Anna Andersson, 54, hade arbetat som administratör på samma företag i 15 år när hon plötsligt blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

– Känslan var overklig. Vad skulle jag göra nu? Hur skulle jag klara mig ekonomiskt? Och vem var jag utan mitt jobb?

Hon berättar att hon första tiden höll modet uppe och nästan kom in i ett maniskt tillstånd med att söka jobb. Men för varje ”tack för din ansökan men nej tack” sjönk hoppet och även hennes självförtroende.

– Jag hade svårt att äta, vaknade mitt i natten av ångest och mådde allt sämre.

På eget initiativ sökte hon upp en jobbcoach och tack vare regelbundna samtal byggde hon sakta upp sitt självförtroende på nytt.

– Vi kom fram till att jag skulle försöka se jobbförlusten från en annan synvinkel. Att uppsägningen i själva verket var en chans att byta yrke och utbilda mig till det jag under många år drömt om men som aldrig blivit av.

Från uppsägning till ny karriär

Anna Andersson hoppade på en floristkurs och har i dag arbete som florist. Hon säger att hon inte har ångrat det beslutet en sekund.

– Det enda jag ångrar är att det tog så lång tid att inse att livet inte gick under bara för att jag förlorade ett jobb. Tvärtom var det början på något nytt och något mycket roligare.

Betti Lukic arbetar som psykolog på Arbetsförmedlingen där hon hjälper arbetssökande med att klargöra vilka förutsättningar till arbete eller studier de har samt rekommenderar anpassningar vid behov. Hon förstår Annas reaktion.

– Att förlora jobbet kan lätt resultera i en krisreaktion. Man tappar självförtroendet och ifrågasätter sin arbetsförmåga. Vi tillbringar ju en större del av livet på jobbet, där vi vistas i ett sammanhang och får en mening. Plötsligt förlorar man helt det nätverket. Det är ingen trevlig känsla.

Betti Lukic förklarar att känslorna som uppstår i och med en jobbförlust inte är unika. Forskning visar att de flesta människor som drabbas av stora förändringar i livet även påverkas känslomässigt.

– Det kan handla om känsloreaktioner som skuld, sorg, ångest eller ilska. Kognitiva förändringar kan uppstå, som koncentrationssvårigheter och att man glömmer saker. Man kan också uppleva en stor trötthet och orkeslöshet och tappa intresset för sådant man tidigare gillat.

– Sömnen kan drabbas, man kan ha svårt att somna eller vaknar mitt i natten och funderar. Vissa börjar tröstäta eller så tappar de aptiten. En del mår väldigt dåligt och flyr verkligheten genom alkohol, droger eller spelmissbruk.

Fyra faser att gå igenom efter en jobbförlust

Betti Lukic nämner fyra stadier som de som blivit av med jobbet ofta går igenom:

➧ Chockfasen. En känsla av overklighet och oförmåga att ta in vad som hänt. Det är viktigt att man inte fastnar för länge här eftersom det kan försvåra bearbetningen och förståelsen för vad som egentligen skett.

➧ Reaktionsfasen. Man inser vad som hänt, en insikt som kan orsaka starka känsloreaktioner som förtvivlan, ilska, ångest, sorg, utmattning eller depression. Här kan också en stark känsla av förlorad kontroll och orättvisa dyka upp. Varför var just jag tvungen att drabbas?

➧ Bearbetningsfasen. Här börjar man att ta in och bearbeta det som hänt och kan släppa tankarna på det inträffade under kortare stunder. Det underlättar återhämtningen.

➧ Nyorienteringsfasen. Då ingår den jobbiga händelsen som en integrerad del av ens liv, och tankar och fokus kan nu riktas framåt.

Hur lång tid det tar för en person som drabbats av uppsägning att genomgå de här faserna, läka och vara redo för att söka ett nytt jobb, det är dock väldigt individuellt, påpekar Betti Lukic.

Fotnot: Anna Andersson heter egentligen något annat.

Text: Katarina Markiewicz.