Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så får du lön för att plugga

Från och med januari 2023 kan du få betalt för att plugga. Ett nytt studiebidrag täcker upp till 80 procent av lönen. Här är allt du behöver veta om det nya studiestödet.
David Österberg Publicerad 22 mars 2022, kl 08:04
Man sitter i bibliotek med dator och bok.
Med det nya studiebidraget kan du få behålla 80 procent av din lön samtidigt som du pluggar. Foto: Shutterstock

Plugga på heltid i ett år och få 80 procent av lönen. Här är allt du behöver veta om det nya studiebidraget:

När börjar studiestödet att gälla?

  • Det ska gå att söka studiebidraget från den 1 oktober, för studier från och med 1 januari 2023.

Hur länge kan man plugga?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

Vem kan plugga med lön?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 år får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 år finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

Hur mycket pengar kan man få?

  • Bidraget är 80 procent av lönen upp till 25 575 kronor, alltså 20 460 kronor.
  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre. Då är bidraget 80 procent av lönen upp till 31 260 kronor, alltså 25 000 kronor i månaden.
  • Den som tjänar mer än så kan få 65 procent av lönen upp till 68 200 kronor, alltså 44 300 kronor.

Vilka utbildningar får man läsa?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen ska stärka ställningen på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna vilka utbildningar som gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.

 

Kompetensutveckling

CSN ville ha 50 miljoner extra – fick bara 10

Den som söker omställningsstudiestöd får vänta månader på besked. Därför krävde CSN 50 miljoner extra i år för att kunna korta väntetiden. Nu meddelar regeringen att myndigheten får 10 miljoner kronor extra.
David Österberg Publicerad 5 september 2023, kl 09:36
Ett kuvert från CSN.
För att korta väntetiderna för de som söker omställningsstudiestöd krävde CSN 50 miljoner extra. Nu meddelar regeringen att myndigheten får mer pengar - dock bara 10 miljoner kronor i år. Foto: Jessica Gow/TT.

Kollega har i flera artiklar berättat om de långa väntetiderna för omställningsstudiestöd. Flera fackförbund har kritiserat regeringen för att inte hålla sin del av las-överenskommelsen och krävt mer pengar till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten har uppgett att den behöver 50 miljoner kronor extra i år för att anställa fler handläggare – och på så sätt kunna korta väntetiderna. Totalt vill CSN ha 250 miljoner kronor extra till 2025.

Nu meddelar regeringen att CSN får 10 miljoner kronor extra i år. Nästa år och 2025 blir tillskottet 50 miljoner kronor per år, totalt 110 miljoner kronor.

Regeringen vill också se regelförändringar och ska inom kort ge CSN i uppdrag att se över reglerna.

Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, skriver i ett mejlsvar till Kollega att myndigheten gläds åt tillskottet och att det kommer att "göra skillnad för handläggningen". Nästa år räknar CSN dessutom med att ha ett mer automatiserat system för handläggningen.

Martin Linder är ordförande för Unionen. Han tycker att det är bra att regeringen nu tillför en del pengar, men är kritisk till att de dröjt:

"Vi har varit besvikna på hur regeringen hanterat omställningsstödet och var starkt kritiska till att man inte sköt till pengar redan i våras när CSN flaggade för att man inte hade resurserna som krävdes för att hantera ansökningarna. Att en del av pengarna som myndigheten har begärt kommer nu är bra, men det är fortsatt regeringens ansvar att se till att omställningsstödet börjar fungera", skriver han till Kollega.

Martin Linder anser också att det är bra att reglerna förenklas. 

"Sådana förändringar tas fram tillsammans med oss parter för inte äventyra intentionen i den här överenskommelsen", skriver han.

Socialdemokraterna är kritiska till att myndigheten fick mindre än hälften av pengarna den begärt.

– Det riskerar att leda till att tusentals människor fortsatt inte får besked om att påbörja sina studier. Det innebär att regeringen håller på att schabbla bort den här reformen, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund till TT.