Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Under pandemin förändrades svenskt arbetsliv. Fem år senare pågår en dragkamp om hemmajobbandet mellan livspusslande kontorsarbetare och företagens ledningar. Kollega har gjort en undersökning bland Unionenklubbar på 20 kända svenska företag. Den visar att 8 av arbetsgivarna skärpt reglerna för hemarbete det senaste året.
Några exempel är Volvo Group och Tre. Telia och H&M diskuterar också åtstramningar. Totalt har alltså 10 av 20 företag skärpt reglerna för hemarbete senaste året eller diskuterar att göra det.
Unionens klubbar berättar om anställda som känner besvikelse, oro och frustration på företag som skärper reglerna. På lastbilstillverkaren Volvo Group i Göteborg har 100 procent office first sedan i vintras lett till en ”storm av känslor” hos de som tidigare hade mer flexibilitet.
– De tycker att det finns en övertro hos arbetsgivaren på att man är mer produktiv på ett clean-desk-kontor. Att vi är tillbaka i samma arbetsmiljöproblem som före pandemin när alla sitter i landskap och stör varandra i olika teamsmöten, säger Hans Rödström, ordförande i Unionenklubben på Volvo Group i Göteborg.
Åtstramningen av hemarbetet i svenska företag följer en internationell trend. Amerikanska bolag som Dell, Amazon, JP Morgan Chase och Citigroup har ändrat policy 2025 och infört kontorskrav fem dagar i veckan.
De flesta företag i Kollegas undersökning kräver fortfarande 2-3 dagar på kontoret och erbjuder hemarbete resten av arbetstiden. Men ingenting pekar mot att det blir mer tillåtet med hybrid framöver.
Även nationell statistik från SCB visar att andelen som jobbar hemifrån minskat något. Mellan 2023 och 2024 sjönk andelen som jobbar hemifrån med 1 procentenhet.
Kollegas enkät visar att på en majoritet företag finns olika regler för hybridjobbande mellan olika chefer och avdelningar. Flexibilitet ses som en förmån för de som får jobba hemma, men det leder också till irritation hos anställda som inte kan eller får det för chefen .
Ett exempel är Telia där det förs diskussioner om att förtydliga kravet på regeln om kontoret i första hand, vilket innebär tre av fem dagar per vecka. Kravet ska skärpas upp eftersom reglerna inte efterlevs av alla.
Thomas Andersson är Unionens klubbordförande på Telia Company:
– Det är lite upp till varje avdelningschef hur mycket man ska vara på kontoret utifrån verksamhetens behov, men efter förtydligandet blir det minst tre dagar. Det finns de idag som arbetar mer eller mindre hemifrån fem dagar i veckan. Samtidigt finns det vissa medarbetare som inte får jobba hemma alls för sin närmsta chef trots att det går rent tekniskt, säger han.
Det här är en rättvisefråga tycker många Unionenmedlemmar, enligt facket på Telia.
De har föreslagit att anställda erbjuds utrustning för hemma-kontoret för att säkerställa en bra arbetsmiljö även där. Men det är inget arbetsgivaren nappat på.
– Det är lite ironiskt att vi jobbar med lösningar för att kunna jobba på distans, men att företaget självt begränsar den möjligheten för vissa medarbetare även om det rent tekniskt är möjligt, säger Thomas Andersson.
8 företag där reglerna skärpts senaste året enligt facket:
Ericsson, Randstad, Tetra Pak, Tre, Volvo Cars, Volvo Group, Paradox, Sandvik (på vissa bolag/orter).
Här diskuteras skärpningar av regler:
Telia Company, H&M.
Inga förändringar senaste året:
Dustin (skärpte för två år sedan), Siemens, Sas kontor, Saab, Spotify, Vattenfall, Hitachi, Ica:s kontor, Scania, IBM Sverige.
Tekniken gör det enklare än någonsin att jobba ihop på olika platser. Men i techbranschen väljer företagen diametralt olika spår. Paradox Interactive har krävt att alla anställda är på kontoret på heltid från 1 september i år, medan Spotify tillåter arbete varifrån man vill. Gustav Palmqvist är Unionens klubbordförande på Paradox.
Hur är stämningen nu?
– Det blev ganska starka reaktioner i vintras när företaget släppte nyheten och det påverkar fortfarande stämningen. Personer hade anpassat sin tillvaro till att vara två dagar hemma med allt från hundar till att spara på pendelkortet, säger han.
På de flesta företag förhandlas inte hybridregler alls, utan ledningen ger direktiv. De som testar hårdare kontorskrav gör det ofta efter nedskärningar. Man vill se om fler på plats kan öka effektivitet, samarbete och innovation.
Ödsliga kontorslandskap är dessutom väldigt dyra i hyra för arbetsgivaren. Samtidigt är ironiskt nog ett argument för att få jobba hemma att kontorslandskap gör jobbet ineffektivt. Hemma finns en tyst egen plats.
Källa: Kollegas enkät med Unionenklubbar på företagen.
Om undersökningen
Kollega ställde frågor till Unionenklubbarna på 20 kända företag. Majoriteten är stora privata arbetsgivare. Två företag är representanter för nischade branscher som tech.
Kollega frågade:
Har era distansregler stramats åt det senaste året?
Planeras några skärpningar/förändringar framöver?
Reaktioner på nya regler från era medlemmar?
I slutet av oktober framkom det att en polisanställd i Västernorrland jobbat hemma i fyra månader trots att arbetsgivaren sagt att riktlinjen är obligatorisk närvaro på kontoret tre dagar per vecka.
Ärendet ligger nu hos polisens Personalansvarsnämnd, PAN, som prövar frågor om avsked på grund av personliga skäl eller disciplinansvar. Men hur långt sträcker sig arbetsgivarens rätt att bestämma hur och var du ska jobba? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter reder ut när det är läge att backa och när du kan hävda din rätt.
– Det beror på vad arbetsgivaren och Anders har kommit överens om tidigare. Utgångspunkten är att arbetsgivaren med sin arbetsledningsrätt leder och fördelar arbetet. I det begreppet inryms också varifrån arbetet ska utföras.
Har Anders och arbetsgivaren däremot kommit överens om att han kan jobba på distans i viss utsträckning så kan det vara annorlunda. Står det i anställningsavtalet att Anders bara ska jobba från distans så har han rätt till det.
Anders bör dock tänka på att arbetsgivaren, efter förhandlingar med facket, kan genomföra en organisatorisk förändring som innebär att han inte längre har sådana tjänster som bara är på distans. Han kan då erbjudas ett nytt anställningsavtal med andra villkor som innebär att han inte längre har rätt att jobba hemma.
– Som utgångspunkt är svaret ja. Arbetsledningsrätten innebär dock inte att en arbetsgivare har rätt att fatta beslut som är diskriminerande och har normalt mycket att vinna på att fatta sakliga och jämlika beslut om distansarbete som accepteras av arbetsgruppen i stort.
– Den här frågan blir aktuell när den anställde arbetar mer på distans än vad som står i riktlinjerna. Svaret beror på hur tydligt arbetsgivaren har kommunicerat och förankrat sin riktlinje. Om en arbetstagare inte rättar sig efter de rutiner som arbetsgivaren har beslutat är arbetsgivaren skyldig att tydligt informera arbetstagaren om vad som gäller. Därefter kan arbetsrättsliga åtgärder, som uppsägning, komma i fråga om arbetstagaren, trots uppmaningar, inte rättar sig efter de instruktioner som arbetsgivaren lämnat.
– Om arbetsgivaren har beordrat distansarbete är det rimligt att arbetsgivaren också står för nödvändiga kostnader för att Peter ska kunna utföra arbetet. Normalt skulle internetuppkoppling kunna innefattas i sådana nödvändiga kostnader medan kostnader för kaffe inte gör det. Om distansarbetet däremot är frivilligt i den meningen att Peter får välja själv får han som utgångspunkt räkna med att stå för kostnaden för internetuppkoppling själv.
– Nej. Arbetsskadeförsäkringen gäller visserligen vid olycksfall när den försäkrade arbetar hemifrån men, till skillnad från arbete på arbetsplatsen, krävs att olycksfallet sker i samband med att den försäkrade utför sina arbetsuppgifter. Arbetsskadeförsäkringen gäller alltså inte under rast och paus vid distansarbete. Olycksfallet får heller inte ha sin grund i privatlivet, alltså orsakas av en privat risk i hemmet. Koka kaffe görs normalt under rast och paus och är inte heller en del av Ahmeds arbetsuppgifter. Kaffebryggaren är dessutom en privat risk. Ahmads brännskada täcks därför inte av arbetsskadeförsäkringen.
– Nej. Det är som utgångspunkt inte okej att ägna arbetstid åt privata ärenden om det inte är fråga om raster eller pauser i arbetet. Svaret kan bli ett annat om Daniel har oreglerad arbetstid.Bruket kan dock se olika ut på olika arbetsplatser och detta kan också spela stor roll för svaret på frågan. Det bästa rådet är att Daniel tar upp frågan med sin arbetsgivare och sin fackliga representant för att få klarhet i hur de ser på saken.
– Chefen kan kräva samma saker som när Bosse är på arbetsplatsen. Om arbetet inte fungerar på distans kommer arbetsgivaren sannolikt att överväga om arbetet ska utföras från kontoret. Därtill har arbetsgivaren ett ansvar för att erbjuda stöd så att Bosse klarar av att använda de hjälpmedel som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna och han är i sin tur skyldig att försöka tillgodogöra sig stödet.
– Svaret beror på vilka anpassningar som arbetsgivaren i samråd med arbetsmiljöombud och företagshälsovården har beslutat om i det enskilda fallet. Det är därför svårt att besvara frågan i generell mening. Utgångspunkten är dock att en arbetstagare normalt sett inte själv kan bestämma varifrån arbetet ska utföras.”
– Om en arbetstagare får arbeta på distans så är det oftast inte angivet exakt var arbetet ska utföras. Arbetsgivaren kan dock ha riktlinjer om att den anställde ska kunna inställa sig för arbete vid behov inom rimlig tid på kontoret eller liknande. Det bästa rådet är att ta upp frågan och säkerställa vad som gäller på den aktuella arbetsplatsen.
– Nej. För att det ska vara fråga om arbete från distans kräver det att arbetsgivaren uttryckligen har gett sitt medgivande till det. Både arbetstagare och arbetsgivare bör noga överväga om det är lämpligt att utföra arbete från utlandet (om det inte är fråga om en tjänsteresa). Detta främst på grund av att sådant arbete kan få negativa konsekvenser för arbetstagarens försäkringsskydd. Svåra frågor om IT-säkerhet och dataskydd kan också aktualiseras.