Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

DO vill att fler anmäler diskriminering

Arbetsgivarna gör inte tillräckligt för att motverka diskriminering. Det anser DO Lars Arrhenius som vill ta fler till domstol.
David Österberg Publicerad
Lars Arrhenius, Diskrimineringsombudsman
Majoriteten av anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen läggs ner. Ändå tycker Lars Arrhenius att alla som utsatts ska anmäla. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Varje år anmäls hundratals fall av åldersdiskriminering till Diskrimineringsombudsmannen, DO. År 2023 handlade 215 av dem om diskriminering i arbetslivet. Men den absoluta majoriteten av anmälningar leder aldrig till någon åtgärd från myndigheten. Sedan ålder infördes som diskrimineringsgrund 2009 har DO gått vidare med ett tiotal ärenden.

 En anledning är att bevisläget är svårt, enligt DO Lars Arrhenius.

– Bristande bevis är ett problem. Som arbetssökande kan man ha en känsla av att ha blivit bortvald på grund av ålder, men vi behöver något mer att gå på. Mitt råd är att begära ut uppgifter för att se vilka meriter den som fick jobbet hade.

Men finns inte risken att arbetsgivaren hävdar att annat än formella meriter vägt tungt, som att personen som fick jobbet var mer socialt kompetent eller liknande?

– Jo, men det är ändå lättare för oss att gå vidare med ett ärende om vi har något mer att gå på. Jag uppmanar alla som upplevt diskriminering att anmäla i högre grad. Sedan jag började som DO 2020 har vi en inriktning på att driva fall. Vi framställer krav, vi går till domstol. Jag tror att det är viktigt eftersom det tydliggör att det finns en lagstiftning och synliggör att diskriminering förekommer. Det visar också att det får konsekvenser att inte följa lagen.

Lars Arrhenius anser att arbetsgivarna inte gör tillräckligt för att motverka diskriminering. Det gäller särskilt den delen av lagen som innehåller krav på att aktivt arbeta mot diskriminering.

– Vi har bestämmelser om aktiva åtgärder, arbetsgivarna ska enligt lagen jobba förebyggande och främjande. Det kan handla om hur man jobbar med löner, befordran, kompetensutveckling. Det är ett arbete som arbetsgivarna måste göra.

Gör de inte det i tillräckligt stor omfattning?

– Nej, den slutsatsen måste man ju dra när så många upplever att de har utsatts för åldersdiskriminering.

Ni har tillsyn över att arbetsgivarna arbetar med aktiva åtgärder. Borde ni arbeta hårdare med tillsynen?

– Lagen finns ju där och det är inte frivilligt att följa den. Men kärnan i vår verksamhet är att utreda anmälningar och det tror jag har en förebyggande effekt. Vi arbetar även med tillsyn, men är en ganska liten myndighet med begränsade resurser.

Eva-Maria Svensson är professor emerita i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet. I en rapport till Delegationen för senior arbetskraft undersökte hon vilka rättsliga verktyg som finns för att hantera fördomar mot äldre.

En av slutsatserna i rapporten är att diskrimineringslagar inte är det bästa sättet att tackla ålderism.

– Ålderism är så väldigt mycket mer än det som specifikt är åldersdiskriminering enligt diskrimineringslagen. En vanlig missuppfattning är att allt som är dålig behandling är diskriminering, men så är det inte. Lagen är väldigt specifikt formulerad och innehåller också flera undantag från det som skulle kunna vara diskriminering, säger Eva-Maria Svensson.

Är lagstiftningen för snäv?

– Lagen innehåller dels diskrimineringsförbud, dels krav på aktiva åtgärder. Det är genom de aktiva åtgärderna man borde arbeta mot ålderism.

Lars Arrhenius håller med om att diskrimineringslagen i sig inte kommer att få bukt med Sveriges ålderism och säger att ”alla måste hjälpas åt”. Men han håller fast vid att DO ska driva ärenden i domstol.

Är det meningsfullt att anmäla när chansen att ens ärende hamnar i domstol är så liten?

– Ja. Vi går igenom och bedömer varje anmälan. Finns det möjlighet för oss att gå vidare gör vi det och utreder fler anmälningar än någonsin. Vi kan också använda oss av den kunskap vi får när vi går igenom anmälningarna för att visa den diskriminering som finns.

Tillåtet att särbehandla någon på grund av ålder

  • Ålder är en av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Lagen innehåller dels förbud mot att diskriminera, dels krav på verksamheter att arbeta aktivt mot diskriminering.
  • Förbudet mot åldersdiskriminering i arbetslivet är inte absolut. Det är tillåtet att särbehandla någon på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte.
  • Ålderism är ett samlingsord för fördomar, diskriminering och strukturer mot personer på grund av ålder. Att exempelvis förutsätta att någon är på ett visst sätt för att hen har en viss ålder kan vara ålderism, men behöver inte vara åldersdiskriminering.

3 arbetsgivare som fällts för åldersdiskriminering…

  • SAS, 2011.

    Våren 2010 sa flygbolaget SAS upp 49 kabinanställda på grund av arbetsbrist. Samtliga hade fyllt eller skulle snart fylla 60. Anledningen till att företaget valde personer ur den gruppen var att de hade rätt till tjänstepension och därmed hade sin försörjning tryggad.

    DO stämde företaget för åldersdiskriminering i Arbetsdomstolen, AD, och förde talan för 25 personer. AD beslutade att SAS skulle betala 125 000 kronor var till de uppsagda i diskrimineringsersättning och skadestånd.

  • Konsultföretag, 2014.

    Ett konsultföretag skulle anställa och vände sig till en rekryteringsfirma. En kvinna i 50-årsåldern sökte, men fick via rekryteringsfirman veta att företaget ville ha personer i början av karriären i åldern 25 till 30 år. 

    DO företrädde kvinnan och konsultföretaget medgav diskriminering. I förlikningen fick kvinnan 60 000 kronor i ersättning.

  • Transportföretag, 2024.

    En 34-årig man såg en annons för ett företags traineeprogram. Han ringde företaget men fick då veta att han var för gammal för att gå programmet.

    DO företrädde mannen och företaget gick med på att betala 75 000 kronor till honom. Företaget försvarade sig med att personen som pratat med mannen inte hade rätt att företräda bolaget och att mannen inte hade skickat in en formell ansökan.

…och en som klarat sig undan

  • Försvarets flygförarutbildning, 2022.

    Två piloter, 34 och 36 år gamla, sökte till Försvarets flygförarutbildning. De klarade testerna men antogs inte med motiveringen att skolan prioriterade yngre sökande. Enligt Försvarsmakten är det viktigt att piloter efter genomförd utbildning kan utöva yrket under en rimligt lång anställningstid. 

    DO ansåg att Försvarsmakten inte bröt mot diskrimineringslagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.