Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
– Det är vanligt att anställda förlorar motivationen när arbetsgivare tar beslut som inte känns rätt. Vi tycker om att ha autonomi, alltså bestämma själva och upplevas vara skickliga i det vi sysslar med. När företag tar beslut som det här så känner man sig styrd och ifrågasatt: tror de inte att jag kan utföra mitt jobb på egen hand? Ha en dialog om frågan. Ta upp vilka värden du upplever genom att få jobba hemma några dagar i veckan och försök få till en kompromiss.
– Det är viktigt hur anställda upplever rättvisa inom en organisation. Det här är ett exempel på ”låtgå-ledarskap” hos en chef. Ofta finns det informella ledare i en grupp, som jobbat länge och gör lite som de vill. De tar regler och policys med en nypa salt och skapar sina egna ramar. Kortsiktigt kan det vara skönt för en chef att slippa konfrontera beteendet men långsiktigt skapar det irritation och en känsla av orättvisa. Här är det dags för chefen att ta ett kliv framåt, men även medarbetarna kan göra en insats genom att visa vägen. Var en bra förebild, följ de regler ni har satt upp och ifrågasätt när de bryts.
– Be om en motivering till beslutet. Handlar det om förtroende eller arbetsuppgifter som inte kan utföras på ett hemmakontor? Vissa funktioner på en arbetsplats kan inte utföras hemma och då får anställda tyvärr tugga i sig att chefen säger nej. Arbetslivet är inte rättvist, vi har olika utbildningar och tjänster. Handlar det om annat så beskriv vilka fördelar arbetsgivaren har av att du jobbar hemma: att du blir mer produktiv, har lättare att koncentrera dig, har mer energi och slipper ställtider som pendling. Överdriv inte och hota inte, utan var saklig och argumentera för din sak.
– Här gäller det att skapa rutiner och formalisera det. Sitt ner och diskutera saken i grupp och kom överens om vad som gäller vid bokningar av rum och platser. Försök att göra det enkelt: är det först till kvarn som gäller, eller ett rullande schema för rättvisans skull? Här skapas också ett stort signalvärde om chefer och arbetsledare följer samma rutiner.
– Det är viktigt med ett bra introduktionsprogram. Det kan ske både digitalt och genom fysiska träffar. Det är svårt att kräva saker som nyanställd, men be att få träffa alla i arbetsgruppen, boka in lite luncher och fika. En mentor är bra som du kan diskutera och bolla frågor med. Som chef är det bra att prata med några medarbetare som kan ”ta sig an” den nya. Kanske checka in då och då för att fråga hur det går.
– Om det blir så tappar kontorsnärvaron helt sitt värde. Vi är sociala människor och behöver gemenskap för att trivas. Prata med dina kollegor och synkronisera vilka dagar ni är på plats. Om ni sitter på olika ställen i kontoret, boka in gemensamma luncher och fikaraster. De arbetsplatser som lyckats bäst med detta tror jag är dem som har formaliserat vilka dagar man är på plats och vilka dagar det är okej att jobba hemma.
I slutet av oktober framkom det att en polisanställd i Västernorrland jobbat hemma i fyra månader trots att arbetsgivaren sagt att riktlinjen är obligatorisk närvaro på kontoret tre dagar per vecka.
Ärendet ligger nu hos polisens Personalansvarsnämnd, PAN, som prövar frågor om avsked på grund av personliga skäl eller disciplinansvar. Men hur långt sträcker sig arbetsgivarens rätt att bestämma hur och var du ska jobba? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter reder ut när det är läge att backa och när du kan hävda din rätt.
– Det beror på vad arbetsgivaren och Anders har kommit överens om tidigare. Utgångspunkten är att arbetsgivaren med sin arbetsledningsrätt leder och fördelar arbetet. I det begreppet inryms också varifrån arbetet ska utföras.
Har Anders och arbetsgivaren däremot kommit överens om att han kan jobba på distans i viss utsträckning så kan det vara annorlunda. Står det i anställningsavtalet att Anders bara ska jobba från distans så har han rätt till det.
Anders bör dock tänka på att arbetsgivaren, efter förhandlingar med facket, kan genomföra en organisatorisk förändring som innebär att han inte längre har sådana tjänster som bara är på distans. Han kan då erbjudas ett nytt anställningsavtal med andra villkor som innebär att han inte längre har rätt att jobba hemma.
– Som utgångspunkt är svaret ja. Arbetsledningsrätten innebär dock inte att en arbetsgivare har rätt att fatta beslut som är diskriminerande och har normalt mycket att vinna på att fatta sakliga och jämlika beslut om distansarbete som accepteras av arbetsgruppen i stort.
– Den här frågan blir aktuell när den anställde arbetar mer på distans än vad som står i riktlinjerna. Svaret beror på hur tydligt arbetsgivaren har kommunicerat och förankrat sin riktlinje. Om en arbetstagare inte rättar sig efter de rutiner som arbetsgivaren har beslutat är arbetsgivaren skyldig att tydligt informera arbetstagaren om vad som gäller. Därefter kan arbetsrättsliga åtgärder, som uppsägning, komma i fråga om arbetstagaren, trots uppmaningar, inte rättar sig efter de instruktioner som arbetsgivaren lämnat.
– Om arbetsgivaren har beordrat distansarbete är det rimligt att arbetsgivaren också står för nödvändiga kostnader för att Peter ska kunna utföra arbetet. Normalt skulle internetuppkoppling kunna innefattas i sådana nödvändiga kostnader medan kostnader för kaffe inte gör det. Om distansarbetet däremot är frivilligt i den meningen att Peter får välja själv får han som utgångspunkt räkna med att stå för kostnaden för internetuppkoppling själv.
– Nej. Arbetsskadeförsäkringen gäller visserligen vid olycksfall när den försäkrade arbetar hemifrån men, till skillnad från arbete på arbetsplatsen, krävs att olycksfallet sker i samband med att den försäkrade utför sina arbetsuppgifter. Arbetsskadeförsäkringen gäller alltså inte under rast och paus vid distansarbete. Olycksfallet får heller inte ha sin grund i privatlivet, alltså orsakas av en privat risk i hemmet. Koka kaffe görs normalt under rast och paus och är inte heller en del av Ahmeds arbetsuppgifter. Kaffebryggaren är dessutom en privat risk. Ahmads brännskada täcks därför inte av arbetsskadeförsäkringen.
– Nej. Det är som utgångspunkt inte okej att ägna arbetstid åt privata ärenden om det inte är fråga om raster eller pauser i arbetet. Svaret kan bli ett annat om Daniel har oreglerad arbetstid.Bruket kan dock se olika ut på olika arbetsplatser och detta kan också spela stor roll för svaret på frågan. Det bästa rådet är att Daniel tar upp frågan med sin arbetsgivare och sin fackliga representant för att få klarhet i hur de ser på saken.
– Chefen kan kräva samma saker som när Bosse är på arbetsplatsen. Om arbetet inte fungerar på distans kommer arbetsgivaren sannolikt att överväga om arbetet ska utföras från kontoret. Därtill har arbetsgivaren ett ansvar för att erbjuda stöd så att Bosse klarar av att använda de hjälpmedel som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna och han är i sin tur skyldig att försöka tillgodogöra sig stödet.
– Svaret beror på vilka anpassningar som arbetsgivaren i samråd med arbetsmiljöombud och företagshälsovården har beslutat om i det enskilda fallet. Det är därför svårt att besvara frågan i generell mening. Utgångspunkten är dock att en arbetstagare normalt sett inte själv kan bestämma varifrån arbetet ska utföras.”
– Om en arbetstagare får arbeta på distans så är det oftast inte angivet exakt var arbetet ska utföras. Arbetsgivaren kan dock ha riktlinjer om att den anställde ska kunna inställa sig för arbete vid behov inom rimlig tid på kontoret eller liknande. Det bästa rådet är att ta upp frågan och säkerställa vad som gäller på den aktuella arbetsplatsen.
– Nej. För att det ska vara fråga om arbete från distans kräver det att arbetsgivaren uttryckligen har gett sitt medgivande till det. Både arbetstagare och arbetsgivare bör noga överväga om det är lämpligt att utföra arbete från utlandet (om det inte är fråga om en tjänsteresa). Detta främst på grund av att sådant arbete kan få negativa konsekvenser för arbetstagarens försäkringsskydd. Svåra frågor om IT-säkerhet och dataskydd kan också aktualiseras.