Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

CSN: Då blir det svårare att få omställningsstudiestöd

Över 17 500 personer har sökt omställningsstudiestöd. När CSN går igenom ansökningarna tittar de på individens särskilda behov – men även arbetsmarknadens.
– Vi kommer att titta på vad det är för yrke man vill utbilda sig inom och om det är ett bristyrke, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN.
Oscar Broström Publicerad
CSN-kuvert till höger och person som studerar till höger.
CSN tittar på arbetsmarknadens behov när de bedömer ansökningar till nya omställningsstudiebidraget. Foto: Jessica Gow/TT och Anders Wiklund/TT

När nya las, lagen om anställningsskydd, presenterades lyfte de stora facken fram en vinst för alla arbetstagare: Det nya omställningsstudiestödet.

Det möjliggör för lejonparten av arbetande svenskar att mitt i arbetslivet börja plugga med lön. Men för att få din ansökan godkänd krävs att utbildningen gör att du ”blir mer attraktiv på arbetsmarknaden”, som CSN skriver på sin hemsida.

 Det är en viktig del i bedömningen. Om du är intresserad av att byta yrke till ett där det inte finns behov av arbetskraft, kommer det bli svårare att kunna få rätt till stöd, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN:s rättsavdelning.

CSN kommer att göra individuella bedömningar och pröva individens särskilda förutsättningar och behov mot arbetsmarknadens.

 Om det är hård konkurrens inom yrkesområdet du vill söka dig till krävs det särskilda skäl för att du ändå ska få rätt till stöd. Då behöver du beskriva de skälen. Det kan ju bero på alla möjliga olika orsaker, exempelvis sjukdom, som gör att det ändå är rimligt för dig att söka den utbildningen.

Utöver det väger CSN även in vad du arbetar med idag.

 Man kan tänka sig en sjuksköterska som vill läsa till specialistsjuksköterska. Då jobbar du redan inom ett bristyrke, samtidigt som vi vet att det finns behov av specialistsjuksköterskor. Då är det en vidareutbildning som gör att du stärker din ställning inom ett yrkesområde där man redan är etablerad. Då kan man ju skriva det.

”Större risk att du får avslag”

På Arbetsförmedlingens hemsida finns ett sökverktyg för att se om ett yrkesområde är i behov av arbetskraft eller ej. Exempelvis är det goda chanser att få jobb inom utveckling/programmering, men mindre goda chanser att få jobb som fotograf.

Att söka sig från fotografyrket till programmering ger dig därför goda chanser att få rätt till omställningsstudiestöd, men vice versa då?

– Då blir det svårare. Sedan är det alltid en individuell bedömning. Det går inte att säga att det alltid kommer bli avslag i ett sådant fall, vi tittar på alla enskilda ärenden, men det kommer att vara svårare. Det är större risk att du får avslag.

Om jag vill gå en skrivarkurs för att författa fantasyromaner, mest för att det låter roligt, vilka chanser att få stöd skulle jag då ha?

 Det kommer inte att vara någon framgång. Det har ju också framgått i förarbetena till lagen att utbildningar av hobbykaraktär inte är okej.

När du ansöker om omställningsstudiestödet blir du ombedd att uppge vilken omställningsorganisation du tillhör.

Omställningsorganisationerna kan också erbjuda hjälp med din ansökan, genom att säkerställa att utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden och genom att skriva ett yttrande till CSN.

Alexandra Swenning har annars ett handfast tips innan du ansöker:

 Du ska tänka igenom det här. Vad är det du vill söka och varför? Varför just den kursen och varför just för dig utifrån vad du kan sedan tidigare. Det är där du får lägga fokus.

Så söker du omställningsstudiestöd

  1. Tänk igenom vad du vill göra.
  2. Ta reda på vilken omställningsorganisation du tillhör. De kan ge kostnadsfri studie- och yrkesvägledning.
  3. Sök själva utbildningen (det är alltså en separat ansökan)
  4. Sök omställningsstudiestödet (via CSN.se)
  5. Invänta beslut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.