Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Kontorets oskrivna regler - 5 viktiga tips

Det finns vissa oskrivna regler kring vad som är lämpligt och mindre lämpligt när man jobbar tillsammans på ett kontor. Men uppenbarligen känner inte alla till dem. Så här är de allra viktigaste.
Johanna Rovira Publicerad
Tecknad bild på en man med toaborste, odiskade kaffekoppar och en full diskmaskin.
Vett och etikett på kontoret - vad är det egentligen? Här är 5 viktiga tips för dig som jobbar tillsammans med andra på kontor. Illustration: Jens Magnusson.

1. Gör rent toan efter besök

Det står en borste med långt skaft bakom toaletten och det är meningen att den ska användas så fort du lämnat spår efter dig i toalettskålen. Nästa person ska självklart inte behöva mötas av din skit. Kolla alltid hur det ser ut i toan, i synnerhet om du har bajsat, borsta rent och spola.

Om sittringen lämnas uppe eller nere är inte lika viktigt som att den lämnas ren och fri från kroppsvätskor. Pinkar du snett får du helt enkelt torka upp.

2. Kommentera inte andras matlådor

Självklart kan du säga att något ser gott ut, men att pika en kollega som alltid bara har vitt ris i lådan eller fnysa åt arbetskamraten som tagit med sig pölsa är inte okej. Fisk kan vara en vattendelare – vissa blir vansinnigt provocerade över medarbetare som värmer fiskrätter i mikron – men så länge det inte rör sig om surströmming, får de luktsensitiva tiga still.

3. Diska din kaffekopp

De smutsiga kopparna kan tolkas som en intrikat protest från någon marginaliserad grupp anställda, men det finns bättre och tydligare sätt att kanalisera sitt missnöje (bilda fackklubb!).

Har kontoret diskmaskin finns det absolut inga ursäkter att inte använda den. Sedan finns det alltid diskmaskinsfascister som härsknar om inte koppen ställs in på ett visst sätt, men de får väl möblera om i maskinen bäst de vill.

Vem som ska sätta i gång maskinen samt plocka ur den kan också bli föremål för tjafs, men en bra grundregel är att alla hjälps åt, oavsett kön, ålder och befattning.

Härskartekniker är absolut tabu

4. Mötesetikett - ett kapitel för sig

Det finns ett helt gäng etikettsbrott som flertalet av oss gör oss skyldiga till när det gäller möten, fastän vi borde veta bättre – komma försent, smygkolla mobilen, slå dövörat till när det blir långrandigt, är några exempel.

Rena härskartekniker är dock absolut tabu. Att himla med ögonen, sucka högt eller muttra förlöjligande kommentarer när en kollega tar till orda är oacceptabelt. Likaså att avbryta och osynliggöra genom att abrupt byta ämne. Har du svårt för någon arbetskamrat får du öva dig i att förställa dig och helt enkelt hålla tyst.

5. Visa hänsyn

Vi är alla olika och går i gång på olika saker. Respektera att vissa anser det outhärdligt att behöva titta på bilder på barnbarn, medan andra finner det odrägligt när någon smäller upp en teveskärm i matsalen för att titta på fotboll under lunchen.

Att pilla bort död hud från liktornen kan ge vissa kväljningar medan andra får liknande reaktioner av starka kroppsodörer eller parfymmissbruk. Här är försiktighetsprincipen tillämplig: Råder det minsta tvekan om att det du utsätter kollegorna för gör dem obekväma – låt bli.

Att försynt be om samtycke innan man halar upp hundbilder eller börjar mala på om tjänstebilar är inte fel. Inte heller att vid lämpligt tillfälle ha ett avspänt snack om vad man helst vill slippa utstå på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.