Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lång väntan på besked om studiemedel

Nu börjar vårterminen på universitet och yrkeshögskolor. Men den som vill plugga med omställningsstudiestöd tvingas vänta på besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna.
David Österberg Publicerad
Till vänster: kuvert från CSN. Till höger: Man i studiesal.
Det har varit många som ansökt om att få det nya omställningsstudiestödet. Men få har fått besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna. Foto: Jessica Gow/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB

För två år sedan slöt fack och arbetsgivare den så kallade las-uppgörelsen.

Enligt den skulle det bli lättare för arbetsgivarna att säga upp medarbetare. I gengäld skulle arbetstagarna få betydligt bättre möjligheter att utbilda sig.

Det nya omställningsstudiestödet är nu på plats. Det innebär att det är möjligt att plugga och behålla en stor del av lönen. För att få pengarna krävs en ansökan till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten kontrollerar att den som söker uppfyller villkoren och att utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Men väntan på besked är lång. CSN har tagit emot över 25 000 ansökningar men bara fattat beslut i runt 4 000 ärenden. Det innebär att omkring 85 procent av dem som sökt fortfarande inte vet om de har möjlighet att plugga – trots att vårterminen startar nu.

Bygger på felaktig prognos

Enligt Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, beror de långa handläggningstiderna på en felaktig prognos om hur många som skulle söka.

– Vi nyanställde 70 personer för att handlägga de 5 300 ansökningar som prognosen förutspådde. Nu är vi uppe i fem gånger så många ansökningar. Uppenbarligen är intresset betydligt större än vad både utredningen och vi trodde. Vi tycker inte att det är roligt att sökande behöver vänta, och vi gör allt vi kan för att handlägga så snabbt vi kan och effektivisera, säger han.

Vem bär ansvar för att så många inte får besked innan studierna ska påbörjas?

– Det är CSN:s uppdrag att administrera det nya stödet, så ansvaret för handläggningen är vårt.

Vad ska man göra om man inte har fått ett besked innan studierna ska påbörjas?

– Om man inte kan ordna annan finansiering kan man söka vanligt studiemedel så länge. Där är handläggningstiden betydligt kortare. Om man blir beviljad omställningsstudiestöd en bit in i terminen betalas det ut retroaktivt. Vi vill också understryka att stödet kommer att byggas ut med mer anslag de kommande åren, förutsatt att inte andra politiska beslut kommer, så det kommer att komma nya chanser att söka omställningsstudiestöd.

Av de ansökningar som har beslutats har de allra flesta fått avslag. 365 av de 4 000 handlagda ansökningarna har godkänts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.