Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

CSN: Då blir det svårare att få omställningsstudiestöd

Över 17 500 personer har sökt omställningsstudiestöd. När CSN går igenom ansökningarna tittar de på individens särskilda behov – men även arbetsmarknadens.
– Vi kommer att titta på vad det är för yrke man vill utbilda sig inom och om det är ett bristyrke, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN.
Oscar Broström Publicerad 11 november 2022, kl 12:53
CSN-kuvert till höger och person som studerar till höger.
CSN tittar på arbetsmarknadens behov när de bedömer ansökningar till nya omställningsstudiebidraget. Foto: Jessica Gow/TT och Anders Wiklund/TT

När nya las, lagen om anställningsskydd, presenterades lyfte de stora facken fram en vinst för alla arbetstagare: Det nya omställningsstudiestödet.

Det möjliggör för lejonparten av arbetande svenskar att mitt i arbetslivet börja plugga med lön. Men för att få din ansökan godkänd krävs att utbildningen gör att du ”blir mer attraktiv på arbetsmarknaden”, som CSN skriver på sin hemsida.

 Det är en viktig del i bedömningen. Om du är intresserad av att byta yrke till ett där det inte finns behov av arbetskraft, kommer det bli svårare att kunna få rätt till stöd, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN:s rättsavdelning.

CSN kommer att göra individuella bedömningar och pröva individens särskilda förutsättningar och behov mot arbetsmarknadens.

 Om det är hård konkurrens inom yrkesområdet du vill söka dig till krävs det särskilda skäl för att du ändå ska få rätt till stöd. Då behöver du beskriva de skälen. Det kan ju bero på alla möjliga olika orsaker, exempelvis sjukdom, som gör att det ändå är rimligt för dig att söka den utbildningen.

Utöver det väger CSN även in vad du arbetar med idag.

 Man kan tänka sig en sjuksköterska som vill läsa till specialistsjuksköterska. Då jobbar du redan inom ett bristyrke, samtidigt som vi vet att det finns behov av specialistsjuksköterskor. Då är det en vidareutbildning som gör att du stärker din ställning inom ett yrkesområde där man redan är etablerad. Då kan man ju skriva det.

”Större risk att du får avslag”

På Arbetsförmedlingens hemsida finns ett sökverktyg för att se om ett yrkesområde är i behov av arbetskraft eller ej. Exempelvis är det goda chanser att få jobb inom utveckling/programmering, men mindre goda chanser att få jobb som fotograf.

Att söka sig från fotografyrket till programmering ger dig därför goda chanser att få rätt till omställningsstudiestöd, men vice versa då?

– Då blir det svårare. Sedan är det alltid en individuell bedömning. Det går inte att säga att det alltid kommer bli avslag i ett sådant fall, vi tittar på alla enskilda ärenden, men det kommer att vara svårare. Det är större risk att du får avslag.

Om jag vill gå en skrivarkurs för att författa fantasyromaner, mest för att det låter roligt, vilka chanser att få stöd skulle jag då ha?

 Det kommer inte att vara någon framgång. Det har ju också framgått i förarbetena till lagen att utbildningar av hobbykaraktär inte är okej.

När du ansöker om omställningsstudiestödet blir du ombedd att uppge vilken omställningsorganisation du tillhör.

Omställningsorganisationerna kan också erbjuda hjälp med din ansökan, genom att säkerställa att utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden och genom att skriva ett yttrande till CSN.

Alexandra Swenning har annars ett handfast tips innan du ansöker:

 Du ska tänka igenom det här. Vad är det du vill söka och varför? Varför just den kursen och varför just för dig utifrån vad du kan sedan tidigare. Det är där du får lägga fokus.

Så söker du omställningsstudiestöd

  1. Tänk igenom vad du vill göra.
  2. Ta reda på vilken omställningsorganisation du tillhör. De kan ge kostnadsfri studie- och yrkesvägledning.
  3. Sök själva utbildningen (det är alltså en separat ansökan)
  4. Sök omställningsstudiestödet (via CSN.se)
  5. Invänta beslut.
Arbetsmarknad

Återkrav hotar jobb på idrottsklubbar

Flera idrottsklubbar återkrävs på miljonbelopp och kommer troligen att behöva säga upp anställda, enligt Arbetsgivaralliansen. Tillväxtverket hävdar att man bara följer lagen.
Johanna Rovira Publicerad 27 mars 2023, kl 06:00
Till vänster barn som tränar fotboll på en gräsplan. Till höger en säck med mynt.
Flera idrottsklubbar riskerar att behöva säga upp anställda på grund av orimliga återbetalningskrav från Tillväxtverket. Myndigheten hävdar att man bara lyder lagen. Foto: Ørn E. Borgen/NTB/TT & Colourbox.

Det går inte att jämställa idrottsklubbar med vinstdrivande företag. Det hävdar en rad svenska idrottsföreningar i ett öppet brev till Tillväxtverket. Bakgrunden är att verket krävt tillbaka miljonbelopp i stöd för korttidsarbete av idrottsklubbar, som till exempel Sirius, AIK, Gif Sundsvall, Djurgården och Malmö FF.

– Det blir tokigt att ha vinstdrivande företag som förebild, säger Björn Eriksson, ordförande på riksidrottsförbunden, en av de intresseorganisationer som skrivit under det öppna brevet. 

De sportklubbar som sökt det statliga stödet för korttidsarbete under pandemin anser att de uppfyllt de kriterier som ställdes - bland annat att man fått tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter när läktarna stängdes och branschen i princip fick näringsförbud.

Krav på lönsamhet

En anledning till att Tillväxtverket begär återkrav är om problemen inte var tillfälliga utan att det fanns ekonomiska svårigheter redan före pandemin. Det finns inga krav på att de arbetsgivare som sökt stöd skulle ha gått med vinst, men däremot finns krav på lönsamhet och soliditet, enligt Tillväxtverket.

Idrottsklubbarna kontrar med att de inte ska vara lönsamma. Tanken är att de ska gå plus minus noll och att man knappast kan hävda att klubbar, som exempelvis Djurgården och AIK som funnits i 130 år, inte skulle vara solida.

Intentionerna missas

Madeleine Wagemyr.

Enligt Madeleine Wagemyr, chefsjurist på Arbetsgivaralliansen som också undertecknat det öppna brevet, missar Tillväxtverket intentionerna med lagen eftersom det i förarbetena står att hänsyn ska tas till den aktuella branschen.

– Tanken med lagen om stöd vid korttidsarbete är ju att parterna ska dela på kostnaderna vid kriser. Men nu långt efter att både arbetsgivare och arbetstagare tagit på sig sin del av skrällen, drar staten tillbaka sin del.

– Tillväxtverket utgår ifrån en mall och vägrar göra de undantag som ska göras enligt förarbetena, säger hon.

Johanna Pauldin, tillförordnad avdelningschef på Tillväxtverket, hänvisar till lagen:   

– Lagen säger att vi ska behandla alla stödsökande lika oberoende av bransch. Skulle vi göra på något annat sätt skulle vi göra fel. Jag förstår att det är tufft för alla de stödsökare vi riktar återkrav mot, men vi kan inte behandla idrottsklubbarna på något annat sätt än övriga, säger hon.

Återkrav på miljonbelopp

Arbetsgivaralliansens hjälper fjorton idrottsklubbar som åkt på återkrav och flaggat om hjälp, men Madeleine Wagemyr vet att det finns betydligt fler klubbar än så som måste betala igen stöd de fått under pandemin.

– Det är åtskilliga miljoner som återkrävs och det finns risk för att det kommer att bli uppsägningar på grund av arbetsbrist. Syftet var ju att rädda arbetstillfällen, men det verkar Tillväxtverket helt bortse från. Det är sorgligt att nu kommer man att vara tvungen att göra de uppsägningar man försökte undvika, säger hon.

I de flesta av de fall om idrottsklubbar som prövats, har domstolen gett Tillväxtverket rätt i sin tolkning av lagen. Men enligt Madeleine Wagemyr har Tillväxtverket också krävt återbetalning av en klubb som fått rätt i sak i förvaltningsdomstolen.

– Domstolen har prövat frågan, men ändå återkrävs klubben på pengarna på exakt samma grunder som tidigare, säger Madeleine Wagemyr.

– Jag vet inte vilket ärende det gäller, men min uppfattning är att vi följer de domar som avkunnas, säger Johanna Pauldin.

Villkor för stöd vid korttidsarbete

  • Kan sökas av arbetsgivare vid  tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. 
  • Svårigheterna ska ha orsakats av förhållanden utom arbetsgivarens kontroll
  • Svårigheterna ska bero på omvärldshändelser som rimligtvis inte hade kunnat förutses eller undvikas.
  • Arbetsgivaren ska ha gjort vad som går för att minska kostnaderna för arbetskraft.