Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så söker du jobb med AI – 6 proffstips

Ta hjälp av AI när du söker nytt jobb. En språkrobot som Chat-GPT kan optimera din ansökan med sex enkla knep.
Elisabeth Brising Publicerad
Edvard Danielsson
Edvard Danielsson coachar arbetssökande och visar steg för steg hur AI kan hjälpa dig skriva bättre ansökningsbrev och cv. Foto: Ann-Sofie Andersson/Shutterstock

Att söka nytt jobb är ett arbete i sig. Men om du vill göra det enklare finns nya sätt att ta den senaste tekniken till hjälp. Testa ett AI-verktyg föreslår Edvard Danielsson, karriärvägledare på Manpower Matchning.  AI-tjänster kan göra hälften av ansökningsjobbet med att skriva åt dig.

Man behöver inte vara en teknisk person eller programmerare, säger han.

Edvard Danielsson har själv lagt tusentals fritidstimmar på AI-verktyg och delar generöst med sig av sina bästa tips: 

1. Välj ett AI-verktyg du gillar

Steg ett är att välja en AI-modell som passar dig. De vanligaste och största är Chat-GPT,  Copilot och Gemini. De finns i både gratisversioner och betalversioner , med fler funktioner. 

AI-assistenterna kan användas som mobilappar eller hemsidor, både på datorn och mobilen. Laddar du ner appen - kolla att den kommer från rätt användare: Open AI (Chat-GPT), Google (Gemini) eller Microsoft (Copilot) då det finns fuskversioner.  

När du är appad och klar kan du gå vidare till nästa steg. 

2. Låt AI putsa ditt cv 

Börja med att kopiera och klistra in annonsen till jobbet du söker i språkmodellen du valt. Du kan också lägga in flera annonser för andra liknande jobb som du är intresserad av. 

Kopiera och klistra sedan in ditt cv i AI-tjänsten. Men lyft bort dina personuppgifter ur dokument innan du laddar upp dem till en AI-tjänst. Det gör du av säkerhets- och integritetsskäl. Du vet inte hur persondata lagras och kan användas i framtiden. 

Ge sedan AI:n prompts – instruktioner - steg för steg– som kan förbättra din ansökan. Du kan till exempel be tjänsten att ”kategorisera dina kompetenser” eller att skriva ”en sammanfattning baserad på mitt CV och min målsättning att arbeta som X” – (som ingenjör – eller vad det nu är för roll du söker). 

Du kan också be AI:n att göra texten "mer slagkraftig och kortfattad", eftersom en vanlig miss är att skriva för långt. Skrivroboten kan också hjälpa dig skapa en bra profiltext på Linkedin utifrån texten i ditt cv. 

3. Matcha  ditt personliga brev med jobbannonsen

När cv:t är komplett - använd AI för att skriva ett proffsigt personligt brev, eller i alla fall ett utkast. Kopiera och klistra in jobbannonstexten och ditt numera finslipade cv från steg 2 i appen. 

Be AI-assistenten att matcha ditt cv med annonsen och sammanfatta matchningen i tre punkter.

I nästa steg be appen ställa fem frågor till dig om hur du är som person och som kollega, dina drivkrafter att söka jobbet?

Be därefter AI-tjänsten skriva ett utkast på personligt brev där texten är baserad på cv-matchningen och svaret på frågorna. 

4. Fall inte i klysch-fällan

En risk med AI-genererat språk är att det kan kännas opersonligt och amerikanskt för en svensk arbetsgivare. Ett personligt brev ska ju vara just personligt. 

Skriv alltid några egna rader som berättar om just dina drivkrafter och hur du är som medarbetare och medmänniska. Annars finns  risk att brevet blir opersonligt och torrt, som en ultraprocessad mikromatlåda. 

5. Prompta som ett proffs

Att ge en AI bra instruktioner – så kallade prompts – är en stor kunskap i sig. Ge alltid språkverktyget steg-för-steg-instruktioner. Be alltså inte om allt på en gång utan dela upp det. 

Var extremt tydlig med vad du vill ha hjälp med och exakt hur du vill ha det: Tänk att AI:n är som en ny kollega eller praktikant som inte vet så mycket om arbetsuppgiften. 

Vill du få ett mer vardagligt eller mer formellt språk – skriv det i instruktionen!

6. Tänk kritiskt – AI kan göra fel

Läs alltid igenom vad en AI föreslår. Tänk kritiskt. AI kan göra fel och överdriva. 

Språkmodeller låter självsäkra men ibland hittar de på fakta och kryddar språket. Det händer att AI med övertygelse föreslår felaktigheter, likt en mänsklig hjärna som hallucinerar eller tänker fördomsfullt efter att ha intagit ensidig information.

I framtiden blir det en viktig kompetens att kunna granska AI-genererade förslag med kritisk blick, spår karriärvägledaren Edvard Danielsson. AI är ändå byggd av och på människan – en varelse som nyss lärt sig flyga ut i rymden, men inte lyckats skapa fred (än) på jorden. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.