Logo
Sök
Kompetensutveckling

Så får du lön för att plugga

Från och med januari 2023 kan du få betalt för att plugga. Ett nytt studiebidrag täcker upp till 80 procent av lönen. Här är allt du behöver veta om det nya studiestödet.
David Österberg Publicerad
Man sitter i bibliotek med dator och bok.
Med det nya studiebidraget kan du få behålla 80 procent av din lön samtidigt som du pluggar. Foto: Shutterstock

Plugga på heltid i ett år och få 80 procent av lönen. Här är allt du behöver veta om det nya studiebidraget:

När börjar studiestödet att gälla?

  • Det ska gå att söka studiebidraget från den 1 oktober, för studier från och med 1 januari 2023.

Hur länge kan man plugga?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

Vem kan plugga med lön?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 år får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 år finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

Hur mycket pengar kan man få?

  • Bidraget är 80 procent av lönen upp till 25 575 kronor, alltså 20 460 kronor.
  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre. Då är bidraget 80 procent av lönen upp till 31 260 kronor, alltså 25 000 kronor i månaden.
  • Den som tjänar mer än så kan få 65 procent av lönen upp till 68 200 kronor, alltså 44 300 kronor.

Vilka utbildningar får man läsa?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen ska stärka ställningen på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna vilka utbildningar som gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.

Läs även