Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Kollektivavtal: Här är största fördelarna

Ett kollektivavtal är för en enskild anställd värt tiotusentals kronor per år och ger dig mer makt på arbetsplatsen. Här är några av de största fördelarna med kollektivavtal.
Oscar Broström Publicerad 17 mars 2022, kl 08:56
Fem personer sätter knytnävarna mot varandra på arbetsplats.
Det är kollektivavtalets dag. Här är de största fördelarna med att ha kollektivavtal. Foto: Shutterstock.

Mer pengar i plånboken

Att ha kollektivavtal ger dig tiotusentals kronor per år. Enligt Unionen är avtalet i runda slängar värt 80 000 kronor, tack vare olika överenskommelser. Här är ett större axplock:

  • Föräldralön. En extra slant under tiden du är föräldraledig, utöver föräldrapenningen från försäkringskassan. Föräldralönen ligger på tio procent av din lön och Unionens kollektivavtal ger dig rätt till som mest sex månaders föräldralön.
  • Semestertillägg. När du har semester får du ett extra tillägg för varje semesterdag. Ifall du tjänar 30 000 kronor i månaden, och tar ut 20 semesterdagar, blir semestertillägget 4 800 kronor med kollektivavtal och 2 580 kronor utan.
  • Tjänstepension. Med Unionens avtal betalar arbetsgivaren in 4,5 procent av din månadslön till tjänstepension. Det innebär 1 350 kronor i månaden, eller 16 200 kronor per år, om du tjänar 30 000 kronor i månaden.
  • Sjuklön. Om du är sjukskriven mer än fjorton dagar (dag 1–14 har du rätt till lagstadgad sjuklön från arbetsgivaren) får du från dag 15 ersättning från Försäkringskassan. Men om du har kollektivavtal kan du också få extra ersättning – tio procent av din lön – i upp till 75 dagar.
  • Lönehöjning. En bra sak med kollektivavtal är en årlig löneökning. Ifall kollektivavtal saknas är det inte säkert att du får något påslag på lönen.
  • Övertidsersättning. Att få ersättning för övertid eller OB regleras i ditt kollektivavtal.

Mer makt på arbetsplatsen

När ett företag tecknar kollektivavtal börjar förtroendemannalagen (fml) att gälla, vilket innebär att de anställdas inflytande på arbetsplatsen ökar på flera olika sätt. Här är några exempel på hur kollektivavtal ökar medarbetares makt:

  • Klubb. Det första steget, i många fall, efter att ett företag tecknat kollektivavtal är att anställda går ihop och bildar fackklubb. Det är också ett av de mest kraftfulla sätten att få vara med och påverka. Att ha klubb möjliggör organisering och ger rättigheter och skydd till den som tar ett fackligt uppdrag.
  • Facklig tid. Fml ger dig rätt att arbeta med fackliga frågor på arbetstid. Du får också rätt att utbilda dig i fackliga frågor.
  • Arbetsplatsombud. Har ni kollektivavtal på arbetsplatsen kan ni utse arbetsplatsombud. Den är sedan kontaktperson mellan medlemmarna, arbetsgivaren och ombudsmän på fackets regionkontor. Arbetsplatsombudet kan även förhandla, å medlemmarna vägnar, om det så önskas.
  • Information och förhandling. Har ni kollektivavtal har ni rätt att få information innan större och viktiga förändringar, samt rätt att få förhandla om dessa förändringar. Saker som kan bli föremål för förhandling kan vara: Lönesänkning, större förändring av arbetsuppgifter, ändring i arbetstid eller placering till annan ort.
Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.

Avtal

Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal

Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. Nu väljer streamingjätten att lämna dessa. Foto: Anders Wiklund/TT.

I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.

”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.

Möjlighet att strejka

Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”

Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.

Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.

"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.