Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.
Inköpare
Lön: 35 000-44 000.
Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.
Utbildning: Två år på yrkeshögskola.
2. Systemutvecklare
Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.
Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.
Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.
3. Säljare
Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.
Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.
Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.
4. Fastighetsmäklare
Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.
Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt.
Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.
5. Redovisningsekonom
Lön: 35 000-42 000
Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.
Utbildning: Två år på yrkeshögskola.
6. Spelutvecklare
Lön: 36 000-60 000
Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.
Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.
7. Drifttekniker
Lön: 35 000-46 000
Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.
Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.
På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.
Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
Kvinnor tjänar mindre än män
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Vill ha individuell föräldraförsäkring
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Vill se lönen i annonsen
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
När alla vet vad alla tjänar minskar löneskillnaden mellan män och kvinnor. Det tror i alla fall EU. Snart kan du se lönen i platsannonsen och slipper svara på vad du tjänade på förra jobbet.
I alla EU-länder tjänar kvinnor i snitt mindre än män. De senaste åren har EU på olika sätt försökt få medlemsländerna att minska det gapet, men utan större framgång. Därför har EU-kommissionen tagit fram ett direktiv som ska minska osakliga löneskillnader. Det kallas lönetransparensdirektivet och träder i kraft i juni 2026.
Förhoppningen är att mindre hemlighetsmakeri när det gäller löner kommer att leda till minskade löneskillnader mellan könen.
Strax före sommaren presenterades en utredning med förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Det här betyder förslaget om lönetransparens i korthet för dig:
För arbetssökande
Innan löneförhandling ska den som söker ett jobb få veta ingångslön eller ingångslöneintervall på arbetsplatsen, exempelvis redan i platsannonsen.
En arbetsgivare får inte fråga dig när du söker en tjänst hur mycket du tjänade på ditt förra jobb.
För anställda
Du har rätt att få veta snittlönen på din arbetsplats, uppdelad efter kön.
Arbetsgivare ska informera sina anställda om vilka lönekriterier som finns.
En arbetsgivare som bryter mot reglerna ska betala skadestånd.
Lönekartläggningar
Korrekt genomförda lönekartläggningar blir ännu viktigare än i dag. De gör det möjligt för dig som arbetstagare att få den insyn du har rätt till.
Lönekartläggningar ska analysera skillnaden mellan anställda som varit föräldralediga och anställda som inte varit det.
Om arbetsgivare struntar i lönekartläggningar får facken kräva att kartläggningen görs, och hota med vite. I dag är det bara Diskrimineringsombudsmannen, DO, som kan göra detta.
Fackens roll
Arbetsgivare ska samverka med facken när de arbetar med lönekartläggningar och lönerapporter. De ska också samverka med facken när de tar fram kriterier för hur arbete värderas och med kriterier som motiverar löneskillnader.
Nya uppgifter för DO
Arbetsgivare med minst 100 anställda ska redovisa löneskillnaden mellan kvinnor och män för Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska offentliggöra uppgifterna.
Om löneskillnaderna är större än fem procent ska arbetsgivaren motivera varför den är det eller föreslå åtgärder för att skillnaden ska minska. Om arbetsgivarna struntar i att skicka rapporter till DO får de betala en avgift.
DO får fler uppgifter. Myndigheten ska exempelvis analysera orsakerna till löneskillnader, ta fram verktyg för att bedöma löneskillnader, ta emot lönerapporteringar och sammanställa vilken typ av klagomål om diskriminering som lämnats till DO.