Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Här är yrket med flest otrogna

Drygt två av fem anställda har varit otrogna mot sin partner med en kollega. Det hävdar en brittisk undersökning som också avslöjar att gruppen säljare är mest benägen att hoppa över skaklarna tillsammans med en arbetskamrat.
Johanna Rovira Publicerad
En man med läppstiftmärken på skjortkragen och halsen.
Är jobbet en grogrund för otrohet? Enligt en brittisk undersökning är svaret ja. Hetast på gröten? Säljare. Foto: Colourbox.

Arbetsplatsen är tydligen en grogrund för otrohet. Runt 85 procent av samtliga otrohetsaffärer har sin upprinnelse på arbetsplatsen, enligt företaget Rant Casino som frågat 3 800 brittiska anställda om deras snedsteg. Av dessa erkände 1644 att de varit otrogna tillsammans med en kollega. Tilläggas ska att i begreppet otrohet räknades in allt ifrån en stilla flirt vid kaffemaskinen till att man faktiskt lämnat sin partner för en kollegas skull.

Hetast på gröten är tydligen säljare. 14,5 procent av alla som svarat att de gått bakom ryggen på sin partner, återfinns i den gruppen. Inom utbildning och vård har man uppenbarligen också ganska svårt att hålla sig på den äktenskapliga mattan och på fjärde plats återfinns anställda inom transport och logistik, där nästan 10 procent vänstrat med en kollega.

Farmaceuter och chefer mest trogna

Den som vill slippa bli bedragen bör satsa på en farmaceut. Chefer, konsulter och egenföretagare är också hyfsat trofasta eller förnekar åtminstone att de prasslat med en kollega. Bara 0,1 procent av dessa erkänner otrohet.

En fjärdedel av alla kärlekskranka har inlett sin kurtis på själva arbetsplatsen, medan drygt var femte lagt in stöten på arbetsrelaterade fester eller event, typ julfesten. 14 procent föll för frestelse att vänsterprassla på en konferensresa eller någon annan form av arbetsrelaterad resa.

22 procent av de trolösa lyckades dölja sitt snedsteg helt från sin parter, men resten blev ertappade.  17 procent blev påkomna för att en annan kollega röjde det amorösa äventyret för en bättre hälft, men det förekom också att kärleksaffären avslöjades frivilligt på grund av dåligt samvete eller uppdagades på sociala medier bland annat.  För 3,7 procent avslöjades otroheten genom att smittskyddslagen tvingade fram ett erkännande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.