Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Arbetsmarknaden ändras fort. Förra året var cybersäkerhet det hetaste man kunde jobba med – i år är det pengarna som är viktigast, enligt Linkedins årliga sammanställning av befattningar på uppgång. Titeln Treasury-chef toppar listan – en titel som inte ens fanns med förra året.
– Det är inte helt lätt att hänga med i svängarna. För dagens unga som kliver in på arbetsmarknaden handlar framgång inte bara om att hitta sitt första jobb, utan att skaffa sig kompetenser för jobb som ännu inte finns idag, säger Lisa Gunnarsson, Nordenchef för Linkedin, i ett pressmeddelande.
Så vad gör den som jobbar med treasury? Svar: stöttar företagsledningen i frågor om exempelvis finansiering, finansiella risker och investeringar.
På andra plats kommer plattformsingenjör. En sådan ingenjör arbetar bland annat med att designa och utveckla plattformar för mjukvara.
Linkedins lista visar tydligt att teknisk kompetens är hett efterfrågad: Av de 15 hetaste jobben 2025 är runt hälften relaterade till teknik och programmering. Här finns till exempel datacentertekniker, planeringsingenjör, AI-ingenjör, chef för IT-tjänster och automatiseringstekniker.
Runt 70 procent av de kompetenser som används i arbetslivet idag kan förändras fram till år 2030, drivet av teknologisk utveckling, inte minst AI.
– Det är viktigare än någonsin att göra en livslång investering i sin egen kompetensutveckling för att kunna anpassa sig till en alltmer snabbföränderlig arbetsmarknad. säger Lisa Gunnarsson.
Här är listan över de hetaste jobben just nu. Den baseras på Linkedins genomgång av befattningar vars efterfrågan vuxit mest de senaste tre åren.
Treasury-chef
Gör: Ansvarar för treasury som stöttar ledningen i frågor om finansiering och investeringar.
Plattformsingenjör
Gör: Designar plattformar för mjukvara.
Datacentertekniker
Gör: Ansvarar för driften av serverhallar och datacenter.
Planeringsingenjör
Gör: Planerar nybyggen av exempelvis avlopp, elnät eller vägar.
AI-ingenjör
Gör: Utvecklar och implementerar AI-lösningar.
Informationssäkerhetsansvarig
Gör: Skyddar en organisations datorsystem och nätverk.
Fastighetskonsult
Gör: Planerar underhåll av fastigheter, besiktigar, förhandlar hyror.
Chef för IT-tjänster
Gör: Utvecklar och genomför IT-strategier, leder IT-projekt.
Stabschef
Gör: Leder arbetet på uppdrag av exempelvis vd eller styrelse.
Automatiseringstekniker
Gör: Programmerar, underhåller och styr robotar och annan utrustning inom exempelvis industrin.
Kontraktschef
Gör: Övervakar att tilldelade kontrakt genomförs. Analyserar och utvärderar kontrakt.
Chef för strategisk sourcing
Gör: Ansvarar för att förbättra upphandling och inköp.
Förmögenhetsförvaltare
Gör: Ger finansiell rådgivning, bygger investeringsportföljer, skatteplanering.
Exekutiv assistent till vd.
Gör: Hanterar kalender, mejl, möten. Kan också företräda vd i olika sammanhang.
Cybersäkerhetsingenjör
Gör: Skyddar företagets datornätverk och system.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.