Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lång väntan på besked om studiemedel

Nu börjar vårterminen på universitet och yrkeshögskolor. Men den som vill plugga med omställningsstudiestöd tvingas vänta på besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna.
David Österberg Publicerad 12 januari 2023, kl 12:00
Till vänster: kuvert från CSN. Till höger: Man i studiesal.
Det har varit många som ansökt om att få det nya omställningsstudiestödet. Men få har fått besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna. Foto: Jessica Gow/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB

För två år sedan slöt fack och arbetsgivare den så kallade las-uppgörelsen.

Enligt den skulle det bli lättare för arbetsgivarna att säga upp medarbetare. I gengäld skulle arbetstagarna få betydligt bättre möjligheter att utbilda sig.

Det nya omställningsstudiestödet är nu på plats. Det innebär att det är möjligt att plugga och behålla en stor del av lönen. För att få pengarna krävs en ansökan till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten kontrollerar att den som söker uppfyller villkoren och att utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Men väntan på besked är lång. CSN har tagit emot över 25 000 ansökningar men bara fattat beslut i runt 4 000 ärenden. Det innebär att omkring 85 procent av dem som sökt fortfarande inte vet om de har möjlighet att plugga – trots att vårterminen startar nu.

Bygger på felaktig prognos

Enligt Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, beror de långa handläggningstiderna på en felaktig prognos om hur många som skulle söka.

– Vi nyanställde 70 personer för att handlägga de 5 300 ansökningar som prognosen förutspådde. Nu är vi uppe i fem gånger så många ansökningar. Uppenbarligen är intresset betydligt större än vad både utredningen och vi trodde. Vi tycker inte att det är roligt att sökande behöver vänta, och vi gör allt vi kan för att handlägga så snabbt vi kan och effektivisera, säger han.

Vem bär ansvar för att så många inte får besked innan studierna ska påbörjas?

– Det är CSN:s uppdrag att administrera det nya stödet, så ansvaret för handläggningen är vårt.

Vad ska man göra om man inte har fått ett besked innan studierna ska påbörjas?

– Om man inte kan ordna annan finansiering kan man söka vanligt studiemedel så länge. Där är handläggningstiden betydligt kortare. Om man blir beviljad omställningsstudiestöd en bit in i terminen betalas det ut retroaktivt. Vi vill också understryka att stödet kommer att byggas ut med mer anslag de kommande åren, förutsatt att inte andra politiska beslut kommer, så det kommer att komma nya chanser att söka omställningsstudiestöd.

Av de ansökningar som har beslutats har de allra flesta fått avslag. 365 av de 4 000 handlagda ansökningarna har godkänts.

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.