Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lång väntan på besked om studiemedel

Nu börjar vårterminen på universitet och yrkeshögskolor. Men den som vill plugga med omställningsstudiestöd tvingas vänta på besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna.
David Österberg Publicerad
Till vänster: kuvert från CSN. Till höger: Man i studiesal.
Det har varit många som ansökt om att få det nya omställningsstudiestödet. Men få har fått besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna. Foto: Jessica Gow/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB

För två år sedan slöt fack och arbetsgivare den så kallade las-uppgörelsen.

Enligt den skulle det bli lättare för arbetsgivarna att säga upp medarbetare. I gengäld skulle arbetstagarna få betydligt bättre möjligheter att utbilda sig.

Det nya omställningsstudiestödet är nu på plats. Det innebär att det är möjligt att plugga och behålla en stor del av lönen. För att få pengarna krävs en ansökan till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten kontrollerar att den som söker uppfyller villkoren och att utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Men väntan på besked är lång. CSN har tagit emot över 25 000 ansökningar men bara fattat beslut i runt 4 000 ärenden. Det innebär att omkring 85 procent av dem som sökt fortfarande inte vet om de har möjlighet att plugga – trots att vårterminen startar nu.

Bygger på felaktig prognos

Enligt Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, beror de långa handläggningstiderna på en felaktig prognos om hur många som skulle söka.

– Vi nyanställde 70 personer för att handlägga de 5 300 ansökningar som prognosen förutspådde. Nu är vi uppe i fem gånger så många ansökningar. Uppenbarligen är intresset betydligt större än vad både utredningen och vi trodde. Vi tycker inte att det är roligt att sökande behöver vänta, och vi gör allt vi kan för att handlägga så snabbt vi kan och effektivisera, säger han.

Vem bär ansvar för att så många inte får besked innan studierna ska påbörjas?

– Det är CSN:s uppdrag att administrera det nya stödet, så ansvaret för handläggningen är vårt.

Vad ska man göra om man inte har fått ett besked innan studierna ska påbörjas?

– Om man inte kan ordna annan finansiering kan man söka vanligt studiemedel så länge. Där är handläggningstiden betydligt kortare. Om man blir beviljad omställningsstudiestöd en bit in i terminen betalas det ut retroaktivt. Vi vill också understryka att stödet kommer att byggas ut med mer anslag de kommande åren, förutsatt att inte andra politiska beslut kommer, så det kommer att komma nya chanser att söka omställningsstudiestöd.

Av de ansökningar som har beslutats har de allra flesta fått avslag. 365 av de 4 000 handlagda ansökningarna har godkänts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.