Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.