Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

55 uppsagda tjänstemän – varje dag

Nästan 20 000 privatanställda tjänstemän förlorade jobbet förra året – det motsvarar 55 uppsagda varje dag.
– Utvecklingen fortsätter troligen på samma sätt under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.
Publicerad
Uppsagda tjänstemän. Till vänster ett tomt skrivbord med en dator på, till höger en man som packar sina saker i en flyttlåda.
Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024. Handeln och byggbranschen drabbades hårdast, enligt TRR:s vd Johan Lagerhäll. Utvecklingen väntas fortsätta under första halvåret 2025. Foto: Colourbox.

Handeln och byggbranschen är mest utsatt. Under 2024 sades 19 890 privatanställda tjänstemän upp, en ökning med cirka 4000 personer jämfört med 2023. Det visar ny statistik från Trygghetsrådet, TRR. 

– Framför allt handeln brukar drabbas i en konjunkturförsämring, säger TRR:s vd Johan Lagerhäll.

Johan Lagerhäll, TRR.
Johan Lagerhäll, TRR.

Det betyder att det totala antalet uppsagda tjänstemän i privat sektor nu är på den högsta nivån på fem år. 

Efter pandemin hade de privatanställda tjänstemännens arbetsmarknad en positiv utveckling både 2021 och 2022. Men sommaren 2023 vände den nedåt.

Hur ser den närmaste framtiden ut?

– Den bästa bedömning vi kan göra är att det kommer fortsätta som under 2024, åtminstone under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll.

Snabb återanställning för uppsagda tjänstemän

Samtidigt framhåller TRR att statistiken även ger en del positiva besked – till exempel att det i genomsnitt endast tar sex månader från uppsägning till nytt jobb. 95 procent av de uppsagda får nytt jobb, startar eget eller börjar studera.

– Det här är människor med lång yrkeserfarenhet och bra utbildning. De är attraktiva för andra arbetsgivare.

Att starta eget eller studera blir väl ett påtvingat alternativ för många? Målar inte TRR upp en ljusare bild än den verklighet den som förlorat jobbet möter?

– Av de 95 procent av de uppsagda tjänstemännen som fick en positiv lösning under året var det 8 procent som började studera och 7 procent som startade eget. Alla de övriga fick nytt jobb.

Sedan ett drygt år tillbaka har TRR ett utökat uppdrag att erbjuda privatanställda tjänstemän en möjlighet att bygga på sin kompetens under pågående anställning. Johan Lagerhäll understryker att det inte har med omedelbara hot om uppsägning att göra, utan snarare om att stå väl rustad om ett sådan situation skulle uppstå. 

– Vi har en hel del arbete framför oss för att göra den här möjligheten mer känd. Tillsammans med parterna försöker vi skaffa oss en ännu bättre bild av vilka kunskaper tjänstemännen behöver fylla på med.

Han tar AI som exempel. 

– Alla behöver lära sig mer om AI. Men vi behöver bli mer precisa om vad vi menar med begrepp som AI eller hållbarhet. Vilken kompetens är det som behövs i varje enskild yrkesroll, säger Johan Lagerhäll.

Text: Torbjörn Tenfält.

Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024

  • Totalt 19 890 uppsagda tjänstemän sökte stöd hos TRR under 2024
  • 12 504 tjänstemän har under året fått nytt arbete, börjat studera eller startat eget.
  • Genomsnittstiden för att hitta en ny sysselsättning var 181 dagar
  • 95 procent av tjänstemännen har fått en positiv lösning under året - av dessa gick 67 procent vidare till en tillsvidareanställning. 18 procent fick en tidsbegränsad anställning. 8 procent började studera och 7 procent startade eget
  • Branschen handel & försäljning har sagt upp flest – 17 procent. Därefter kommer bygg/anläggning/fastighet – 10 procent, och därefter teknikkonsulter – 9 procent.

Källa: TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Unionen: Jobben blir färre i AI-utsatta yrken – ”Tysta varsel”

Jobben blir färre inom AI-exponerade yrken. Företag som har infört AI planerar fler neddragningar än andra. Och facket är inte med på banan. Det konstaterar Unionen i en ny rapport.
Noa Kristiansson Publicerad 18 november 2026, kl 09:46
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.