Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så söker du jobb med AI – 6 proffstips

Ta hjälp av AI när du söker nytt jobb. En språkrobot som Chat-GPT kan optimera din ansökan med sex enkla knep.
Elisabeth Brising Publicerad
Edvard Danielsson
Edvard Danielsson coachar arbetssökande och visar steg för steg hur AI kan hjälpa dig skriva bättre ansökningsbrev och cv. Foto: Ann-Sofie Andersson/Shutterstock

Att söka nytt jobb är ett arbete i sig. Men om du vill göra det enklare finns nya sätt att ta den senaste tekniken till hjälp. Testa ett AI-verktyg föreslår Edvard Danielsson, karriärvägledare på Manpower Matchning.  AI-tjänster kan göra hälften av ansökningsjobbet med att skriva åt dig.

Man behöver inte vara en teknisk person eller programmerare, säger han.

Edvard Danielsson har själv lagt tusentals fritidstimmar på AI-verktyg och delar generöst med sig av sina bästa tips: 

1. Välj ett AI-verktyg du gillar

Steg ett är att välja en AI-modell som passar dig. De vanligaste och största är Chat-GPT,  Copilot och Gemini. De finns i både gratisversioner och betalversioner , med fler funktioner. 

AI-assistenterna kan användas som mobilappar eller hemsidor, både på datorn och mobilen. Laddar du ner appen - kolla att den kommer från rätt användare: Open AI (Chat-GPT), Google (Gemini) eller Microsoft (Copilot) då det finns fuskversioner.  

När du är appad och klar kan du gå vidare till nästa steg. 

2. Låt AI putsa ditt cv 

Börja med att kopiera och klistra in annonsen till jobbet du söker i språkmodellen du valt. Du kan också lägga in flera annonser för andra liknande jobb som du är intresserad av. 

Kopiera och klistra sedan in ditt cv i AI-tjänsten. Men lyft bort dina personuppgifter ur dokument innan du laddar upp dem till en AI-tjänst. Det gör du av säkerhets- och integritetsskäl. Du vet inte hur persondata lagras och kan användas i framtiden. 

Ge sedan AI:n prompts – instruktioner - steg för steg– som kan förbättra din ansökan. Du kan till exempel be tjänsten att ”kategorisera dina kompetenser” eller att skriva ”en sammanfattning baserad på mitt CV och min målsättning att arbeta som X” – (som ingenjör – eller vad det nu är för roll du söker). 

Du kan också be AI:n att göra texten "mer slagkraftig och kortfattad", eftersom en vanlig miss är att skriva för långt. Skrivroboten kan också hjälpa dig skapa en bra profiltext på Linkedin utifrån texten i ditt cv. 

3. Matcha  ditt personliga brev med jobbannonsen

När cv:t är komplett - använd AI för att skriva ett proffsigt personligt brev, eller i alla fall ett utkast. Kopiera och klistra in jobbannonstexten och ditt numera finslipade cv från steg 2 i appen. 

Be AI-assistenten att matcha ditt cv med annonsen och sammanfatta matchningen i tre punkter.

I nästa steg be appen ställa fem frågor till dig om hur du är som person och som kollega, dina drivkrafter att söka jobbet?

Be därefter AI-tjänsten skriva ett utkast på personligt brev där texten är baserad på cv-matchningen och svaret på frågorna. 

4. Fall inte i klysch-fällan

En risk med AI-genererat språk är att det kan kännas opersonligt och amerikanskt för en svensk arbetsgivare. Ett personligt brev ska ju vara just personligt. 

Skriv alltid några egna rader som berättar om just dina drivkrafter och hur du är som medarbetare och medmänniska. Annars finns  risk att brevet blir opersonligt och torrt, som en ultraprocessad mikromatlåda. 

5. Prompta som ett proffs

Att ge en AI bra instruktioner – så kallade prompts – är en stor kunskap i sig. Ge alltid språkverktyget steg-för-steg-instruktioner. Be alltså inte om allt på en gång utan dela upp det. 

Var extremt tydlig med vad du vill ha hjälp med och exakt hur du vill ha det: Tänk att AI:n är som en ny kollega eller praktikant som inte vet så mycket om arbetsuppgiften. 

Vill du få ett mer vardagligt eller mer formellt språk – skriv det i instruktionen!

6. Tänk kritiskt – AI kan göra fel

Läs alltid igenom vad en AI föreslår. Tänk kritiskt. AI kan göra fel och överdriva. 

Språkmodeller låter självsäkra men ibland hittar de på fakta och kryddar språket. Det händer att AI med övertygelse föreslår felaktigheter, likt en mänsklig hjärna som hallucinerar eller tänker fördomsfullt efter att ha intagit ensidig information.

I framtiden blir det en viktig kompetens att kunna granska AI-genererade förslag med kritisk blick, spår karriärvägledaren Edvard Danielsson. AI är ändå byggd av och på människan – en varelse som nyss lärt sig flyga ut i rymden, men inte lyckats skapa fred (än) på jorden. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.