Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Forskning: Svårare att få jobb efter 40

Åldersdiskriminering drabbar nästan alla. Redan efter 40 minskar möjligheten att bli kontaktad av en arbetsgivare, enligt forskningen.
David Österberg Publicerad
Åldersdiskriminering. en man med rullator stoppas av en person som gör stopp-tecken med handen.
Åldersdiskriminering börjar tidigt. En studie av Stefan Eriksson och Magnus Carlsson visade att chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare minskar redan i 40-årsåldern och fortsätter att sjunka med stigande ålder. Foto: Colourbox.

Stefan Eriksson är nationalekonom och forskar vid Uppsala universitet. För några år sedan genomförde han och forskarkollegan Magnus Carlsson en stor studie av hur ålder påverkar ens chans att gå vidare i en rekryteringsprocess.

I studien skickade de ut 6 000 fiktiva jobbansökningar och angav ålder på de sökande. Resultatet: Redan i 40-årsåldern minskade chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare. Chansen sjönk sedan med stigande ålder och för den som närmade sig pensionsålder var sannolikheten att bli kontaktad av arbetsgivaren mycket låg.

– Vi hade nog trott att det skulle finnas en effekt, men det som förvånade mig mest var att den satte in så pass tidigt. I den allmänna debatten påstås ofta att åldersdiskriminering uppstår runt 50-55, men vi kunde se att redan i 40-årsåldern minskade sannolikheten att bli kontaktad, säger Stefan Eriksson.

Säljare blev oftare bortvalda

De fiktiva sökanden var både personer som hade jobb och inte hade jobb.

– Effekten var ungefär lika stark för båda grupperna. I studien riktade vi in oss på låg- och medelkvalificerade yrken. Jobben hittade vi på Platsbanken, Arbetsförmedlingens söktjänst. Det var allt från kroppsyrken till administrativa yrken. Vi såg inget tydligt mönster baserat på yrke. Man hade kanske kunnat tro att fler skulle bli bortvalda på grund av ålder i mer fysiska yrken, men så var det inte. Effekten var störst bland kockar, förare och företagssäljare. Två av dem är mer fysiska men att sälja är ju ett rent administrativt jobb.

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

I projektet ingick också en enkätundersökning. I den fick arbetsgivare en enkät där de fick svara på hur de uppfattade folk i olika åldrar.

– För några egenskaper, som ”flexibilitet”, ”förmåga att lära sig nya saker” och ”driven och initiativrik”, var man mest skeptisk till äldre personer. Om man tror att äldre inte har de egenskaperna – och man tycker att de egenskaperna är viktiga – då är ju det en förklaring till varför man väljer bort dem.

Mindre chans att bli befordrad

I Stefan Erikssons studie undersöktes just rekrytering. Men risken är att åldersdiskriminering också påverkar den som redan har ett jobb.

– Man kan ju tänka sig att stereotyper påverkar när man exempelvis ska göra befordringar, välja vilka som ska gå internutbildningar eller när man tvingas dra ner på arbetsstyrkan. Om man tittar på hur arbetsgivare agerar när de varslar om arbetsbrist så försöker de ofta få äldre personer att lämna med hjälp av olika lösningar, som avgångsvederlag och liknande. Det tyder ju också på att man inte uppskattar äldre personer riktigt lika mycket, säger han.

De senaste åren har riktåldern för när vi ska gå i pension höjts. I framtiden måste vi förmodligen jobba ännu längre. Men om ingen vill anställa äldre blir ekvationen svår att få ihop, säger Stefan Eriksson.

– Om vi vill att folk ska ha ett långt arbetsliv blir det ett problem om det i det närmaste är omöjligt för en äldre arbetslös att hitta ett nytt jobb. Till slut kan man mer eller mindre tvingas gå i pension. Vi uppmanas väldigt starkt att jobba längre, men det är ju svårt att uppnå det om arbetsgivarna är ovilliga att anställda äldre. Det måste finnas en vilja hos personer att arbeta, men det måste ju också finnas en vilja hos arbetsgivarna att anställa.

Skickade 6 000 ansökningar

  • 6000 fiktiva jobbansökningar skickades ut till cirka 2 000 arbetsgivare.
  • Ålder angavs på de sökande.
  • För både kvinnor och män sjönk sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare redan i 40-årsåldern. I 65-årsåldern var sannolikheten att bli kontaktad nära noll.
  • För kvinnor sjönk sannolikheten snabbare än för män att med stigande ålder bli kontaktad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.