Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Integrationen på arbetsmarknaden kan bli bättre och vissa pekar på att skillnaden i förvärvsarbete mellan invandrare och infödda är större i Sverige Colourbox

De flesta är eniga om att integrationen på arbetsmarknaden kan bli bättre. Medan vissa pekar på att skillnaden i förvärvsarbete mellan invandrare och infödda är större i Sverige jämfört med övriga Europa.

– Större än i praktisk taget alla andra västländer, menar nationalekonomen Assar Lindbeck och finner att Sverige, jämfört med Europa, placerar sig i mittfåran när det gäller sysselsättning bland utrikes födda.

Det förstnämnda sättet att se på saken har ibland lett till slutsatsen att det krävs förändringar i lönestrukturen. Genom fler låglönejobb får fler chansen att komma i jobb.

Med skapandet av Etableringsjobben lyckades parterna – Svenskt Näringsliv, LO och Unionen – glida ur den problematiken: Arbetsgivarna får sina eftersträvade låga lönekostnader, medan den anställde får en låg men ändå acceptabel lön i nivå med kollektivavtalens lägstalöner. Mellanskillnaden betalas av staten, det vill säga skattebetalarna.

Det är fortfarande stora skillnader i sysselsättningsgrad och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda


Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och tidigare ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, är en av dem som anser att den dåliga integrationen på svensk arbetsmarknad är ett reellt problem.

– Det har väl blivit något bättre tack vare högkonjunkturen. Men det är fortfarande stora skillnader i sysselsättningsgrad och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda, särskilt utomeuropiskt födda. Dessutom har utrikes födda ofta mer osäkra anställningsförhållanden.

Lars Calmfors tror inte att de så kallade Etableringsjobben räcker som lösning. I samband med uppgörelsen talades det om att 10 000 personer skulle omfattas. Även om man skulle nå den siffran är det för lite, anser Calmfors som tror att det blir svårt att komma upp i några stora volymer. Dels för att det ställs krav på att arbetsgivaren ska ha kollektivavtal – vilket många småföretag inte har – dels för att det finns delar av näringslivet där sådana avtal inte kommer att slutas, och som därför inte kommer att omfattas.

Calmfors, liksom tidigare AER, tror att det också behövs enklare jobb som betalas med lägre lön än i dag. För det krävs att arbetsmarknadens parter väljer att teckna avtal med lägre ingångslöner.

– Men avsikten ska vara att de som får de här jobben ska ha möjligheter att gå vidare till andra jobb så småningom. Därför måste man kombinera det här med generösa studiestöd.

Enligt en undersökning som AER tidigare redovisat är det mer än 40 procent av dem som kommer in på enklare jobb som tio år senare har gått vidare till mer kvalificerade anställningar. Med studiestödsmöjligheten borde den procentandelen kunna höjas ytterligare, menar han.

Var finns då de enkla jobben?
– Höga löner har slagit ut jobb som är mer av en stödfunktion. Frågar man arbetsgivarna skulle de kunna anställa personal som utför jobb mer av handräckningskaraktär om de inte behövde betala så mycket.
 

Ingrepp i lönebildningen

Inför valet har Allianspartierna lagt fram ett förslag till så kallade Inträdesjobb som innebär att lönen ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i som högst tre år.

Om Riksdagen kan sänka lönerna kan de också höja dem i ett annat läge

Det förslaget tror dock inte Lars Calmfors på.

– Det skulle bli ett politiskt ingrepp i lönebildningen, första prioritet måste i stället vara att få parterna att komma överens. Långsiktigt är det inte bra att politikerna sätter löner, säger Lars Calmfors.

På den punkten får han medhåll av LO.

Enligt LO-ekonomen Torbjörn Hållö skulle det sannolikt inte ens vara lagligt att på det sättet upphäva kollektivavtalen. Om en ny regering försöker driva igenom förslaget skulle facken slå bakut och Torbjörn Hållö tror att även arbetsgivarna skulle göra gemensam sak i den frågan.


– De arbetsgivare som tänker efter inser att om Riksdagen kan sänka lönerna kan de också höja dem i ett annat läge.

Till skillnad från Lars Calmfors menar Torbjörn Hållö att Etableringsjobben kan få stor betydelse. Inte för dem som mer eller mindre saknar utbildning, de måste i stället sätta sig i skolbänken, och inte heller för dem som tidigare haft kvalificerade jobb och kanske bara saknar språkkunskaper.

– Vår förhoppning är att Etableringsjobben träffar en bred grupp och kommer att omfatta många.

Enligt Torbjörn Hållö kan Etableringsjobben troligtvis bli populärare bland arbetsgivare inom industrin än många arbetsmarknadsåtgärder som redan finns i dag.

– Dels för att arbetsmarknadens parter står bakom förslaget, dels för att det är betydligt mer obyråkratiskt i och med att bidraget från staten går direkt till den anställde.

Men han tror inte att reformen löser alla problem på egen hand.

– Nej, det kommer inte att täcka alla grupper. Men det kommer att bli en viktig pusselbit. Blir det bra hoppas vi att flera förbund kommer med.
 

Leder sänkta löner till fler jobb?

Alla LO-förbund är dock inte entusiastiska, bland annat påpekar Byggnads att de redan i dag har egna branschavtal för dem som står långt från arbetsmarknaden. De avtalen är ”utformade utifrån våra specifika avtal och utifrån våra befintliga yrkesutbildningsavtal. Av den orsaken är vi inom Byggnads inte intresserade av några låglönejobb. Kompetens ska belönas med lön enligt kollektivavtal och praktik ska leda till utbildning, kompetens och yrkesbevis”, skriver pressekreteraren Hans Reuterskiöld i ett mejl.

Lönesänkardebatten lever uppenbarligen fortfarande. Men är det verkligen givet att sänkta ingångslöner skulle leda till fler jobb?

– Alla ekonomer skulle säga att en sänkning skulle ha betydelse, frågan är bara hur stor den skulle vara, säger ekonomiprofessor Anders Forslund, vicedirektör för Institutet för Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Den forskning som finns om minimilönernas effekter är visserligen omfattande, men i allmänhet från länder med lagstadgade minimilöner och därför inte självklart överförbara på svenska förhållanden.

De flesta av studierna pekar mot att högre lägstalöner ger lägre sysselsättning – vilket antas innebära att även det motsatta förhållandet gäller: att sänkta lägstalöner ger högre sysselsättning. Däremot är det sällan som det handlar om några större effekter.

Från Sverige finns ett fåtal studier, en av dem gjord av IFAU. Även den visade på begränsade följder för sysselsättningen när lägstalönerna höjdes.

– Men det man missar i forskningen är den potentiella uppkomsten av nya arbeten och nya sektorer på grund av sänkta löner. Det skulle exempelvis kunna vara att stoppa varor i kassar i snabbköpet, berättar Anders Forslund.

Eftersom mer omfattande lönesänkningar inte gjorts är det omöjligt att veta hur det skulle utfalla i praktiken.

– Det kan mycket väl stämma, men det går inte att utläsa av de data som finns.

Inte heller Anders Forslund tror att den nya överenskommelsen om Etableringsjobb kan lösa problemen för de nyanlända på arbetsmarknaden.

– Man skulle kunna förmoda att de kommer att locka till sig en del som hade fått jobb via andra arbetsmarknadspolitiska program och att nettoeffekten inte kommer att bli jättestor.

Däremot tror Anders Forslund att Etableringsjobben kan öppna nya branscher, till exempel industrin, för nyanlända som tidigare ofta fått jobb i tjänste- och servicesektorn.

Etableringsjobben passar inte våra medlemmar, även om de också kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden

På tjänstemannasidan är det än så länge enbart Unionen som deltar i överenskommelsen om Etableringsjobb. En anledning är att andra förbund inte ser behovet för sina medlemsgrupper. Ett exempel är Sveriges Ingenjörer. Förhandlingschefen Camilla Frankelius konstaterar att man följt arbetet med Etableringsjobben ”nogsamt” och att man stöttar det.

– Men i nuvarande form är det inte aktuellt för oss, det passar inte våra medlemmar, även om de också kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
 

Regeringsskifte kan påverka

Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, är övertygad om att Etableringsjobben kommer att få stor betydelse.

­­–  Men alla som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer inte att hitta ett jobb som omfattas av modellen. Det kommer att behövas ett koppel av åtgärder.


Tillkomsten av Etableringsjobb kommer knappast heller ta kål på kraven på sänkta ingångslöner, menar han.

– Den diskussionen finns i högsta grad, även om det är lite oklart varför. Målet för de flesta är att sänka kostnaderna för företagen eftersom det här är personer som av olika anledningar inte kan prestera fullt ut ännu. Det uppnår man med Etableringsjobben, säger Henrik Ehrenberg som har svårt att se poängen med att ge sig på folks inkomster. I normalfallet vill man ju att det ska löna sig att arbeta.

Skulle det bli regeringsskifte efter valet tror Henrik Ehrenberg att etableringsjobben ändå blir av.

– Jag hör från politikerna i de borgerliga partierna att det finns ett större intresse för modellen nu än det gjorde för ett halvår sedan.

På samma sätt som facken hoppas givetvis även arbetsgivarsidan, Svenskt Näringsliv, som undertecknat överenskommelsen på en framgång för modellen.

– Jag tror att Etableringsjobben kommer att bli viktiga när de kommer på plats och jag tror att ambitionen om att 10 000 personer ska omfattas kommer att visa sig vara alltför blygsam, säger Peter Jeppsson, Svenskt Näringslivs vice vd, enligt vilken intresset från företagen för att anställa personal på modellens premisser är stort. Och det handlar inte bara om jobb som redan finns, utan även om nya jobb som skulle uppstå, exempelvis assisterande jobb som inte kräver så mycket utbildning, hävdar han.

Etableringsjobbens tillkomst innebär dock inte att diskussionen om ingångslönerna är död. Flera av Svenskt Näringslivs medlemsförbund har drivit frågan länge, och problematiken med de höga minimilönerna kvarstår, påpekar Peter Jeppsson.

Om inte de fackliga motparterna är intresserade av sänkta ingångslöner i avtal, skulle ni kunna tänka er att låta politiken gå in och styra?
– Nu vill vi att det ska bli klart med Etableringsjobben och att de ska komma igång, det är det spår vi driver nu. Vi tror att det finns potential i modellen, men sedan får vi så klart utvärdera hur den fungerar.

Foto: Fredrik Sandberg/TT, Christine Olsson/TT, Camilla Svensk/Unionen, Svenskt Näringsliv

Etableringsjobb

  • Bygger på en överenskommelse mellan den rödgröna regeringen, LO, Unionen och Svenskt Näringsliv.
  • Både nyanlända och långtidsarbetslösa har möjlighet att få etableringsjobb. Avsikten är att det ska leda till en tillsvidareanställning.
  • De ska också finnas möjlighet för den anställde att delta i svenska för invandrare och annan kortare utbildning.
  • Arbetsgivarens totala kostnad blir 8 400 kronor i månaden. Därtill får individen 9 870 kronor i månaden skattefritt från staten. Stödet betalas ut under maximalt två år.
  • Fullt utbyggt beräknas 10 000 personer omfattas. Målet är att modellen ska finnas på plats 2019.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.