Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning: Distansarbete gör oss mer produktiva

Distansarbete gör oss mer produktiva och ökar chansen att vi stannar kvar på en arbetsplats. Det visar en genomgång av flera studier.
David Österberg Publicerad
Man som jobbar hemifrån
Att arbeta hemifrån kan göra oss mer effektiva, enligt en genomgång av flera studier. Jessica Gow/TT

Många tjänstemän har arbetat på distans då och då under lång tid. Under pandemin fick hemarbetet ett kraftigt uppsving och verkar vara här för att stanna. Nu har forskare vid Gävle högskola gjort en genomgång av 43 studier som har analyserat sambandet mellan distansarbete och produktivitet. Studierna är gjorda mellan 2000 och 2021.

Viktigt med valfrihet

Genomgången visar att distansarbete ökar vår produktivitet och inte påverkar kvaliteten negativt. En viktig faktor är valfriheten. Personer som själva valt distansarbete upplever i hög utsträckning att de är effektiva och produktiva när de inte är på kontoret. Valfriheten ökar också viljan att stanna på arbetsplatsen.

– Vi ser att själva möjligheten att kunna välja distansarbete är lika betydelsefull som att faktiskt distansarbeta och av stor vikt för viljan att stanna som anställd, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

Han betonar samtidigt att distansarbete inte är någon universallösning, vad gäller exempelvis arbetsmiljöarbete eller ledarskap.

Bra med hybridlösningar

En forskare som inte varit lika positiv till distansarbete är Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Under pandemin uppmanade han företag att fasa ut hemarbetet.

Innan krisen hade vi högre krav på arbetet än att det skulle vara tekniskt möjligt att utföra. Vi vill ju att arbetsmiljön ska vara på topp, vi vill ju att produkter och tjänster ska vara lysande, vi vill ju ha riktigt bra möten, sa han då till Kollega.

I dag säger han att det är uppenbart att många arbetsgivare och arbetstagare ser ett stort värde i hybridarbete – och att han framför allt var skeptisk till distansarbete på heltid. Han påpekar samtidigt att det bara finns två randomiserade (med slumpmässigt utvalda deltagare) studier i det urval som Högskolan i Gävle har gjort och att man därför bör tolka resultaten försiktigt.

Många möten stjäl fokus

Oskar Nordström Skans hänvisar också till en nyligen gjord studie där forskarna mätte produktiviteten hos drygt 10 000 indiska arbetstagare på ett IT-företag. De jobbade hemifrån på heltid under pandemin. Studien visar att arbetstagarna var något mindre eller lika produktiva när de arbetade hemifrån på heltid – men att de var tvungna att arbeta fler timmar för att uppnå lika hög produktivitet.

Förklaringen är framför allt att det är svårare att utföra vissa arbetsuppgifter digitalt. Arbetstagarna deltog i fler korta möten vilket minskade tiden de kunde arbeta koncentrerat. De pratade också mindre med nära kollegor och chefer och interagerade med färre personer och med färre delar av företaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn. 

Arbetsmarknad

”Kriminalitet är ett växande problem” – krav på skärpt kontroll vid anställning

Kriminalitet på jobbet hotar företaget, medarbetarna, kunder och allmänhet. Därför måste arbetsgivare kunna göra bakgrundskontroller, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.
David Österberg Publicerad 18 februari 2026, kl 06:03
Avspärrningsband från polisen i förgrunden och blått utryckningsljus i bakgrunden – symbolbild för kriminalitet.
Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist på Almega, anser att arbetsgivare behöver kunna göra relevanta bakgrundskontroller för att minska riskerna för kriminalitet i arbetslivet. Fredrik Sandberg/TT

Kriminalitet är ett växande problem i arbetslivet – och en del brott påverkar förtroendet för en person, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.  

Rebecca Henriques

 – Grova våldsbrott, ekonomisk brottslighet, penningtvätt och narkotikahandel är exempel på brott som ofta förknippas med organiserad kriminalitet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och arbetsgivarpolitisk expert på Almega.

Hon anser att företagen visserligen behöver kunna motivera behoven av bakgrundskontroller, men säger samtidigt att det är arbetsgivarna som ansvarar för säkerheten.

– Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker.

Kan en bakgrundskontroll vara integritetskränkande?

– När bakgrundskontroller görs på rätt sätt, där kandidaten får klar och transparent information och där kontrollen begränsas till det som är direkt relevant för tjänsten eller verksamheten, blir det en balans mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.

Almega hoppas att den statliga utredningen om bakgrundskontroller leder till ett regelverk som tydliggör och stärker bakgrundskontroller i arbetslivet. 

– Under tiden utredningen pågår behöver regeringen införa tillfälliga regler som hindrar kriminella från att få ökat spelrum på arbetsplatser och motverkar negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhället, säger Rebecca Henriques.

Undersöker alltid tidigare brottslighet

För företag som jobbar med bakgrundskontroller finns en egen förening: Bakgrundskontrollföretagen, BKF. Föreningen har tagit fram en branschstandard och en gemensam uppförandekod.

För företag som följer BKF:s regler ingår alltid minst fyra komponenter i en bakgrundskontroll:

  • Verifiering av identitet
  • Ekonomiska uppgifter
  • Rättsliga ärenden
  • Analys

Enligt föreningens ordförande Johan Söderström, till vardags verksamhetschef på säkerhetstjänstföretaget Tempest Risk Solutions, är kontrollen av tidigare brottslighet nödvändig för att kunna göra en riskbedömning av en person.

Johan Söderström

– En enskild dom är inte avgörande i sig, men brottsuppgifter är en viktig komponent i den samlade riskbedömningen. Att en person begått ett brott behöver inte vara ett hinder för anställning. Verksamheten måste göra en helhetsbedömning.

”Vem som helst ska inte gräva i människors angelägenheter”

Johan Söderström hoppas att den statliga utredningen dels kommer fram till att ”professionella aktörer” fortsatt får tillgång till personuppgifter, dels att den visar behovet av en välreglerad marknad.

– BKF har förekommit utredningen genom att utveckla en branschgemensam uppförandekod med tillhörande övervakningsorgan. Vi hoppas att utredningen tillstyrker utvecklingen av koden, som i sig kommer innebära en av de mest integritetshöjande åtgärderna på arbetsmarknaden i närtid.

Behöver bakgrundskontroller regleras hårdare?

– Tillgången till personuppgifter är mycket god i Sverige. Att vi åtnjuter den möjligheten innebär också ett ansvarstagande. All personuppgiftsbehandling måste ske ändamålsenligt och efter en ordentlig intresseavvägning. Det funkar inte att vem som helst kan gräva i människors angelägenheter.