Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Kollektivavtal: Här är största fördelarna

Ett kollektivavtal är för en enskild anställd värt tiotusentals kronor per år och ger dig mer makt på arbetsplatsen. Här är några av de största fördelarna med kollektivavtal.
Oscar Broström Publicerad
Fem personer sätter knytnävarna mot varandra på arbetsplats.
Det är kollektivavtalets dag. Här är de största fördelarna med att ha kollektivavtal. Foto: Shutterstock.

Mer pengar i plånboken

Att ha kollektivavtal ger dig tiotusentals kronor per år. Enligt Unionen är avtalet i runda slängar värt 80 000 kronor, tack vare olika överenskommelser. Här är ett större axplock:

  • Föräldralön. En extra slant under tiden du är föräldraledig, utöver föräldrapenningen från försäkringskassan. Föräldralönen ligger på tio procent av din lön och Unionens kollektivavtal ger dig rätt till som mest sex månaders föräldralön.
     
  • Semestertillägg. När du har semester får du ett extra tillägg för varje semesterdag. Ifall du tjänar 30 000 kronor i månaden, och tar ut 20 semesterdagar, blir semestertillägget 4 800 kronor med kollektivavtal och 2 580 kronor utan.
     
  • Tjänstepension. Med Unionens avtal betalar arbetsgivaren in 4,5 procent av din månadslön till tjänstepension. Det innebär 1 350 kronor i månaden, eller 16 200 kronor per år, om du tjänar 30 000 kronor i månaden.
  • Sjuklön. Om du är sjukskriven mer än fjorton dagar (dag 1–14 har du rätt till lagstadgad sjuklön från arbetsgivaren) får du från dag 15 ersättning från Försäkringskassan. Men om du har kollektivavtal kan du också få extra ersättning – tio procent av din lön – i upp till 75 dagar.
     
  • Lönehöjning. En bra sak med kollektivavtal är en årlig löneökning. Ifall kollektivavtal saknas är det inte säkert att du får något påslag på lönen.
     
  • Övertidsersättning. Att få ersättning för övertid eller OB regleras i ditt kollektivavtal.

Mer makt på arbetsplatsen

När ett företag tecknar kollektivavtal börjar förtroendemannalagen (fml) att gälla, vilket innebär att de anställdas inflytande på arbetsplatsen ökar på flera olika sätt. Här är några exempel på hur kollektivavtal ökar medarbetares makt:

  • Klubb. Det första steget, i många fall, efter att ett företag tecknat kollektivavtal är att anställda går ihop och bildar fackklubb. Det är också ett av de mest kraftfulla sätten att få vara med och påverka. Att ha klubb möjliggör organisering och ger rättigheter och skydd till den som tar ett fackligt uppdrag.
     
  • Facklig tid. Fml ger dig rätt att arbeta med fackliga frågor på arbetstid. Du får också rätt att utbilda dig i fackliga frågor.
     
  • Arbetsplatsombud. Har ni kollektivavtal på arbetsplatsen kan ni utse arbetsplatsombud. Den är sedan kontaktperson mellan medlemmarna, arbetsgivaren och ombudsmän på fackets regionkontor. Arbetsplatsombudet kan även förhandla, å medlemmarna vägnar, om det så önskas.
     
  • Information och förhandling. Har ni kollektivavtal har ni rätt att få information innan större och viktiga förändringar, samt rätt att få förhandla om dessa förändringar. Saker som kan bli föremål för förhandling kan vara: Lönesänkning, större förändring av arbetsuppgifter, ändring i arbetstid eller placering till annan ort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.