Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Att söka nytt jobb är ett arbete i sig. Men om du vill göra det enklare finns nya sätt att ta den senaste tekniken till hjälp. Testa ett AI-verktyg föreslår Edvard Danielsson, karriärvägledare på Manpower Matchning. AI-tjänster kan göra hälften av ansökningsjobbet med att skriva åt dig.
– Man behöver inte vara en teknisk person eller programmerare, säger han.
Edvard Danielsson har själv lagt tusentals fritidstimmar på AI-verktyg och delar generöst med sig av sina bästa tips:
Steg ett är att välja en AI-modell som passar dig. De vanligaste och största är Chat-GPT, Copilot och Gemini. De finns i både gratisversioner och betalversioner , med fler funktioner.
AI-assistenterna kan användas som mobilappar eller hemsidor, både på datorn och mobilen. Laddar du ner appen - kolla att den kommer från rätt användare: Open AI (Chat-GPT), Google (Gemini) eller Microsoft (Copilot) då det finns fuskversioner.
När du är appad och klar kan du gå vidare till nästa steg.
Börja med att kopiera och klistra in annonsen till jobbet du söker i språkmodellen du valt. Du kan också lägga in flera annonser för andra liknande jobb som du är intresserad av.
Kopiera och klistra sedan in ditt cv i AI-tjänsten. Men lyft bort dina personuppgifter ur dokument innan du laddar upp dem till en AI-tjänst. Det gör du av säkerhets- och integritetsskäl. Du vet inte hur persondata lagras och kan användas i framtiden.
Ge sedan AI:n prompts – instruktioner - steg för steg– som kan förbättra din ansökan. Du kan till exempel be tjänsten att ”kategorisera dina kompetenser” eller att skriva ”en sammanfattning baserad på mitt CV och min målsättning att arbeta som X” – (som ingenjör – eller vad det nu är för roll du söker).
Du kan också be AI:n att göra texten "mer slagkraftig och kortfattad", eftersom en vanlig miss är att skriva för långt. Skrivroboten kan också hjälpa dig skapa en bra profiltext på Linkedin utifrån texten i ditt cv.
När cv:t är komplett - använd AI för att skriva ett proffsigt personligt brev, eller i alla fall ett utkast. Kopiera och klistra in jobbannonstexten och ditt numera finslipade cv från steg 2 i appen.
Be AI-assistenten att matcha ditt cv med annonsen och sammanfatta matchningen i tre punkter.
I nästa steg be appen ställa fem frågor till dig om hur du är som person och som kollega, dina drivkrafter att söka jobbet?
Be därefter AI-tjänsten skriva ett utkast på personligt brev där texten är baserad på cv-matchningen och svaret på frågorna.
En risk med AI-genererat språk är att det kan kännas opersonligt och amerikanskt för en svensk arbetsgivare. Ett personligt brev ska ju vara just personligt.
Skriv alltid några egna rader som berättar om just dina drivkrafter och hur du är som medarbetare och medmänniska. Annars finns risk att brevet blir opersonligt och torrt, som en ultraprocessad mikromatlåda.
Att ge en AI bra instruktioner – så kallade prompts – är en stor kunskap i sig. Ge alltid språkverktyget steg-för-steg-instruktioner. Be alltså inte om allt på en gång utan dela upp det.
Var extremt tydlig med vad du vill ha hjälp med och exakt hur du vill ha det: Tänk att AI:n är som en ny kollega eller praktikant som inte vet så mycket om arbetsuppgiften.
Vill du få ett mer vardagligt eller mer formellt språk – skriv det i instruktionen!
Läs alltid igenom vad en AI föreslår. Tänk kritiskt. AI kan göra fel och överdriva.
Språkmodeller låter självsäkra men ibland hittar de på fakta och kryddar språket. Det händer att AI med övertygelse föreslår felaktigheter, likt en mänsklig hjärna som hallucinerar eller tänker fördomsfullt efter att ha intagit ensidig information.
I framtiden blir det en viktig kompetens att kunna granska AI-genererade förslag med kritisk blick, spår karriärvägledaren Edvard Danielsson. AI är ändå byggd av och på människan – en varelse som nyss lärt sig flyga ut i rymden, men inte lyckats skapa fred (än) på jorden.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.