Bland Sveriges närmare 800 dataspelsföretag har Göteborgsbaserade Mindark utmärkt sig som en studio som gått sin egen väg. Strax före sommaren i år befästes det ytterligare när företaget meddelade att de skulle ersätta 25 anställda, motsvarande 40 procent av personalstyrkan, med artificiell intelligens.

– Jag blev chockad, säger Andreas W Yngvesson, som lär ut bandesign på spelutbildningen The Game Assembly i Stockholm. Det lät som ett konstigt beslut. AI är ett nytt och hett buzzword. Men att dyka in med huvudet före i det för att slippa betala en drös anställda ser säkert bra ut för aktieägare.

I första hand är det grafiker och ”världsbyggare” (bandesigners) som påverkas när Mindark ställer om och fokuserar på ”utveckling av AI-genererade virtuella världar”, enligt ett pressmeddelande.

– Jag blir orolig att detta kommer bidra till missuppfattningen att det inte behövs grafiker och bandesigners för att skapa spelvärldar. Det kan påverka människors möjlighet att få jobb i framtiden, säger Andreas W Yngvesson.

En av dem som har drabbats av uppsägningarna är bandesignern Hugo Borg.

– Det är tråkigt. Alla mina kollegor är extremt duktiga och trevliga. Med tanke på hur ekonomin ser ut just nu och att vi fick beskedet precis innan semestern gjorde att det blev extra tungt, säger han.
 

AI tidseffektivt för teamen

Kollega har försökt nå Mindarks vd, Henrik Nel Jerkrot, men utan resultat. I det brev som han skickade ut till företagets aktieägare den 15 augusti går det dock att läsa följande sammanfattning:

”Genom att använda AI kommer teamen att kunna ta sig an utvecklingen på ett tidseffektivt sätt. Denna pågående omställning har inte varit utan utmaningar, inklusive det tuffa men nödvändiga beslutet att skiljas från en del av våra medarbetare. Omställningen har också fördelen att möjliggöra Mindarks styrelsebeslut om att återuppta utdelningar till aktieägare i framtiden.”

För spelutvecklare är artificiell intelligens inget främmande. De har länge använt sig av tekniken för att skapa fiender som beter sig trovärdigt eller svårighetsgrader som anpassar sig efter spelarens förmåga. Men att använda så kallad generativ artificiell intelligens, eller maskininlärning, för att ersätta personal är ovanligare.

– Utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv kan man se på generativ AI som ett verktyg för produktivitetshöjning. Företagen kan välja att använda möjligheten på olika sätt. Till exempel kan de höja ambitionerna och göra mer med samma resurser, eller så kan de utföra samma arbete till en lägre kostnad, säger Per Strömbäck, talesperson för branschorganisationen Dataspelsbranschen.

Beslutet möts av kritik

Även om beslutet att ersätta delar av personalstyrkan med AI-verktyg har mötts av kritik så har allt skett enligt konstens alla regler, säger Björn Norberg, ombudsman från Unionen som har skött förhandlingen på Mindark.

– De har gjort sin hemläxa och gjort allt rätt och riktigt i enlighet med arbetslagar. Det är jättesvårt att argumentera mot när det handlar om arbetsbrist av ekonomiska skäl. Aktieägaren kräver att få utdelning annars kommer de inte investera, säger Björn Norberg och tillägger att den nya tekniken komplicerar ärendet:

– På nåt sätt måste vi som förbund och organisation förhålla oss till det här. Om våra medlemmar blir av med jobben för att AI ta över, vad gör vi då?

För kreatörer är AI tveeggat svärd som kan antingen underlätta ditt jobb eller ta det ifrån dig. Samtidigt som Mindark satte igång sin AI-omställning fortsatte den utdragna strejken bland manusförfattare i Hollywood. Utanför de stora film- och streamingföretagens kontor hade demonstranter samlats med plakat där de hade skrivit protester som ”AI has no soul” och ”Human writers only”.
 

Lämnar inte spelindustrin

För Hugo Borg har det abstrakta AI-hotet blivit en konkret verklighet. Trots det är han inte beredd att lämna spelindustrin bakom sig.

– Det kommer att vara en osäker tid för alla som vill arbeta inom branschen framöver, men bara för det tycker jag inte att man ska välja bort en karriär inom spelutveckling. Det är en otroligt rolig bransch att jobba inom, säger han.

Andra kollegor på Mindark är inte lika övertygade:

– Liksom många andra på Mindark har jag velat göra tv-spel ända sedan jag var liten. Nu är jag inte längre säker på det, säger bandesignern Jessica Nalbach.

Text: Jimmy Håkansson.

Begreppet kallas ”labour hoarding” - eller övervintring av personal. Det går ut på företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget. Nu visar en ny undersökning bland Unionens klubbar att övervintring av personal blivit vanligare på svensk arbetsmarknad.

– Företagen tänker att nedgången i konjunkturen snart vänder upp igen och då vill man vara redo och inte riskera att göra sig av med viktiga medarbetare. Hade man sett ett permanent behov av att dra ner så hade man gjort det, säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.

Är det förklaringen till att arbetslösheten inte rusar bland tjänstemän?

– Det är EN förklaring men inte den främsta. Det är istället den stora efterfrågan på arbetskraft som består inom alla de områden på arbetsmarknaden där man inte har behov av att dra ner. Vi har aldrig gått in i en lågkonjunktur med så många lediga jobb som nu. De som blir uppsagda har goda möjligheter att få nya jobb och det fungerar som en slags krockkudde.

En av fem Unionenklubbar svarar att företaget under det senaste halvåret har behållit personal som skulle ha sagts upp på grund av arbetsbrist under normala omständigheter. Andelen arbetsgivare som behållit personal var något större inom industrin (22 procent) än i tjänstesektorn (17 procent). Fenomenet är vanligast bland personal inom forskning och utveckling, IT och i olika chefsroller men förekommer även för exempelvis lager- och monteringspersonal.

"Ypperligt tillfälle att kompetensutveckla personalen"

Enligt Unionens klubbar finns det tre primära orsaker till varför bolagen valt att övervintra personal: höga kostnader för rekrytering och upplärning av nya medarbetare, svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens samt att företaget bedömer konjunkturnedgången som tillfällig och vill vara redo när det blir bättre tider igen.

Unionen uppmanar arbetsgivarna att ta tillfället i akt att kompetensutveckla personalen.

– Om företagen nu har en större arbetsstyrka än vad man behöver så är det ett ypperligt tillfälle att använda den tiden till att kompetensutveckla sina medarbetare. Kompetensbrist är något dåligt men en positiv effekt är att den kan få företagen att inse att man måste värdesätta den nuvarande personalen och blir mer långsiktiga, säger Tobias Brännemo.

Arbetsgivarna ser risker

Samtidigt har Svenskt Näringsliv gjort en liknande undersökning hos sina medlemsföretag, rapporterar Svenska Dagbladet. Det är första gången arbetsgivarorganisationen gör en sådan enkät. Siffrorna är något högre än i fackets undersökning – nästan var fjärde tillfrågat företag svarar att de har personal som de på kort sikt inte behöver. Högst andel finns i besöksnäringen och handeln.

Men där facket ser en möjlighet till kompetensutveckling ser arbetsgivarna risker för snabbt ökad arbetslöshet. Om lågkonjunkturen blir djupare än företagen väntar sig kan det bli många varsel samtidigt. Det säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som kallar situationen "en tickande bomb".

– Labor hoarding kan ju bidra till att vi hamnar i en situation där det ganska snabbt går utför för många företag, att arbetslösheten stiger, varslen blir fler och konkurserna ökar, säger han till Svenska Dagbladet.