Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

55 uppsagda tjänstemän – varje dag

Nästan 20 000 privatanställda tjänstemän förlorade jobbet förra året – det motsvarar 55 uppsagda varje dag.
– Utvecklingen fortsätter troligen på samma sätt under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.
Publicerad
Uppsagda tjänstemän. Till vänster ett tomt skrivbord med en dator på, till höger en man som packar sina saker i en flyttlåda.
Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024. Handeln och byggbranschen drabbades hårdast, enligt TRR:s vd Johan Lagerhäll. Utvecklingen väntas fortsätta under första halvåret 2025. Foto: Colourbox.

Handeln och byggbranschen är mest utsatt. Under 2024 sades 19 890 privatanställda tjänstemän upp, en ökning med cirka 4000 personer jämfört med 2023. Det visar ny statistik från Trygghetsrådet, TRR. 

– Framför allt handeln brukar drabbas i en konjunkturförsämring, säger TRR:s vd Johan Lagerhäll.

Johan Lagerhäll, TRR.
Johan Lagerhäll, TRR.

Det betyder att det totala antalet uppsagda tjänstemän i privat sektor nu är på den högsta nivån på fem år. 

Efter pandemin hade de privatanställda tjänstemännens arbetsmarknad en positiv utveckling både 2021 och 2022. Men sommaren 2023 vände den nedåt.

Hur ser den närmaste framtiden ut?

– Den bästa bedömning vi kan göra är att det kommer fortsätta som under 2024, åtminstone under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll.

Snabb återanställning för uppsagda tjänstemän

Samtidigt framhåller TRR att statistiken även ger en del positiva besked – till exempel att det i genomsnitt endast tar sex månader från uppsägning till nytt jobb. 95 procent av de uppsagda får nytt jobb, startar eget eller börjar studera.

– Det här är människor med lång yrkeserfarenhet och bra utbildning. De är attraktiva för andra arbetsgivare.

Att starta eget eller studera blir väl ett påtvingat alternativ för många? Målar inte TRR upp en ljusare bild än den verklighet den som förlorat jobbet möter?

– Av de 95 procent av de uppsagda tjänstemännen som fick en positiv lösning under året var det 8 procent som började studera och 7 procent som startade eget. Alla de övriga fick nytt jobb.

Sedan ett drygt år tillbaka har TRR ett utökat uppdrag att erbjuda privatanställda tjänstemän en möjlighet att bygga på sin kompetens under pågående anställning. Johan Lagerhäll understryker att det inte har med omedelbara hot om uppsägning att göra, utan snarare om att stå väl rustad om ett sådan situation skulle uppstå. 

– Vi har en hel del arbete framför oss för att göra den här möjligheten mer känd. Tillsammans med parterna försöker vi skaffa oss en ännu bättre bild av vilka kunskaper tjänstemännen behöver fylla på med.

Han tar AI som exempel. 

– Alla behöver lära sig mer om AI. Men vi behöver bli mer precisa om vad vi menar med begrepp som AI eller hållbarhet. Vilken kompetens är det som behövs i varje enskild yrkesroll, säger Johan Lagerhäll.

Text: Torbjörn Tenfält.

Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024

  • Totalt 19 890 uppsagda tjänstemän sökte stöd hos TRR under 2024
  • 12 504 tjänstemän har under året fått nytt arbete, börjat studera eller startat eget.
  • Genomsnittstiden för att hitta en ny sysselsättning var 181 dagar
  • 95 procent av tjänstemännen har fått en positiv lösning under året - av dessa gick 67 procent vidare till en tillsvidareanställning. 18 procent fick en tidsbegränsad anställning. 8 procent började studera och 7 procent startade eget
  • Branschen handel & försäljning har sagt upp flest – 17 procent. Därefter kommer bygg/anläggning/fastighet – 10 procent, och därefter teknikkonsulter – 9 procent.

Källa: TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.