Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Svårt att upptäcka drogbruk på arbetsplatsen

Allt fler är påverkade av droger på jobbet. Men utan tester är det nästan omöjligt att märka att en medarbetare använder illegala substanser.
David Österberg Publicerad
Påverkad man stirrar in i datorn med chef bakom sig.
Det kan finnas fysiska tecken på drogbruk, men träffsäkerheten är dålig. Röda ögon kan till exempel bero på för lite sömn. Illustration: Fredrik Tjernström

I oktober förra året hamnade banken Avanza i strålkastarljuset. Bankens vd hade fått ett tips om att personalen använde droger på jobbet och kontaktade en säkerhetsfirma. Firmans narkotikahundar sökte genom lokalen nattetid och hittade spår av narkotika på flera ställen. Efter det drogtestades all personal.

Exakt hur vanligt det är att anställda tar droger under arbetstid är det ingen som vet. Men klart är att allt fler jobbar med droger i kroppen. Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser (se faktaruta).

Lätt att handla droger på nätet

Axel Gudmundsson är chef för arbetsplatsdrogtestning på företaget Ljung & Sjöberg. Han ser flera förklaringar till att droganvändningen ökar.

– En är normaliseringen av droganvändning. Flera länder har till exempel avkriminaliserat eget bruk av cannabis. Näthandeln är en annan. Du kan beställa på nätet och få paketet levererat i brevlådan, helt riskfritt. Kostnaden är ytterligare en. På 70-talet kostade ett gram amfetamin 400 kronor, i dag kostar det 200 kronor, säger han.

För en chef kan det vara svårt att upptäcka att en medarbetare använder droger. Det finns visserligen en del tecken att vara uppmärksam på, men träffsäkerheten är dålig, enligt Ulric Hermansson, socionom och forskare vid Karolinska Institutet.

– Man brukar prata om kännetecken som hög korttidsfrånvaro, trötthet, röda ögonvitor och liknande, men det stämmer ju in på de flesta småbarnsföräldrar också. Jag tycker att det är dumt att säga till chefer att de ska gå och stirra medarbetarna i ögonen, säger han.

Drogtest med saliv

Med drogtester på jobbet blir träffsäkerheten betydligt bättre. Ljung & Sjöberg utför tester åt företag vid exempelvis nyanställningar och misstanke om drogbruk, men även slumpmässiga tester. Då kallas 25 procent av personalstyrkan årligen under arbetstid. Testet görs med saliv och personalen vet inte i förväg vilken dag testet sker. 35 narkotikaklassade substanser kan upptäckas, inklusive läkemedel.

Cannabis är den drog som ger flest utslag, följt av amfetamin, kokain, opioider och bensodiazepiner.

Vid ett positivt test kontaktar en MRO-läkare (specialist i bedömning av drogtester) den person som testat positivt. Om personen har recept för substansen, exempelvis som behandling för ADHD, skrivs ärendet av och arbetsgivaren får inte veta något. Om inte får företaget tillgång till testresultaten. Därefter bestämmer arbetsgivaren vad som ska hända med den som har testat positivt. Ofta blir det en medicinsk kartläggning hos Ljung & Sjöberg för att bedöma hur stor problematiken är och vilken insats som kan ge bäst effekt.

Tester minskar användandet

Axel Gudmundsson anser att drogtester på arbetsplatser har flera positiva effekter. En är att de minskar droganvändandet, en annan att arbetsplatsen blir säkrare, en tredje att den som har problem kan få hjälp.

Även Ulric Hermansson är positiv till drogtester.

– Att drogtesta sin personal är kanske inte så kul, men problemet är att det inte finns några bra alternativ. Ska man använda tester ska de vara kvalitetssäkrade. Det ska också finnas en alkohol- och drogpolicy och det ska finnas stöd för testerna i personalgruppen.

Cannabis påverkar hjärnan

Traditionellt har drogtester främst använts i verksamheter där en påverkad anställd kan utgöra en fara för andra. Och även om man inte använder droger under arbetstid finns en risk att även fritidsbruk påverkar en på jobbet, enligt Ulric Hermansson.

– Använder man cannabis regelbundet och utspritt tre dagar i veckan är de kognitiva funktionerna nedsatta hela veckan.

Enligt Axel Gudmundsson har det blivit vanligare att företag använder drogtester för att ta reda på om personalen använder droger. Och han tror att den utvecklingen fortsätter.

– 80 procent av alla större bolag har drogtester. Om några år tror jag att nästan alla företag kommer att ha det. Det kommer även att ha effekt på drogmarknaden i Sverige. Finns det ingen marknad finns det inga säljare.

Ska arbetsgivare lägga sig i vad medarbetarna gör på fritiden?

Man kan tycka att testerna är integritetskränkande. Jag tycker att fördelarna uppväger. Jag har sett hur mycket lidande droger orsakar. Alla som använder droger börjar med det på sin lediga tid, men det kryper in på arbetstiden. Fördelen med att upptäcka drogbruk tidigt är att möjligheten att få någon att sluta ökar dramatiskt.

Positivt test leder till avstängning

På industrikoncernen Sandvik har man använt drogtester i snart 30 år. 25 procent av de anställda i Sverige testas varje år via ett externt företag. Vid testtillfället görs utandningsprov för alkohol och urin- eller salivprov för droger.

Enligt Johannes Hellström, pressansvarig på Sandvik, har testerna lett till att färre anställda använder droger. Vid ett positivt test stängs den anställda av tills han eller hon kan lämna ett negativt prov. Vid missbruk och beroende väntar utredning och rehabilitering.

Kraftig ökning av droger

Mellan 1993 och 2009 innehöll 2,5 procent av proven spår av narkotika. Mellan 2010 och 2014 var andelen drogpositiva prov 3,4–4,1 procent och de senaste åren har andelen legat över 5 procent.

Unionens drogpolicy

Slumpmässiga tester är okej om …

… det gäller säkerhetsklassade arbetsplatser

… det finns ett förhandlat och förankrat avtal på arbetsplatsen. I avtalet ska det stå vilka tester som får tas, vem som ska ta testerna, hur testerna följs upp och rutiner för förvaring och makulering av resultaten.

* Rutinerna ska vara väl förankrade och kända av alla anställda.

* Resultatet ska hanteras säkert och makuleras efter lämplig och överenskommen tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.