Hoppa till huvudinnehåll
Lön

7 korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
David Österberg Publicerad
6 studenter samlade vid datorskärmar, ser glada ut.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier Foto: Colourbox.

Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.

 

  1. Inköpare

Lön: 35 000-44 000.

Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

2. Systemutvecklare

Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.

Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.

 

3. Säljare

Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.

Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.

Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.

 

4. Fastighetsmäklare

Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.

Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt. 

Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.

 

5. Redovisningsekonom

Lön: 35 000-42 000

Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

6. Spelutvecklare

Lön: 36 000-60 000

Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.

 

7. Drifttekniker

Lön: 35 000-46 000

Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.

Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.

 

På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.