Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagd eller avskedad – det här gäller

Vad är skillnaden mellan en uppsägning, att bli avskedad eller sparkad? Och vad innebär det om jag blir uppsagd av personliga skäl eller arbetsbrist?
Lina Björk Publicerad
Man skäller på kvinna på kontor.
Oavsett anledning kan det vara väldigt jobbigt att bli av med jobbet. Foto: Shutterstock

Att bli uppsagd, avskedad eller få *sparken är begrepp som i folkmun ibland används för samma sak, men som har helt olika betydelser enligt arbetsrätten.

Skäl för uppsägning – saklig grund

Det finns två skäl som gäller som saklig grund för att bli uppsagd: arbetsbrist eller personliga skäl.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Arbetsbrist är egentligen ett samlingsbegrepp för flera situationer där uppsägningen inte har med dig personligen att göra. Det kan vara:  

  • Att företaget går dåligt och inte har pengar till verksamheten och lönerna
  • En övertalighet på grund av en omorganisation
  • Att arbetsgivaren vill driva företaget i en ny riktning där ny kompetens behövs
  • Företaget outsourcar delar av företaget.

Uppsagd på grund av personliga skäl

Att bli uppsagd på grund av personliga skäl kan handla om både misskötsamhet och ens lämplighet att utföra jobbet. Det kan till exempel bero på:

  • Samarbetssvårigheter av allvarlig karaktär, där omplacering inte fungerat
  • Misskötsamhet i form av arbetsvägran, återkommande olämpligt uppträdande eller olovlig frånvaro
  • Att du slarvar med jobbet, kommer för sent, inte tar ansvar eller inte håller deadlines under en längre tid och trots flera tillsägelser
  • Missbruk, arbetsgivaren ska i första hand erbjuda rehabilitering till dig som anställd. Men skulle du till exempel strunta i åtgärdsplaner och komma onykter till jobbet dag efter dag, kan en uppsägning bli aktuell.

För att bli uppsagd på grund av personliga skäl krävs att arbetsgivaren har både påtalat misskötsamheten, dokumenterat och försökt att komma till rätta med den utan resultat. Ju fler anställda en arbetsgivare har, desto större krav på att en omplaceringsutredning har utrönt alla möjligheter.

Blir du uppsagd har du en uppsägningstid. Antingen är det reglerat i kollektivavtal, eller enligt lag minst en månad. Under uppsägningstiden får du lön som vanligt, sedan har du rätt till a-kassa. 

Felaktig uppsägning

Skulle du anse dig felaktigt uppsagd finns det möjlighet att gå till domstol. Vid en uppsägningstvist i domstol har den anställda tidigare behållit jobbet tills tvisten var avgjord. Men enligt ett förslag i las-utredningen ska anställningen upphöra under en tvist som gäller uppsägning på grund av personliga skäl. Den nya regeln ska börja gälla i juni 2022.

Då kan du bli avskedad

För att bli avskedad krävs att du grovt misskött din anställning. Det kan till exempel handla om att du har:

  • Avslöjat företagshemligheter som har skadat företaget
  • Startat konkurrerande verksamhet
  • Förskingrat pengar från din arbetsgivare
  • Misshandlat kunder, medarbetare eller din chef
  • Hotat anställda eller chefen
  • Gjort dig skyldig till sexuella trakasserier
  • Varit olovligt frånvarande under en längre tid.

Om din arbetsgivare vill avskeda dig måste du förvarnas minst en vecka i förväg. Företaget måste också meddela ditt fackförbund om du är medlem i facket. Men det går inte att avskeda någon för gammalt groll. Händelsen måste ha inträffat de senaste två månaderna. Blir du avskedad måste du lämna arbetsplatsen direkt.

Ogiltigt avsked

Skulle du gå till domstol för att få avskedandet ogiltigförklarat kan domstolen bestämma att din anställning är kvar tills tvisten är avgjord.

Ytterligare en knepig sak med att bli avskedad är att du stängs av från a-kassan i 45 ersättningsdagar.

*Att bli sparkad är ingen juridisk term utan enbart ett samlingsnamn för att bli av med jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.