Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Vett och etikett på videomötet

Plötsligt gör nästan alla det. Har videomöten eller videosamtal. Tekniken finns, nu gäller det bara att finslipa detaljerna. Här är tipsen för ett effektivt och trevligt digitalt möte.
Petra Rendik Publicerad 9 juni 2020, kl 11:20
Colourbox
Coronapandemin har lett till att många arbetsplatser fått lov att gå över till videomöten och distansarbete. Colourbox

En leder

En person kallar och leder mötet. Hen ansvarar för att mötet börjar och slutar, och checkar av att alla är uppkopplade. Den som leder mötet ser också till att alla kommer till tals och får prata klart. Men våga också avbryta om någon blir lite för pratglad eller kommer ifrån ämnet.

 

Skippa mysdressen

För din och de andra skull, tänk lite på det yttre. Borsta håret, ta på dig ditt professionella fejs och klä dig som för ett möte i den riktiga världen.

 

Tänk bakgrund och ljus

Hitta en så ren bakgrundsmiljö som möjligt, så att övriga mötesdeltagare slipper distraheras av din stökiga bokhylla eller hysteriska tapet. Sitt så du inte har solen eller lampan i ansikte.

 

Visa ansiktet

Håll lagom avstånd, men man vill gärna se ansiktsuttryck. Tänk ungefär som att ni ser varandra i ögonen under ett vanligt samtal. Placera inte kameran för högt eller för lågt. Och titta i den ibland, inte bara på skärmen. Bäst är att synas från axlarna och uppåt med lite luft ovan huvudet.

 

Stäng av micken

Ha som regel att när du inte pratar trycka på mute, alltså stänga av mikrofonen. Du kanske inte längre hör dina ungar i bakgrunden eller tänker på att du harklar, men det gör alla andra.

 

Använd headset

Ljudet blir ofta bättre i headset, mikrofonen fångar upp din röst och filtrerar lite av det som sker i bakgrunden.

 

Fokusera

Det är så lätt att tänka att ingen ser att du börja fingra på mobilen. Men det märks och det är ohyfsat mot alla andra. Behöver du leta upp något som rör mötet så säger du till. ”Nu kollar jag upp vad som gäller och återkommer strax”.

 

Räds inte tystnad

Eftersom ni inte ser varandras kroppsspråk på samma sätt som under ett vanligt möte kan det skapa stress kring tystnad. Det är då vi gärna avbryter eller fyller i. Men ta det lugnt och ge varandra tid att vara eftertänksamma. Var inte oroliga för att det blir tyst då och då.

 

Haja teknik

Alla gör inte det och teknikstrul är att räkna med. Mötesledaren kan ha för vana att koppla upp sig lite tidigare än utsatt tid och då kan andra haka på och testa tekniken innan mötet kör igång.

Läs mer: 5 tips för Skypeintervjun

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.