Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kaffe på anställningsintervjun – ja eller nej?

Tacka alltid ja till kaffe vid anställningsintervjun. Och vid fikastunden på jobbet. Men aldrig vid lönesamtalet. Det menar forskaren Ingegerd Sigfridsson, som djupstuderat dryckens psykologiska funktion.
Torbjörn Tenfält Publicerad
Kaffe på jobbet. Till vänster en ring av kaffekoppar i olika färger. Till höger en man spiller kaffe över sin dator.
Kaffe på anställningsintervjun: En bra idé eller en distraktion? Och påverkar det din chans att få jobbet? Forskaren Ingegerd Sigfridsson har studerat kaffets psykologiska funktion - inte minst på jobbet. Foto: Colourbox.

Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.

– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.

Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.

Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?

– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.

Ja till kaffe - en oskriven regel?

Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.

Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.

– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.

Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.

– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.

Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt

I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.

Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?

– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.

Kaffe i Sverige: 58 000 koppar per person

Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid. 

Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.