Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsskada

Färre anmäler arbetssjukdom

Antalet anmälda arbetssjukdomar minskade med 13 procent förra året. Fler kvinnor drabbas av sjukdomar som kan kopplas till arbetet medan unga män är överrepresenterade bland anmälda arbetsplatsolyckor. Det visar Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik från 2018.
Petra Rendik Publicerad
Charnsitr/Colourbox
Bristen på god ergonomi är en vanlig anledning till att människor blir sjuka. Enformiga arbetsuppgifter och dålig arbetsställning orsakar muskel- och ledbesvär. Charnsitr/Colourbox

Rapporten från Arbetsmiljöverket omfattar arbetsskador, arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan under 2018 och fram till 1 april i år.

Statistiken visar bland annat att antalet anmälda arbetssjukdomar har minskat under en längre tid, under förra året med 13 procent. Minskningen kan förklaras med bland annat stora pensionsavgångar i vissa branscher, bättre arbetsmiljöarbete men också en minskad benägenhet att anmäla arbetssjukdom.

De vanligaste orsakerna till anmälda arbetssjukdomar förra året var organisatoriska och sociala faktorer, som till exempel hög arbetsbelastning och små möjligheter att påverka sitt jobb. Bristen på god ergonomi är en annan vanlig anledning till att människor blev sjuka förra året. Enformiga arbetsuppgifter och dålig arbetsställning orsakar muskel- och ledbesvär mest hos män men också relativt ofta hos kvinnor.

Läs mer: Så tar du hand om din datorkropp

Anmälda arbetsrelaterade sjukdomar som ger psykosociala besvär har minskat men är fortfarande den vanligaste orsaken till att man blir sjuk. Fler kvinnor anmäler att de blivit sjuka av jobbet, medan män oftare skadar sig genom olyckor som sker på arbetet.

När det handlar om arbetsplatsolyckor som lett till sjukfrånvaro är antalet samma som förra året, drygt 35 000 personer har anmält att de skadat sig på jobbet. Det som skiljer sig från tidigare år är att unga män i åldern 16-24 är överrepresenterade i statistiken. Anmälningsfrekvensen låg förra året 50 procent högre än för män i genomsnitt.

Trots att antalet anmälda arbetssjukdomar som get psykosociala besvär minskat tror forskare att stress kommer skörda fler liv i framtiden enligt två andra rapporter som Arbetsmiljöverket släppte i veckan. Enligt dem så dör redan nu drygt 500 personer varje år på grund av stressrelaterad sjukdomar som hjärt-och kärlsjukdom och stroke.

Arbetsskaderapporten 2018

  • 50 personer inom svensk arbetskraft omkom på jobbet förra året. Ytterligare fem utländska medborgare och tre personer sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder dog till följd av arbetsplatsolyckor.
  • 118 970 anmälda arbetsskador.
  • 34 908 arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro, 63 274 utan sjukfrånvaro-
  • 11 043 anmälda färdolyckor.
  • 9 082 anmälda arbetssjukdomar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsskada

Domstol: Skada på rasten var en arbetsskada

En kvinna ramlade på väg till en lunchrestaurang och skadade axeln. Försäkringskassan ansåg att olyckan inte var ett olycksfall i arbetet och nekade kvinnan ersättning. Nu har högsta förvaltningsdomstolen avgjort frågan.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 14:34
Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen anser att ett fall på lunchrasten är ett olycksfall. Kvinnan som ramlade kan nu få rätt till ersättning från Försäkringskassan. Foto: Carl Johan Erikson

Den som skadar sig på lunchrasten kan ha rätt till ersättning för arbetsskada. Det slår högsta förvaltningsdomen fast efter att ha prövat en händelse där en kvinna ramlade på väg till en restaurang.

Kvinnan är anställd av en stiftelse i Göteborg. Under en planeringsdag för drygt fyra år sedan åkte hon och andra styrelsemedlemmar från en möteslokal i stadsdelen Majorna till centrala Göteborg för att äta lunch. När hon klev av spårvagnen ramlade hon och fick en fraktur i axeln.

Skadan gjorde att hon inte kunde arbeta som vanligt och hon sökte därför livränta från Försäkringskassan. Livränta är ekonomisk ersättning för inkomstförlust vid arbetsskada. 

Försäkringskassan nekade kvinnan ersättning

Försäkringskassan nekade kvinnan ersättning. Resan till lunchstället hade inte nära samband med arbetet eftersom kvinnan inte brukade äta lunch där och det låg långt bort från möteslokalen, enligt Försäkringskassan. Därför omfattas inte skadan av arbetsskadeförsäkringen.

Kvinnan överklagade, med hjälp av Unionen, beslutet till förvaltningsrätten i Göteborg. Rätten gick på Försäkringskassans linje. Enligt domen fanns inte ett tillräckligt starkt samband mellan olyckan och arbetet för att kvinnan skulle ha rätt till livränta.

Fick rätt i kammarrätten

Kvinnan överklagade återigen – och fick rätt av kammarrätten i Göteborg. Kammarrätten anser att syftet med resan hänger samman med kvinnans arbete. Resan gjordes på betald arbetstid tillsammans med andra styrelsemedlemmar. Om olyckan inte hade inträffat skulle hon efter lunchen ha åkt tillbaka till möteslokalen. Därför ska fallet betraktas som ett olycksfall i arbetet och kvinnan kan ha rätt till livränta, enligt domen.

Att ramla på lunchen är olycksfall i arbetet

Den domen överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen av Försäkringskassan. Domstolen har nu avgjort ärendet och avslår Försäkringskassans överklagan. Skadan är att klassa som en arbetsskada och därför ska Försäkringskassan utreda om kvinnan har rätt till livränta.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen bör utgångspunkten vara att skadan ska klassas som arbetsskada om arbetstagaren vid olyckstillfället utför något i arbetsgivarens intresse.

Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans och prövar bara mellan en och två procent av de mål som kommer till domstolen. Kvinnan har företrätts av Unionen.

Vad är livränta?

  • Livränta kan ersätta inkomst som du förlora när du har råkat ut för en arbetsskada.
  • För att få livränta krävs att du har förlorat minst en femtondel av din inkomst under ett år eller mer.
  • Livräntan betalas ut varje månad och ersätter inkomsten som du förlorar. 
  • Det högsta beloppet du kan få är 444 000 kronor per år.