Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Säga upp sig: Så bör du göra och inte göra

Det finns en del att tänka på när man säger upp sig. Det kan vara viktigt att hålla sig kall, tänka på framtiden och undvika att bli arg på saker som ändå inte går att förändra.
Oscar Broström Publicerad 7 april 2022, kl 06:00
Man håller i kartong med prylar från sin arbetsplats
Hur säger man upp sig på bästa sätt? Foto: Shutterstock.

Tänk efter och gör en plan

Det är sällan klokt att säga upp sig i hast. Även om du har fått ett annat, bättre jobberbjudande och är säker på vad du vill göra, kan det vara bra att fundera på vad du vill säga till din arbetsgivare. Det är också smart att kolla upp hur lång uppsägningstid du har. Den är i vanliga fall tre månader, men ska åtminstone vara en månad, om inte annat är överenskommet.

Träffa chefen

När du landat i vad du vill säga tar du ett samtal med din chef. Var lugn, saklig och förklara situationen. Berätta att du känner att det är dags för dig att gå vidare och tacka för din tid. Var beredd på att arbetsgivaren kan komma med frågor och eventuellt ett motbud. Kan du tänka dig att stanna om arbetsgivaren höjer din lön? Är det något särskilt med arbetsplatsen eller arbetsuppgifterna som gör att du inte vill stanna?

Håll dig lugn, bli inte arg

Det finns säkert flera anledningar till att du slutar. Du är kanske missnöjd med din roll, med hur din chef agerat, med din utveckling på arbetsplatsen eller med vissa besluts som fattats. Men frågan är om du behöver berätta om allt det när du säger upp dig?

Det kan givetvis vara okej att försöka framföra konstruktiv kritik, men om du redan fattat ditt beslut om att säga upp dig, kanske du inte vinner något nu på att framföra för stark kritik eller på att skälla och bli upprörd. Det som har hänt har hänt och du är redo att gå vidare.

 

Säg upp dig skriftligt

När du meddelat din arbetsgivare ansikte mot ansikte att du säger upp dig, är det bra att även göra det skriftligt. Det fungerar väl med ett mejl där du skriver att du vill säga upp din anställning och när sista anställningsdag blir. Det här är viktigt ifall det blir en tvist med din arbetsgivare.

Tänk på ditt rykte och dina referenser

Den sista tiden kan kännas svår. Många vill bara vidare, vissa känner vemod och det kan vara svårt att hitta motivationen till att göra ett bra jobb. Tänk i alla fall på att försöka avsluta snyggt. Det kan vara bra för ditt rykte, dina framtida referenser och ditt personliga varumärke. Det kan också kännas skönt att lämna arbetsplatsen på god fot med gamla kollegor och chefer.

Kan man ångra sig?

Grunden är att gjort är gjort. När du meddelat att du vill säga upp dig kan du egentligen inte ta tillbaka det. Om du sa upp dig i affekt och kort därefter meddelar din chef att du ångrar dig, är det möjligt att situationen går att lösa, men du har inte rätten på din sida i ett sådant fall.

Måste jag jobba hela uppsägningstiden?

Du och din arbetsgivare kan komma överens om att du får gå tidigare, men i annat fall gäller det som står i anställningskontraktet.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.