag att vara ledig för att jobba någon annanstans i max ett år.

Startar du ett eget företag i den nedlagda kyrkan i Norberg eller ombord på segelbåten har du faktiskt också rätt att vara tjänstledig i som mest ett halvår, så länge den verksamhet du bedriver inte konkurrerar med din arbetsgivare. För att få tjänstledigt enligt lagen om ledighet för att bedriva näringsverksamhet krävs att du varit anställd i minst sex månader, eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren.

Tjänstledighet för studier

Det samma gäller om du tar tjänstledigt för att studera. Det går förstås utmärkt att studera på distans från kyrkan i Norberg eller ombord på en båt – arbetsgivaren kan inte ha åsikter om varifrån du pluggar eller vad.

Studieledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt i den omfattning du behöver och så länge du behöver. Arbetsgivaren kan skjuta upp din studieledighet i ett halvår om det finns godtagbara skäl, men så länge du är ute i god tid kan ingen neka dig att vara ledig för att studera.

Politiskt uppdrag eller vård av närstående

Om du får politiska uppdrag har du också rätt att vara tjänstledig enligt regeringsformen eller kommunallagen. Föräldraledighetslagen ger den som har barn rätt till ledighet och behöver du ta hand om någon som är svårt sjuk har du rätt till tjänstledighet i hundra dagar för att ta hand om denne, oberoende av om hen har släktband till dig eller inte.

Skulle du mot förmodan ledsna på ditt nya liv som student, egenföretagare eller vårdare så går det att ändra sig och bryta tjänstledigheten. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på återgången med en månad. Du ska inte missgynnas för att du har varit tjänstledig – när du kommer tillbaka ska du ha samma eller likvärdig tjänst och samma villkor som när du gick på ledighet.

Lagar som reglerar tjänstledighet:

  • Lag om rätt till ersättning och ledighet för närståendevård
  • Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl
  • Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
  • Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
  • Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
  • Föräldraledighetslagen
  • Regeringsformen
  • Kommunallagen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.