Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken säger nej till medlarbud på 7,7 procent

7,7 procent löneökning på tre år. Så lyder budet från medlarna i årets avtalsrörelse, som styr nästan alla svenskars lönehöjning. Budet avvisas som för lågt av facken.
– Det är ett oacceptabelt avtalsförslag, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad
Avtal 2025. Till vänster Martin Wästfelt, Unionen, till höger en bild på svenska sedlar och mynt.
Parterna står långt ifrån varandra i årets avtalsrörelse. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt utesluter inte att det kan bli konflikt. Foto: Christine Olsson/TT/Martina Holmberg/TT.

I förra veckan presenterade industrins medlare, de så kallade Opartiska ordförandena, en skiss på ett treårigt avtal. Men de specificerade inte några löneökningar. Arbetsgivarsidan var positiva till förslaget medan facken uttryckte större tveksamhet.

Nu har parterna fått en konkret siffra på löneökningarnas storlek. Budet löd löneökningar på 7,7 procent fördelat på tre år. Men Facken inom Industrin meddelar att de avvisar medlarnas bud:

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

– Vår syn är att det är ett oacceptabelt avtalsförslag. Vi har god grund för våra bedömningar och vår utgångspunkt är att det behövs avsevärt högre löneökningar för att kunna hitta en överenskommelse, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega.

Facken har krävt löneökningar på 4,2 procent i ettårsavtal. Arbetsgivarna har avvisat löneökningsnivån som för hög.
– Vi står långt ifrån varandra och det är ingen nyhet. Vi har stor enighet i Facken inom industrin och det är viktigt och en förutsättning för att ha den förhandlingsstyrkan vi behöver. 

Arbetstidsförkortning saknas i förslaget

Fackens övriga krav på arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda saknas i medlarnas förslag.
– De sakerna måste också vara lösta för att vi ska kunna träffa ett avtal, konstaterar Martin Wästfelt.

Parterna står långt ifrån varandra. Hur bedömer du risken för att det blir strejk?
– Konfliktrisk föreligger alltid. Denna gång är den särskilt stor på områden utanför industrin, vilket beror på att samordningen mellan de fem industrifacken ger ett starkt förhandlingstryck. Osvuret är bäst och det finns en konfliktrisk – även inom industrin. Arbetstidsförkortningen blir den riktigt stora frågan.

Arbetsgivarnas motstånd mot kortare arbetstid är kompakt. Borde ni inte släppa det kravet?
– Nej. Våra beslut i Unionen är väldigt tydliga; vi har medlemmarnas uppdrag att ordna arbetstidsförkortning. Det är vårt uttalade mål så det kommer inte på fråga.

Många löntagare förväntar sig höga lönelyft i år med tanke på den stigande inflationen och matpriserna -  kommer de att bli besvikna?
Självklart är det bekymmersamt med stigande livsmedelspriser men på övergripande nivå är vår bedömning att vi kommer att kunna träffa ett avtal som ger reallöneökningar, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna tackar ja till medlarnas bud och konstaterar att det är högt men på en hanterbar nivå.

 – Det tangerar vad som är förenligt med en bibehållen internationell konkurrenskraft. Men vi noterar att det anger en tydlig inriktning mot en lägre löneökningstakt jämfört med dagens nivå och därför har vi valt att säga ja, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf i ett pressmeddelande.

Höjda matpriser påverkar förväntningarna

Budet från medlarna är lägre än vad de flesta arbetstagare förväntar sig. En ny undersökning från Kantar Sifo, gjord på uppdrag av rekryteringsföretaget Jobbland, visar att över hälften av svenskarna förväntar sig en löneökning på minst fyra procent i år. 

– Det är tydligt att vi ser en reaktion efter de senaste årens höga priser. När priserna på livsmedel har ökat med över 25 procent sedan 2022 är det önskvärt att lönerna stiger så att konsumenterna har råd med mat på bordet, säger Anita Rae, arbetsmarknadschef på Jobbland, i ett pressmeddelande.

Förväntningarna är som högst bland medelinkomsttagare, alltså de som tjänar mellan 25 000 och 35 000 kronor i månaden. Undersökningen är gjord i december 2024.

Tidsschemat för avtalsrörelsen

Nu när facken sagt nej till medlarbudet kommer OpO få i uppdrag att ta fram ett nytt bud inom de närmaste dagarna. 

Löneförhandlingarna inom industrin sätter det så kallade ”märket”, som övriga svenska fackförbund vanligtvis följer. Därför påverkar de här förhandlingarna nästan alla svenskars löneökningstakt, oavsett var man jobbar.

Det nuvarande avtalet löper ut 31 mars. Därefter har facken möjlighet att strejka om inget nytt avtal nåtts.

Vad är OpO?

De opartiska ordförandena, OpO utses av av Industriavtalets parter . De träder in som medlare i förhandlingarna om det lönenormerande så kallade "märket" när det är en månad kvar av gällande avtal. Syftet är bland annat att hjälpa parterna att slutföra avtalsförhandlingarna i rätt tid. 
OpO ska vara objektiv i förhållande till parterna. 
Källa: Industriavtalet

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Strejken på SVT avblåst - avtal klart

Det blir ingen strejk på SVT. Under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens om ett nytt kollektivavtal. Det nya avtalet innehåller kortare arbetstid och övertidsersättning för deltidsanställda.
David Österberg Publicerad 23 april 2025, kl 14:53
Ingen strejk på SVT. PÅ bilden syns SVT:s fasad i Stockholm.
Det blir ingen strejk på Public service. Unionen och Medieföretagen kom överens om ett nytt kollektivavtal under onsdagen. Det innehåller kortare arbetstid och högre löner. Foto: Ola Rennstam.

Unionen hade varslat om strejk på SVT i Stockholm. Strejken skulle ha brutit ut klockan fem på fredag morgon. Men under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens – med hjälp av medling.

– Trots stark konfliktberedskap hos våra medlemmar är det alltid bra om vi kan lösa frågor vid förhandlingsbordet. Att vi lyckades gå i mål med förhandlingarna på Public Service är ett bevis på vad vi kan åstadkomma när vi står enade. Utan det engagemang som medlemmar och förtroendevalda har visat hade vi inte kunnat nå detta resultat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Högre lön och kortare arbetstid

Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu efter långa förhandlingar lyckats få till.

– Det satt hårt inne men nu har vi kommit överens och är nöjda med att ha avtal på plats, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Det nya avtalet har ett totalt värde på 6,4 procent. Det innehåller också en dags arbetstidsförkortning per år som förläggs av arbetsgivaren och övertidsersättning för deltidsanställda.

Även arbetsgivarsidan är nöjd med det nya avtalet.

– Ur ett arbetsgivarperspektiv har vi också fått till förbättringar i avtalet avseende förläggning av arbetstid samt utökade möjligheter till förläggning av kvälls- och nattjänstgöring, säger Sara Ejdeskog, Medeföretagens förhandlingsledare.

Kollega har varit i kontakt med Unionenklubben på SVT. Klubben avböjer att kommentera.