Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Många tjänstemän har arbetat på distans då och då under lång tid. Under pandemin fick hemarbetet ett kraftigt uppsving och verkar vara här för att stanna. Nu har forskare vid Gävle högskola gjort en genomgång av 43 studier som har analyserat sambandet mellan distansarbete och produktivitet. Studierna är gjorda mellan 2000 och 2021.
Genomgången visar att distansarbete ökar vår produktivitet och inte påverkar kvaliteten negativt. En viktig faktor är valfriheten. Personer som själva valt distansarbete upplever i hög utsträckning att de är effektiva och produktiva när de inte är på kontoret. Valfriheten ökar också viljan att stanna på arbetsplatsen.
– Vi ser att själva möjligheten att kunna välja distansarbete är lika betydelsefull som att faktiskt distansarbeta och av stor vikt för viljan att stanna som anställd, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Han betonar samtidigt att distansarbete inte är någon universallösning, vad gäller exempelvis arbetsmiljöarbete eller ledarskap.
En forskare som inte varit lika positiv till distansarbete är Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Under pandemin uppmanade han företag att fasa ut hemarbetet.
– Innan krisen hade vi högre krav på arbetet än att det skulle vara tekniskt möjligt att utföra. Vi vill ju att arbetsmiljön ska vara på topp, vi vill ju att produkter och tjänster ska vara lysande, vi vill ju ha riktigt bra möten, sa han då till Kollega.
I dag säger han att det är uppenbart att många arbetsgivare och arbetstagare ser ett stort värde i hybridarbete – och att han framför allt var skeptisk till distansarbete på heltid. Han påpekar samtidigt att det bara finns två randomiserade (med slumpmässigt utvalda deltagare) studier i det urval som Högskolan i Gävle har gjort och att man därför bör tolka resultaten försiktigt.
Oskar Nordström Skans hänvisar också till en nyligen gjord studie där forskarna mätte produktiviteten hos drygt 10 000 indiska arbetstagare på ett IT-företag. De jobbade hemifrån på heltid under pandemin. Studien visar att arbetstagarna var något mindre eller lika produktiva när de arbetade hemifrån på heltid – men att de var tvungna att arbeta fler timmar för att uppnå lika hög produktivitet.
Förklaringen är framför allt att det är svårare att utföra vissa arbetsuppgifter digitalt. Arbetstagarna deltog i fler korta möten vilket minskade tiden de kunde arbeta koncentrerat. De pratade också mindre med nära kollegor och chefer och interagerade med färre personer och med färre delar av företaget.
Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder.
Men har Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har han oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån.
–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss.
– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem.
En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef.
– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort.
Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar.
För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare.
– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet.
Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften.
Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.
–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt.
Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.
– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel.
Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.
– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.
– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss.
