Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Avtalet klart: 6,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan. Avtalet är på två år och på totalt 6,4 procent. Överenskommelsen blir vägledande för hela arbetsmarknaden.
Ola Rennstam Publicerad
Peter Hellberg, förbundsordförande Unionen, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Eva Guovelin, förbundsordförande Livs och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS under en pressträff om nya industriavtalet som parterna enats om under natten. Avtalen ger ett värde på 3,4 procent den 1 april 2025 och 3,0 procent den 1 april 2026.
Fack och arbetsgivare har enats om ett tvåårigt industriavtal med ett värde på totalt 6,4 procent, med 3,4 procent i år och 3,0 procent nästa år. Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Eva Guovelin, Livs och Per-Olof Sjöö, GS. Foto: Anders Wiklund/TT.

Avtalet i korthet:

  1. Uppgörelsen: Facken inom industrin och arbetsgivarsidan har kommit överens om ett tvåårigt kollektivavtal med ett värde på totalt 6,4 procent, med 3,4 procent i år och 3,0 procent nästa år.
  2. Arbetstidsförkortning. System för arbetstidsförkortning för samtliga områden inom industrin. För tjänstemän handlar förändringen om en arbetstidsförkortning på cirka en dag per år.
  3. Löneökningar: Avsättningen till arbetstidsförkortning motsvarar 0,5 procent i avtalsvärde. Det innebär att löneutrymmet i själva verket blir 2,9 procent under 2025 och 3,0 procent under 2026.
  4. Normerande avtal: Industriavtalet ses som normerande för resten av arbetsmarknaden i Sverige. Det innebär att detta avtal sätter riktmärket för löneökningar för andra sektorer.
     

Efter långa förhandlingar är industriavtalet, som brukar ses som normerande för resten av arbetsmarknaden, i mål. Under natten till tisdagen kom parterna till slut överens om ett två-årigt avtal med ett sammanlagt värde på 6,4 procent – varav 3,4 procent under det första året och 3 procent det andra året. Det är den tredje högsta nivån i Industriavtalets historia.

Peter Hellberg, förbundsordförande Unionen.
Peter Hellberg. Foto: Anders Wiklund/TT.

– Unionens långsiktiga mål har varit en arbetstidsförkortning på över 100 timmar. På de områden där vi inte hade system för arbetstidsförkortning så har vi nu det. Men men man kan inte stressa fram det, för då tar för mycket av löneutrymmet. Jag tror att våra medlemmar kommer att vara nöjda med att de får en reallöneökning och samtidigt som man får en förkortad arbetstid, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande. 

Enligt facken har det varit ovanligt tuffa förhandlingar. Det var framför allt frågan om arbetstidsförkortning som arbetsgivarna inom industrin hade svårt att smälta.

– Det har varit tuffa förhandlingar och det känns som vi har ägnat extra många timmar den här gången. Det har varit många komponenter att få ihop. Detta är det tredje högsta i Industriavtalet historia, men vi bedömer att svensk industri har en bra utgångspunkt när konjunkturen vänder. De har en hög vinstandel och en god konkurrenskraft mot utlandet så vi gör bedömningen att svensk industri klarar av det, säger Peter Hellberg.

Kommer det verkligen att bli reallöneökningar för Unionens medlemmar?

– Man kan aldrig vara säker, helt plötsligt kan något hända i världen, men alla ekonomer vi pratat med säger att det kommer att bli reallöneökningar – med marginal.
 

Arbetsgivarna: ”Djupt bekymrade”

Arbetsgivarna är bekymrade över att det nya avtalet ligger på en hög kostnadsnivå som kan äventyra konkurrenskraften. Man jämför bland annat med Finland och Tyskland, där löneavtalen landade på en lägre nivå. Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, sammanfattar även han avtalsförhandlingarna som ovanligt komplicerade. 

Per Widolf. Foto: TT/Anders Wiklund

– Det som varit svårast att komma överens om har varit lönenivåerna, vi har stått långt ifrån varandra – väldigt länge. Det är först de sista timmarna som vi lyckades nå i mål, säger han.

Per Widolf konstaterar att förhandlingarna ”stökats till ordentligt” av fackens krav på arbetstidsförkortning. 

– Våra medlemsföretag är verksamma en i en miljö där vi har svag tillväxt och både Europa och Sverige har enorma utmaningar. Det är egentligen bisarrt att prata om arbetstidsförkortning i den miljön. Det är uppenbart att vi i stället borde fundera på hur mycket vi jobbar. Vi måste ha ut fler arbetade timmar i Sverige, inte färre.

Arbetstidsförkortning: en dag

Förutom löneökningar innehåller avtalen även avsättningar till systemen för arbetstidsförkortning och deltidspension.
Parterna har enats om att införa system för arbetstidsförkortning på de områden inom industrin där det tidigare har saknats, och bygga ut de system där det redan fanns. För tjänstemännen handlar det om ytterligare en dag ledigt per år. På Teknikavtalet är Unionen därmed uppe i nio dagars arbetstidsförkortning  – långt ifrån Unionens mål på 100 timmar per år. Avsättningen till arbetstidsförkortning motsvarar 0,5 procent i avtalsvärde, vilket alltså innebär att löneutrymmet i själva verket blir 2,9 procent under 2025 och 3,0 procent under 2026.

Förhandlingarna fortsätter

Närmast väntar fler tuffa förhandlingar för Unionen – särskilt inom tjänstesektorn. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, ser arbetstidsförkortningen i Industriavtalet som en nyckel för att lyckas även där.

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

– Det var sju områden inom industrin som inte hade arbetstidsförkortning – nu har vi det på alla områden. Det kommer att lägga en viktig grund för de fortsatta förhandlingarna. Vi är fast beslutna att driva igenom det på alla Unionens områden, och nu står Almega och TechSverige på tur, säger han.

Facken krävde 4,2 procent

Fackens krav på löneökning på 4,2 procent – på ett år – inklusive kostnaden för sänkt arbetstid, avvisades från arbetsgivarhåll redan i höstas. För en dryg vecka sedan kom medlarna med ett bud på 7,7 procents löneökning på tre år som arbetsgivarna kunde acceptera men som facken avvisade som oacceptabelt. 

Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna och Tomas Undin, förhandlingschef Teknikföretagen, under en pressträff om nya industriavtalet
Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna och Tomas Undin, förhandlingschef Teknikföretagen, under en pressträff om nya industriavtalet som parterna enats om under natten. Avtalen ger ett värde på 3,4 procent den 1 april 2025 och 3,0 procent den 1 april 2026. Foto: Anders Wiklund/TT.

Industriavtalet

Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan arbetsgivarna och facken inom industrin. Löneökningarna i avtalet anger nivån som resten av arbetsmarknaden ska förhålla sig till – det så kallade ”märket”. 

Facken inom industrin är:  

IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet.

Industriarbetsgivarna omfattar:

 Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige), Livsmedelsföretagen TMF (Trä- och Möbelföretagen), Gröna arbetsgivare, Grafiska Företagen, Teko (Sveriges textil- och modeföretag).

Källa: Industrirådet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Strejken på SVT avblåst - avtal klart

Det blir ingen strejk på SVT. Under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens om ett nytt kollektivavtal. Det nya avtalet innehåller kortare arbetstid och övertidsersättning för deltidsanställda.
David Österberg Publicerad 23 april 2025, kl 14:53
Ingen strejk på SVT. PÅ bilden syns SVT:s fasad i Stockholm.
Det blir ingen strejk på Public service. Unionen och Medieföretagen kom överens om ett nytt kollektivavtal under onsdagen. Det innehåller kortare arbetstid och högre löner. Foto: Ola Rennstam.

Unionen hade varslat om strejk på SVT i Stockholm. Strejken skulle ha brutit ut klockan fem på fredag morgon. Men under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens – med hjälp av medling.

– Trots stark konfliktberedskap hos våra medlemmar är det alltid bra om vi kan lösa frågor vid förhandlingsbordet. Att vi lyckades gå i mål med förhandlingarna på Public Service är ett bevis på vad vi kan åstadkomma när vi står enade. Utan det engagemang som medlemmar och förtroendevalda har visat hade vi inte kunnat nå detta resultat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Högre lön och kortare arbetstid

Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu efter långa förhandlingar lyckats få till.

– Det satt hårt inne men nu har vi kommit överens och är nöjda med att ha avtal på plats, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Det nya avtalet har ett totalt värde på 6,4 procent. Det innehåller också en dags arbetstidsförkortning per år som förläggs av arbetsgivaren och övertidsersättning för deltidsanställda.

Även arbetsgivarsidan är nöjd med det nya avtalet.

– Ur ett arbetsgivarperspektiv har vi också fått till förbättringar i avtalet avseende förläggning av arbetstid samt utökade möjligheter till förläggning av kvälls- och nattjänstgöring, säger Sara Ejdeskog, Medeföretagens förhandlingsledare.

Kollega har varit i kontakt med Unionenklubben på SVT. Klubben avböjer att kommentera.