Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

CSN: Då blir det svårare att få omställningsstudiestöd

Över 17 500 personer har sökt omställningsstudiestöd. När CSN går igenom ansökningarna tittar de på individens särskilda behov – men även arbetsmarknadens.
– Vi kommer att titta på vad det är för yrke man vill utbilda sig inom och om det är ett bristyrke, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN.
Oscar Broström Publicerad 11 november 2022, kl 12:53
CSN-kuvert till höger och person som studerar till höger.
CSN tittar på arbetsmarknadens behov när de bedömer ansökningar till nya omställningsstudiebidraget. Foto: Jessica Gow/TT och Anders Wiklund/TT

När nya las, lagen om anställningsskydd, presenterades lyfte de stora facken fram en vinst för alla arbetstagare: Det nya omställningsstudiestödet.

Det möjliggör för lejonparten av arbetande svenskar att mitt i arbetslivet börja plugga med lön. Men för att få din ansökan godkänd krävs att utbildningen gör att du ”blir mer attraktiv på arbetsmarknaden”, som CSN skriver på sin hemsida.

 Det är en viktig del i bedömningen. Om du är intresserad av att byta yrke till ett där det inte finns behov av arbetskraft, kommer det bli svårare att kunna få rätt till stöd, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN:s rättsavdelning.

CSN kommer att göra individuella bedömningar och pröva individens särskilda förutsättningar och behov mot arbetsmarknadens.

 Om det är hård konkurrens inom yrkesområdet du vill söka dig till krävs det särskilda skäl för att du ändå ska få rätt till stöd. Då behöver du beskriva de skälen. Det kan ju bero på alla möjliga olika orsaker, exempelvis sjukdom, som gör att det ändå är rimligt för dig att söka den utbildningen.

Utöver det väger CSN även in vad du arbetar med idag.

 Man kan tänka sig en sjuksköterska som vill läsa till specialistsjuksköterska. Då jobbar du redan inom ett bristyrke, samtidigt som vi vet att det finns behov av specialistsjuksköterskor. Då är det en vidareutbildning som gör att du stärker din ställning inom ett yrkesområde där man redan är etablerad. Då kan man ju skriva det.

”Större risk att du får avslag”

På Arbetsförmedlingens hemsida finns ett sökverktyg för att se om ett yrkesområde är i behov av arbetskraft eller ej. Exempelvis är det goda chanser att få jobb inom utveckling/programmering, men mindre goda chanser att få jobb som fotograf.

Att söka sig från fotografyrket till programmering ger dig därför goda chanser att få rätt till omställningsstudiestöd, men vice versa då?

– Då blir det svårare. Sedan är det alltid en individuell bedömning. Det går inte att säga att det alltid kommer bli avslag i ett sådant fall, vi tittar på alla enskilda ärenden, men det kommer att vara svårare. Det är större risk att du får avslag.

Om jag vill gå en skrivarkurs för att författa fantasyromaner, mest för att det låter roligt, vilka chanser att få stöd skulle jag då ha?

 Det kommer inte att vara någon framgång. Det har ju också framgått i förarbetena till lagen att utbildningar av hobbykaraktär inte är okej.

När du ansöker om omställningsstudiestödet blir du ombedd att uppge vilken omställningsorganisation du tillhör.

Omställningsorganisationerna kan också erbjuda hjälp med din ansökan, genom att säkerställa att utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden och genom att skriva ett yttrande till CSN.

Alexandra Swenning har annars ett handfast tips innan du ansöker:

 Du ska tänka igenom det här. Vad är det du vill söka och varför? Varför just den kursen och varför just för dig utifrån vad du kan sedan tidigare. Det är där du får lägga fokus.

Så söker du omställningsstudiestöd

  1. Tänk igenom vad du vill göra.
  2. Ta reda på vilken omställningsorganisation du tillhör. De kan ge kostnadsfri studie- och yrkesvägledning.
  3. Sök själva utbildningen (det är alltså en separat ansökan)
  4. Sök omställningsstudiestödet (via CSN.se)
  5. Invänta beslut.
Arbetsmarknad

Var fjärde orolig för att förlora jobbet

En av fyra är oroliga för att förlora jobbet och nästan nio av tio oroar sig för arbetsmarknaden till följd av samhällsekonomin. Det visar en Sifoundersökning.
Oscar Broström Publicerad 27 oktober 2022, kl 14:58
Man sitter vid dator och tittar på arbetsförnedlingens hemsida.
En av fyra oroar sig för att bli arbetslös, visar en undersökning. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Efter en ovanligt lång tid av högkonjunktur är ekonomin på väg att vända. Samtidigt är många hushåll och företag redan pressade av höga räntor, höga elpriser och hög inflation.

Det mer dystra läget i ekonomin återspeglar sig i en Sifoundersökning, där många har en bister tro på framtiden. 86 procent av de 1 488 svarande uppgav att de var oroliga för läget på arbetsmarknaden, på grund av exempelvis inflation eller lågkonjunktur.

Vidare säger mer än en av fyra, 26 procent av de svarande, att de är oroliga för att förlora jobbet.

Om oron är befogad återstår att se. Svensk arbetslöshet har den senaste tiden pekat nedåt. 6,6 procent var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i september 2022, att jämföra med 7,5 procent för ett år sedan.

– Vi kan se att många är oroliga nu när konjunkturen svänger. Faktum är att det finns goda skäl att se optimistiskt på framtiden i och med det starka utgångsläget och att det dessutom råder brist på kompetens inom flera yrkesområden, branscher och geografiska områden, säger Cecilia Mannheimer, ansvarig för bemanning och rekrytering på Randstad – som beställt undersökningen – i en kommentar.

Undersökningen visar även att 43 procent av de svarande oroar sig för löneutvecklingen. Sverige är på väg in i en avtalsrörelse, där löntagare hoppas att ett nytt avtal ska resultera i betydande större peng i plånboken. Samtidigt var inflationen i september 9,7 procent och det kan dröja innan den sjunker.

Arbetsmarknad

Hemliga tjänstemän på SIS bekämpar faror och kaos

Hemliga agenter i rikets tjänst. De anställda på SIS, Svenska institutet för standarder, är doldisarna som förhindrar kaos, oordning och olyckor i Sverige och världen.
Johanna Rovira Publicerad 28 oktober 2022, kl 09:00
Kollage med massagestav, leksaksbåt, cykelhjälm, drönare, menskopp, barnvagn och en container.
Det finns standarder för alltifrån drönare och menskoppar till ledningssystem för visselblåsning och arbetsmiljö. Foto: Colourbox

I hundra år har de verkat, inte i lönndom, men väl utanför strålkastarljuset. Utan dem skulle det råda totalt kaos och förvirring. Det skulle också vara en betydligt farligare värld, utan tjänstemännen på SIS. Det handlar inte om den brittiska underrättelsetjänsten, utan om svenska SIS – Svenska institutet för standarder.

Utan de idoga tjänstemännen på SIS, skulle vi leva i en dammsugarpåsedystopi, alltså en värld där det kryllar av saker som inte är kompatibla, som dammsugarpåsar som bara passar i en viss dammsugare.

Det är de drygt 170 tjänstemännen på SIS som sätter standarden. Eller i alla fall ser till att den blir satt, som den gemensamma lösningen på ett återkommande och irriterande problem.

 Vem som helst, förutom privatpersoner, kan komma med förslag till en standard, säger Anette Eriksson, projektledare med ansvar för skor och fritidsbåtar och tillika ordförande på SIS Unionenklubb.

Halkfria skor

Hon håller som bäst på att undersöka möjligheten att ta fram en standard för en konsumentsko efter ett förslag från Trafikverket som vill minska antalet halkolyckor för gångtrafikanter.

 Det har gjorts en förstudie om greppvänliga sulor och man har hittat en provningsmetod som gör att skor kan märkas efter hur hala de är. Mitt jobb blir att samla skobranschen och andra aktörer, som försäkringsbolag och pensionärsföreningar, i en kommitté och kolla hur de ställer sig till märkning. Vi försöker se till att alla intressenter kommer till tals och kommer överens och ser till att standarder som tas fram inte strider mot svenska lagar.

Gör skobranschen tummen ner, kanske det inte blir någon standard – det behövs enighet och projektledarna på SIS fungerar som en sorts konsensusmäklande diplomater som ofta framgångsrikt lyckas förena konkurrerande intressenters viljor. SIS får ändå igenom drygt 1500 nya och reviderade standarder per år och Anette Eriksson kommer inte att ge sig med de halktestade skorna i första taget, försäkrar hon.  

Anette Eriksson, Lorena Olivares och Mia Lindberg.
Anette Eriksson, Lorena Olivares och Mia Lindberg är SIS-tjänstemän som skapar ordning och reda.

Huvor på barnkläder

Projektledarna på SIS driver eller deltar tillsammans med svenska experter i internationella kommittéer. Anettes kollega Mia Lindberg berättar om försöken att få till en gemensam europeisk standard för huvor på barnkläder:

 I nordiska länderna vill vi att huvorna ska lossna lätt av säkerhetsskäl, till exempel om man fastnar i ett träd. Men i andra länder anser man att det är säkrare att huvorna sitter fast om föräldern behöver greppa tag i ett barn som är på väg ut i trafiken, säger Mia Lindberg.

De nordiska länderna lyckades inte få igenom sin synpunkt, så det blev ingen europeisk standard gällande det, utan arbetet resulterar i en så kallad teknisk specifikation, som är något mindre omfattande än en standard.

Lorena Olivares, även hon projektledare, lyckades bättre när tobaksbranschen enades om en standard som fastställer nikotinhalten i tobaksfria nikotinprodukter.

 Standarden spreds snabbt till andra länder och nu ska den presenteras på ISO-nivå, alltså globalt, förklarar Lorena Olivares.

Resor jorden runt

Arbetet som projektledare innebär således en hel del resande. Men under pandemin kom allt fler kommittémöten att ske digitalt. Det gick väldigt bra att ställa om, anser Mia Lindberg, som inte saknar resorna nämnvärt.

 Jag känner mig färdig med det internationella affärsresandet, säger hon.

Men färdig med jobbet som projektledare är hon inte på långa vägar:

 Alla tänker på standarder som något tråkigt, men det här jobbet är så roligt, försäkrar Mia Lindberg och kollegorna intygar att det stämmer.

 Det är väldigt spännande och man lär sig något nytt hela tiden. Men det största drivet hos oss är nog att vi bidrar till samhällsnytta, säger Anette Eriksson och Lorena Olivares.

SIS samverkansprocesser och konsensuskultur spiller över även internt. Att få internationella grupper att fungera gör att man även försöker leva som man lär.  

 Under tidigare år har dialogen med arbetsgivaren varit lite si och så ibland, men det senaste årets samverkan har varit kanonbra, säger Anette Eriksson.

 Vi har haft några skakiga perioder, men den senaste kulturkartläggningen visar att medarbetarna tycker att SIS är på rätt väg, säger Lorena Olivares.

SIS i siffor:

1922. Året då Industriförbundet och Ingenjörsvetenskapsakademien bildar SIS. A4-pappret blir den första svenska standarden. SIS sätter standard för nästan allt mellan himmel och jord (utom standarder för eltekniska saker som tas fram av SEK Svensk Elstandard).  

5000. Antalet experter i SIS standardiseringskommittéer.

1059. Antalet organisationer som är medlemmar i SIS, som är en icke-vinstdrivande ideell medlemsorganisation med uppdrag av regeringen.

5. Antalet år varefter en översyn görs om standarden behöver förnyas, om den fortfarande håller måttet eller behöver revideras.  

1947. Året då den internationella standardiseringsorganisationen ISO bildas. Den europeiska motsvarigheten heter CEN och bildades 1961.

26 – valören i kronor på de frimärken som tagits fram för att uppmärksamma SIS 100-årsjubileum.

170 000. Antalet standarder i världen,

70. Antalet medlemmar i Unionenklubben på SIS.

170. Antalet anställda på SIS, varav 100 jobbar med standarder.

1838. Så mycket kostar det i kronor att köpa ett exemplar av SIS mest sålda standard – Ledningssystem för arbetsmiljö (ISO 45001)  

0. Kostnaden för standarden för pensionstermer (SS 40000:2021).