Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagd eller avskedad – det här gäller

Vad är skillnaden mellan en uppsägning, att bli avskedad eller sparkad? Och vad innebär det om jag blir uppsagd av personliga skäl eller arbetsbrist?
Lina Björk Publicerad
Man skäller på kvinna på kontor.
Oavsett anledning kan det vara väldigt jobbigt att bli av med jobbet. Foto: Shutterstock

Att bli uppsagd, avskedad eller få *sparken är begrepp som i folkmun ibland används för samma sak, men som har helt olika betydelser enligt arbetsrätten.

Skäl för uppsägning – saklig grund

Det finns två skäl som gäller som saklig grund för att bli uppsagd: arbetsbrist eller personliga skäl.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Arbetsbrist är egentligen ett samlingsbegrepp för flera situationer där uppsägningen inte har med dig personligen att göra. Det kan vara:  

  • Att företaget går dåligt och inte har pengar till verksamheten och lönerna
  • En övertalighet på grund av en omorganisation
  • Att arbetsgivaren vill driva företaget i en ny riktning där ny kompetens behövs
  • Företaget outsourcar delar av företaget.

Uppsagd på grund av personliga skäl

Att bli uppsagd på grund av personliga skäl kan handla om både misskötsamhet och ens lämplighet att utföra jobbet. Det kan till exempel bero på:

  • Samarbetssvårigheter av allvarlig karaktär, där omplacering inte fungerat
  • Misskötsamhet i form av arbetsvägran, återkommande olämpligt uppträdande eller olovlig frånvaro
  • Att du slarvar med jobbet, kommer för sent, inte tar ansvar eller inte håller deadlines under en längre tid och trots flera tillsägelser
  • Missbruk, arbetsgivaren ska i första hand erbjuda rehabilitering till dig som anställd. Men skulle du till exempel strunta i åtgärdsplaner och komma onykter till jobbet dag efter dag, kan en uppsägning bli aktuell.

För att bli uppsagd på grund av personliga skäl krävs att arbetsgivaren har både påtalat misskötsamheten, dokumenterat och försökt att komma till rätta med den utan resultat. Ju fler anställda en arbetsgivare har, desto större krav på att en omplaceringsutredning har utrönt alla möjligheter.

Blir du uppsagd har du en uppsägningstid. Antingen är det reglerat i kollektivavtal, eller enligt lag minst en månad. Under uppsägningstiden får du lön som vanligt, sedan har du rätt till a-kassa. 

Felaktig uppsägning

Skulle du anse dig felaktigt uppsagd finns det möjlighet att gå till domstol. Vid en uppsägningstvist i domstol har den anställda tidigare behållit jobbet tills tvisten var avgjord. Men enligt ett förslag i las-utredningen ska anställningen upphöra under en tvist som gäller uppsägning på grund av personliga skäl. Den nya regeln ska börja gälla i juni 2022.

Då kan du bli avskedad

För att bli avskedad krävs att du grovt misskött din anställning. Det kan till exempel handla om att du har:

  • Avslöjat företagshemligheter som har skadat företaget
  • Startat konkurrerande verksamhet
  • Förskingrat pengar från din arbetsgivare
  • Misshandlat kunder, medarbetare eller din chef
  • Hotat anställda eller chefen
  • Gjort dig skyldig till sexuella trakasserier
  • Varit olovligt frånvarande under en längre tid.

Om din arbetsgivare vill avskeda dig måste du förvarnas minst en vecka i förväg. Företaget måste också meddela ditt fackförbund om du är medlem i facket. Men det går inte att avskeda någon för gammalt groll. Händelsen måste ha inträffat de senaste två månaderna. Blir du avskedad måste du lämna arbetsplatsen direkt.

Ogiltigt avsked

Skulle du gå till domstol för att få avskedandet ogiltigförklarat kan domstolen bestämma att din anställning är kvar tills tvisten är avgjord.

Ytterligare en knepig sak med att bli avskedad är att du stängs av från a-kassan i 45 ersättningsdagar.

*Att bli sparkad är ingen juridisk term utan enbart ett samlingsnamn för att bli av med jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen