Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

CSN: Då blir det svårare att få omställningsstudiestöd

Över 17 500 personer har sökt omställningsstudiestöd. När CSN går igenom ansökningarna tittar de på individens särskilda behov – men även arbetsmarknadens.
– Vi kommer att titta på vad det är för yrke man vill utbilda sig inom och om det är ett bristyrke, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN.
Oscar Broström Publicerad
CSN-kuvert till höger och person som studerar till höger.
CSN tittar på arbetsmarknadens behov när de bedömer ansökningar till nya omställningsstudiebidraget. Foto: Jessica Gow/TT och Anders Wiklund/TT

När nya las, lagen om anställningsskydd, presenterades lyfte de stora facken fram en vinst för alla arbetstagare: Det nya omställningsstudiestödet.

Det möjliggör för lejonparten av arbetande svenskar att mitt i arbetslivet börja plugga med lön. Men för att få din ansökan godkänd krävs att utbildningen gör att du ”blir mer attraktiv på arbetsmarknaden”, som CSN skriver på sin hemsida.

 Det är en viktig del i bedömningen. Om du är intresserad av att byta yrke till ett där det inte finns behov av arbetskraft, kommer det bli svårare att kunna få rätt till stöd, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN:s rättsavdelning.

CSN kommer att göra individuella bedömningar och pröva individens särskilda förutsättningar och behov mot arbetsmarknadens.

 Om det är hård konkurrens inom yrkesområdet du vill söka dig till krävs det särskilda skäl för att du ändå ska få rätt till stöd. Då behöver du beskriva de skälen. Det kan ju bero på alla möjliga olika orsaker, exempelvis sjukdom, som gör att det ändå är rimligt för dig att söka den utbildningen.

Utöver det väger CSN även in vad du arbetar med idag.

 Man kan tänka sig en sjuksköterska som vill läsa till specialistsjuksköterska. Då jobbar du redan inom ett bristyrke, samtidigt som vi vet att det finns behov av specialistsjuksköterskor. Då är det en vidareutbildning som gör att du stärker din ställning inom ett yrkesområde där man redan är etablerad. Då kan man ju skriva det.

”Större risk att du får avslag”

På Arbetsförmedlingens hemsida finns ett sökverktyg för att se om ett yrkesområde är i behov av arbetskraft eller ej. Exempelvis är det goda chanser att få jobb inom utveckling/programmering, men mindre goda chanser att få jobb som fotograf.

Att söka sig från fotografyrket till programmering ger dig därför goda chanser att få rätt till omställningsstudiestöd, men vice versa då?

– Då blir det svårare. Sedan är det alltid en individuell bedömning. Det går inte att säga att det alltid kommer bli avslag i ett sådant fall, vi tittar på alla enskilda ärenden, men det kommer att vara svårare. Det är större risk att du får avslag.

Om jag vill gå en skrivarkurs för att författa fantasyromaner, mest för att det låter roligt, vilka chanser att få stöd skulle jag då ha?

 Det kommer inte att vara någon framgång. Det har ju också framgått i förarbetena till lagen att utbildningar av hobbykaraktär inte är okej.

När du ansöker om omställningsstudiestödet blir du ombedd att uppge vilken omställningsorganisation du tillhör.

Omställningsorganisationerna kan också erbjuda hjälp med din ansökan, genom att säkerställa att utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden och genom att skriva ett yttrande till CSN.

Alexandra Swenning har annars ett handfast tips innan du ansöker:

 Du ska tänka igenom det här. Vad är det du vill söka och varför? Varför just den kursen och varför just för dig utifrån vad du kan sedan tidigare. Det är där du får lägga fokus.

Så söker du omställningsstudiestöd

  1. Tänk igenom vad du vill göra.
  2. Ta reda på vilken omställningsorganisation du tillhör. De kan ge kostnadsfri studie- och yrkesvägledning.
  3. Sök själva utbildningen (det är alltså en separat ansökan)
  4. Sök omställningsstudiestödet (via CSN.se)
  5. Invänta beslut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.