Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning: Distansarbete gör oss mer produktiva

Distansarbete gör oss mer produktiva och ökar chansen att vi stannar kvar på en arbetsplats. Det visar en genomgång av flera studier.
David Österberg Publicerad
Man som jobbar hemifrån
Att arbeta hemifrån kan göra oss mer effektiva, enligt en genomgång av flera studier. Jessica Gow/TT

Många tjänstemän har arbetat på distans då och då under lång tid. Under pandemin fick hemarbetet ett kraftigt uppsving och verkar vara här för att stanna. Nu har forskare vid Gävle högskola gjort en genomgång av 43 studier som har analyserat sambandet mellan distansarbete och produktivitet. Studierna är gjorda mellan 2000 och 2021.

Viktigt med valfrihet

Genomgången visar att distansarbete ökar vår produktivitet och inte påverkar kvaliteten negativt. En viktig faktor är valfriheten. Personer som själva valt distansarbete upplever i hög utsträckning att de är effektiva och produktiva när de inte är på kontoret. Valfriheten ökar också viljan att stanna på arbetsplatsen.

– Vi ser att själva möjligheten att kunna välja distansarbete är lika betydelsefull som att faktiskt distansarbeta och av stor vikt för viljan att stanna som anställd, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

Han betonar samtidigt att distansarbete inte är någon universallösning, vad gäller exempelvis arbetsmiljöarbete eller ledarskap.

Bra med hybridlösningar

En forskare som inte varit lika positiv till distansarbete är Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Under pandemin uppmanade han företag att fasa ut hemarbetet.

Innan krisen hade vi högre krav på arbetet än att det skulle vara tekniskt möjligt att utföra. Vi vill ju att arbetsmiljön ska vara på topp, vi vill ju att produkter och tjänster ska vara lysande, vi vill ju ha riktigt bra möten, sa han då till Kollega.

I dag säger han att det är uppenbart att många arbetsgivare och arbetstagare ser ett stort värde i hybridarbete – och att han framför allt var skeptisk till distansarbete på heltid. Han påpekar samtidigt att det bara finns två randomiserade (med slumpmässigt utvalda deltagare) studier i det urval som Högskolan i Gävle har gjort och att man därför bör tolka resultaten försiktigt.

Många möten stjäl fokus

Oskar Nordström Skans hänvisar också till en nyligen gjord studie där forskarna mätte produktiviteten hos drygt 10 000 indiska arbetstagare på ett IT-företag. De jobbade hemifrån på heltid under pandemin. Studien visar att arbetstagarna var något mindre eller lika produktiva när de arbetade hemifrån på heltid – men att de var tvungna att arbeta fler timmar för att uppnå lika hög produktivitet.

Förklaringen är framför allt att det är svårare att utföra vissa arbetsuppgifter digitalt. Arbetstagarna deltog i fler korta möten vilket minskade tiden de kunde arbeta koncentrerat. De pratade också mindre med nära kollegor och chefer och interagerade med färre personer och med färre delar av företaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.