Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Här är yrket med flest otrogna

Drygt två av fem anställda har varit otrogna mot sin partner med en kollega. Det hävdar en brittisk undersökning som också avslöjar att gruppen säljare är mest benägen att hoppa över skaklarna tillsammans med en arbetskamrat.
Johanna Rovira Publicerad
En man med läppstiftmärken på skjortkragen och halsen.
Är jobbet en grogrund för otrohet? Enligt en brittisk undersökning är svaret ja. Hetast på gröten? Säljare. Foto: Colourbox.

Arbetsplatsen är tydligen en grogrund för otrohet. Runt 85 procent av samtliga otrohetsaffärer har sin upprinnelse på arbetsplatsen, enligt företaget Rant Casino som frågat 3 800 brittiska anställda om deras snedsteg. Av dessa erkände 1644 att de varit otrogna tillsammans med en kollega. Tilläggas ska att i begreppet otrohet räknades in allt ifrån en stilla flirt vid kaffemaskinen till att man faktiskt lämnat sin partner för en kollegas skull.

Hetast på gröten är tydligen säljare. 14,5 procent av alla som svarat att de gått bakom ryggen på sin partner, återfinns i den gruppen. Inom utbildning och vård har man uppenbarligen också ganska svårt att hålla sig på den äktenskapliga mattan och på fjärde plats återfinns anställda inom transport och logistik, där nästan 10 procent vänstrat med en kollega.

Farmaceuter och chefer mest trogna

Den som vill slippa bli bedragen bör satsa på en farmaceut. Chefer, konsulter och egenföretagare är också hyfsat trofasta eller förnekar åtminstone att de prasslat med en kollega. Bara 0,1 procent av dessa erkänner otrohet.

En fjärdedel av alla kärlekskranka har inlett sin kurtis på själva arbetsplatsen, medan drygt var femte lagt in stöten på arbetsrelaterade fester eller event, typ julfesten. 14 procent föll för frestelse att vänsterprassla på en konferensresa eller någon annan form av arbetsrelaterad resa.

22 procent av de trolösa lyckades dölja sitt snedsteg helt från sin parter, men resten blev ertappade.  17 procent blev påkomna för att en annan kollega röjde det amorösa äventyret för en bättre hälft, men det förekom också att kärleksaffären avslöjades frivilligt på grund av dåligt samvete eller uppdagades på sociala medier bland annat.  För 3,7 procent avslöjades otroheten genom att smittskyddslagen tvingade fram ett erkännande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.