Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Märket - så funkar det

Avtalsrörelsen, som ska ange lönerna för tre miljoner arbetstagare, är inne på upploppet och alla pratar om ”märket”. Men vad handlar det egentligen om?
Ola Rennstam Publicerad 21 februari 2020, kl 11:30
Syaheir Azizan/Colourbox
Det så kallade märket, eller industriavtalet, påverkar vilken lön du får. Syaheir Azizan/Colourbox

Vad är märket?

Sedan 1998 har fack och arbetsgivare inom industrin angett takten för löneökningarna i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Själva nivån på löneökningarna är det som brukar kallas ”märket”. Det parterna kommer överens om blir normen för löneökningarna för alla löntagare.

Vem sätter märket?

Facken inom industrin: Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS tillsammans med en rad arbetsgivarorganisationer för företag inom industrin, bland annat Teknikarbetsgivarna.

Varför sätter just industrin märket?

Sverige är ett exportberoende land. Sedan Industriavtalet slöts 1997 har den internationellt konkurrensutsatta exportindustrin satt märket för löneökningarna. Detta för att löneökningstakten då tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden. Om Sverige avviker alltför mycket kan svenska arbetstillfällen slås ut.

Kritik mot modellen

Flera fackförbund inom LO, bland annat Kommunal, menar att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. När alla får samma löneökning i procent växer löneklyftorna mellan låg- och högavlönade, kvinnodominerade yrken blir förlorare och tjänstemän ökar avståndet till arbetare.

Avtalsrörelse

Tummen ner för medlarbud på 3,7 procent i år

Facken inom industrin säger nej till medlarnas bud på sammanlagt 6,5 procent i ett tvåårigt avtal. Unionen vill se högre löneökningar och avsättningar till flexpension.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2023, kl 15:59
Till vänster kontanter och betalkort. Till höger Martin Linder, Unionen.
– Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Jessica Gow/TT.

Det är bara en vecka kvar tills avtalen löper ut. På torsdagen lämnade medlarna, de opartiska ordförandena, Opo, en hemställan till parterna och föreslog en tvåårigt avtal med en löneökning på 3,7 procent första året och 2,8 år två. 

Martin Linder.

 Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen som tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, utgör Facket inom industrin. 

Facken inom industrins krav på löneökningar på 4,4 procent var de högsta som ställts under Industriavtalets historia. Industrifacken krävde dessutom  ytterligare avsättningar till flexpension och en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

Flexpension saknas i budet

Martin Linder menar att löneökningarna behöver vara högre än medlarnas förslag och att de 1300 kronor som föreslås i höjning av de lägsta lönerna ligger för lågt. Dessutom saknar han avsättningar till flexpension i budet. 

 Det är omöjligt för Unionen att säga ja till ett avtal där det saknas avsättningar till flexpension, säger han och fortsätter: 

 När vi landade på 4,4 procent för några månader sedan, utgick vi från en gedigen analys om en rimlig lönetakt långsiktigt. Vår slutsats nu är att den analys vi gjorde då fortfarande håller - företagen levererar bra och svensk industri är konkurrenskraftig. 

Kommer ni att kunna enas innan avtalen löper ut nästa vecka? 

  Jag kan konstatera att parterna står långt ifrån varandra och att det krävs en ordentlig förflyttning från arbetsgivarens sida. Men jag har samtidigt goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas träffa nytt avtal i tid, säger Martin Linder. 

Under förra veckan tackade de fem facken inom industrin nej till medlarnas bud om ett treårigt avtal. De förklarade att de möjligen kunde sträcka sig till att träffa ett tvåårigt avtal under förutsättning att det andra avtalsåret går att säga upp. 

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal

Engångsbelopp: 3 000 kronor

Ettårigt avtal

 

Facken inom industrins ursprungbud:

Löneökning: 4,4 procent

Avsättningar till flexpension

Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)

De opartiska ordförandenas bud:

Löneökning: 6,5 procent på två år. 3,7 procent första året, 2,8 procent andra

Tvåårigt avtal

1 300 kronor i höjning av de lägsta lönerna