Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

– Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

– Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

– Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

– Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

– I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.