Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Vett och etikett på videomötet

Plötsligt gör nästan alla det. Har videomöten eller videosamtal. Tekniken finns, nu gäller det bara att finslipa detaljerna. Här är tipsen för ett effektivt och trevligt digitalt möte.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Coronapandemin har lett till att många arbetsplatser fått lov att gå över till videomöten och distansarbete. Colourbox

En leder

En person kallar och leder mötet. Hen ansvarar för att mötet börjar och slutar, och checkar av att alla är uppkopplade. Den som leder mötet ser också till att alla kommer till tals och får prata klart. Men våga också avbryta om någon blir lite för pratglad eller kommer ifrån ämnet.

 

Skippa mysdressen

För din och de andra skull, tänk lite på det yttre. Borsta håret, ta på dig ditt professionella fejs och klä dig som för ett möte i den riktiga världen.

 

Tänk bakgrund och ljus

Hitta en så ren bakgrundsmiljö som möjligt, så att övriga mötesdeltagare slipper distraheras av din stökiga bokhylla eller hysteriska tapet. Sitt så du inte har solen eller lampan i ansikte.

 

Visa ansiktet

Håll lagom avstånd, men man vill gärna se ansiktsuttryck. Tänk ungefär som att ni ser varandra i ögonen under ett vanligt samtal. Placera inte kameran för högt eller för lågt. Och titta i den ibland, inte bara på skärmen. Bäst är att synas från axlarna och uppåt med lite luft ovan huvudet.

 

Stäng av micken

Ha som regel att när du inte pratar trycka på mute, alltså stänga av mikrofonen. Du kanske inte längre hör dina ungar i bakgrunden eller tänker på att du harklar, men det gör alla andra.

 

Använd headset

Ljudet blir ofta bättre i headset, mikrofonen fångar upp din röst och filtrerar lite av det som sker i bakgrunden.

 

Fokusera

Det är så lätt att tänka att ingen ser att du börja fingra på mobilen. Men det märks och det är ohyfsat mot alla andra. Behöver du leta upp något som rör mötet så säger du till. ”Nu kollar jag upp vad som gäller och återkommer strax”.

 

Räds inte tystnad

Eftersom ni inte ser varandras kroppsspråk på samma sätt som under ett vanligt möte kan det skapa stress kring tystnad. Det är då vi gärna avbryter eller fyller i. Men ta det lugnt och ge varandra tid att vara eftertänksamma. Var inte oroliga för att det blir tyst då och då.

 

Haja teknik

Alla gör inte det och teknikstrul är att räkna med. Mötesledaren kan ha för vana att koppla upp sig lite tidigare än utsatt tid och då kan andra haka på och testa tekniken innan mötet kör igång.

Läs mer: 5 tips för Skypeintervjun

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant. 

Digitalisering

Oro för teknikstrul kan leda till maskinosis

Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Oro för teknikstrul kan leda till maskinosis
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Oro för teknikstrul kan leda till maskinosis
Digitalisering

Stress triggar teknikstrul

Lider du av teknikförbannelse? Psykologen David Waskuri vet varför och sitter inne med lösningen på dina problem.
Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Stress kan trigga teknikstrul och vi kan uppleva det som att vissa är mer drabbade än andra, anser psykologen David Waskuri. Foto: Evalena Andersson/Mons Brunius TT

Att datorn fryser, kopiatorn tuggar i sig papper och mobiltelefonen ballar ur har vi alla varit med om. Men vissa av oss tycks drabbas oftare av maskinosis. 

Varför är det så David Waskuri, psykolog och författare på Sveapsykologerna?

– Det finns inget vetenskapligt belägg att vissa är mer mottagliga för teknikstrul. Men det kan upplevas så. 

– Om du är stresskänslig, och redan osäker på teknik, blir du lätt nervös och gör fler misstag. Förväntningar på strul leder till att du skapar en självuppfyllande profetia. 

Vad händer med oss när tekniken strular? 

– På individnivå känner man lätt frustration, maktlöshet och irritation, vilket kan leda till ökad stress, konflikter,  sömnproblem och minskad arbetsglädje. Det blir en kognitiv belastning eftersom hjärnan behöver lägga massa energi på tekniken i stället för de egentliga arbetsuppgifterna 

– På samhällsnivå kan större it-haverier få allvarliga konsekvenser, för både ekonomin och människors trygghet. 

Vad kan man göra åt saken? 

– Stresshantering, träning och tydliga instruktioner i kombination med pauser och andningsövningar kan minska känslan av att tekniken alltid är emot en och risken för att göra misstag. 

– Det är också viktigt att arbetsgivare inte bara investerar i ny teknik utan även satsar på säkerhet, utbildning och fungerande support.