Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Avtalsrörelsen är inne i ett intensivt slutskede. Vid midnatt löper många av de stora avtalen ut och möjligheten att parterna inte kommer överens är överhängande. Särskilt på de avtalsområden där Almega är motparten. Enligt Unionen har arbetsgivarorganisationen hittills inte velat diskutera fackens stora fråga: arbetstidsförkortning.
Facken sitter inte och inväntar resultatet av förhandlingarna. Runt om i landet jobbar Unionens ombudsmän med att mobilisera medlemmar och förtroendevalda. Dick Nilsson är mobiliseringsansvarig på förbundets regionkontor Skaraborg/Väst.
– Vi förbereder oss på att ta ut några arbetsplatser i konflikt, helt enkelt. Vi är på gång och har utbildningar i konflikthantering, vi har medlemsmöten, jobbar oss redo för konflikt.
Vilka branscher gäller det?
– Det är brett. Vi har Grafiska avtalet, Byggnadsämnesavtalet och IT-avtalet.
Det hör inte till vanligheterna med konflikt på svensk arbetsmarknad. Känner ni er redo?
– Ja. Vi bär ju en förhoppning att vi inte behöver ha någon konflikt. Men vi måste ju jobba så. Vi kan liksom inte ligga och ta det lugnt. Vår region har god organisationsgrad, vi har många klubbar på våra arbetsplatser och mycket medlemmar.
Hur är reaktionen bland medlemmar när ni börjar prata om detta?
– Det finns en stor förståelse för att vi måste driva på för att få våra krav igenom. Alla har vi ju känt av inflationen och annat som har hänt. Så det finns en förväntansbild på Unionen, att vi försöker komma tillbaka i någon form av reallöneökning igen, säger Dick Nilsson.
Förberedelserna pågår också i region Göteborg. Det berättar gruppchef Ulf Werner.
– Vi är ute och träffar förtroendevalda, främst inom IT och tech, det område där vi tror att det blir svårast att komma överens. Syftet är att våra klubbar på arbetsplatserna ska vara på tårna om det blir en konflikt. Avtalen går ut på tisdag och då kan vi inte stå oförberedda.
Även Åsa Windahl, ombudsman i region Mellannorrland, har hållit utbildningar för klubbstyrelserna inom Almegaområdet, det vill säga företag inom tjänstesektorn.
– Vi trycker framför allt på vikten av att nå ut med information till medlemmarna om varför vi kan behöva ta till konflikt och vad som gäller vid en strejk. Men vi får hoppas att det kommer att lösa sig med avtalen.
Samtidigt anklagar Unionen ett ”stort svenskt IT-företag” för att efterforska sina anställdas facktillhörighet inför en eventuell konflikt. Facket vill inte uppge vilket företag det rör sig om, ”på grund av förhandlingsläget”, men säger att det är ett medlemsföretag i arbetsgivarorganisationen TechSverige som har en lokal klubb.
Enligt Unionen ska företaget ha bett sina anställda att på digital väg informera om huruvida de är med i facket. Företaget ska också ha påstått att anställda som vill förhålla sig neutrala under en konflikt måste ansöka om tjänstledighet, något som inte stämmer.
Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, säger till Kollega att händelsen är ”mycket allvarlig”.
– Vi har föreningsfrihet i Sverige. Arbetsgivare som beter sig på det här sättet riskerar att kränka den.
Behöver inte en arbetsgivare kunna planera vad som händer om det blir konflikt?
– Det är precis det som är grejen, en arbetsgivare ska inte kunna planera hur man ska lägga upp arbetsuppgifter för att kunna kringgå en konflikt. Det skulle vi se som ett konfliktbrott.
Vet ni om någon medlem har följt arbetsgivarens uppmaning?
– Det vet jag faktiskt inte. Till de medlemmar som hört av sig säger vi såklart att de inte har någon som helst skyldighet att svara, säger Ia Hamn.
Nicole Vianna, kommunikationschef på TechSverige, skriver i ett mejl till Kollega att de inte vill kommentera uppgifterna.
– Vi uttalar oss inte om enskilda företag och har därför inget ytterligare att säga i den här frågan.
Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.
Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT.
Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.
Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar – arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn.
Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.
– Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.
Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs.
Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.
– Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.
Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge ”löpande stöd och råd”.
Ett ordval Unionen inte håller med om.
– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Hur vet ni det?
– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.
Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.
– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.
Kunde ni ha förutsett det här?
– Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.
– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.