Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Svårt att upptäcka drogbruk på arbetsplatsen

Allt fler är påverkade av droger på jobbet. Men utan tester är det nästan omöjligt att märka att en medarbetare använder illegala substanser.
David Österberg Publicerad
Påverkad man stirrar in i datorn med chef bakom sig.
Det kan finnas fysiska tecken på drogbruk, men träffsäkerheten är dålig. Röda ögon kan till exempel bero på för lite sömn. Illustration: Fredrik Tjernström

I oktober förra året hamnade banken Avanza i strålkastarljuset. Bankens vd hade fått ett tips om att personalen använde droger på jobbet och kontaktade en säkerhetsfirma. Firmans narkotikahundar sökte genom lokalen nattetid och hittade spår av narkotika på flera ställen. Efter det drogtestades all personal.

Exakt hur vanligt det är att anställda tar droger under arbetstid är det ingen som vet. Men klart är att allt fler jobbar med droger i kroppen. Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser (se faktaruta).

Lätt att handla droger på nätet

Axel Gudmundsson är chef för arbetsplatsdrogtestning på företaget Ljung & Sjöberg. Han ser flera förklaringar till att droganvändningen ökar.

– En är normaliseringen av droganvändning. Flera länder har till exempel avkriminaliserat eget bruk av cannabis. Näthandeln är en annan. Du kan beställa på nätet och få paketet levererat i brevlådan, helt riskfritt. Kostnaden är ytterligare en. På 70-talet kostade ett gram amfetamin 400 kronor, i dag kostar det 200 kronor, säger han.

För en chef kan det vara svårt att upptäcka att en medarbetare använder droger. Det finns visserligen en del tecken att vara uppmärksam på, men träffsäkerheten är dålig, enligt Ulric Hermansson, socionom och forskare vid Karolinska Institutet.

– Man brukar prata om kännetecken som hög korttidsfrånvaro, trötthet, röda ögonvitor och liknande, men det stämmer ju in på de flesta småbarnsföräldrar också. Jag tycker att det är dumt att säga till chefer att de ska gå och stirra medarbetarna i ögonen, säger han.

Drogtest med saliv

Med drogtester på jobbet blir träffsäkerheten betydligt bättre. Ljung & Sjöberg utför tester åt företag vid exempelvis nyanställningar och misstanke om drogbruk, men även slumpmässiga tester. Då kallas 25 procent av personalstyrkan årligen under arbetstid. Testet görs med saliv och personalen vet inte i förväg vilken dag testet sker. 35 narkotikaklassade substanser kan upptäckas, inklusive läkemedel.

Cannabis är den drog som ger flest utslag, följt av amfetamin, kokain, opioider och bensodiazepiner.

Vid ett positivt test kontaktar en MRO-läkare (specialist i bedömning av drogtester) den person som testat positivt. Om personen har recept för substansen, exempelvis som behandling för ADHD, skrivs ärendet av och arbetsgivaren får inte veta något. Om inte får företaget tillgång till testresultaten. Därefter bestämmer arbetsgivaren vad som ska hända med den som har testat positivt. Ofta blir det en medicinsk kartläggning hos Ljung & Sjöberg för att bedöma hur stor problematiken är och vilken insats som kan ge bäst effekt.

Tester minskar användandet

Axel Gudmundsson anser att drogtester på arbetsplatser har flera positiva effekter. En är att de minskar droganvändandet, en annan att arbetsplatsen blir säkrare, en tredje att den som har problem kan få hjälp.

Även Ulric Hermansson är positiv till drogtester.

– Att drogtesta sin personal är kanske inte så kul, men problemet är att det inte finns några bra alternativ. Ska man använda tester ska de vara kvalitetssäkrade. Det ska också finnas en alkohol- och drogpolicy och det ska finnas stöd för testerna i personalgruppen.

Cannabis påverkar hjärnan

Traditionellt har drogtester främst använts i verksamheter där en påverkad anställd kan utgöra en fara för andra. Och även om man inte använder droger under arbetstid finns en risk att även fritidsbruk påverkar en på jobbet, enligt Ulric Hermansson.

– Använder man cannabis regelbundet och utspritt tre dagar i veckan är de kognitiva funktionerna nedsatta hela veckan.

Enligt Axel Gudmundsson har det blivit vanligare att företag använder drogtester för att ta reda på om personalen använder droger. Och han tror att den utvecklingen fortsätter.

– 80 procent av alla större bolag har drogtester. Om några år tror jag att nästan alla företag kommer att ha det. Det kommer även att ha effekt på drogmarknaden i Sverige. Finns det ingen marknad finns det inga säljare.

Ska arbetsgivare lägga sig i vad medarbetarna gör på fritiden?

Man kan tycka att testerna är integritetskränkande. Jag tycker att fördelarna uppväger. Jag har sett hur mycket lidande droger orsakar. Alla som använder droger börjar med det på sin lediga tid, men det kryper in på arbetstiden. Fördelen med att upptäcka drogbruk tidigt är att möjligheten att få någon att sluta ökar dramatiskt.

Positivt test leder till avstängning

På industrikoncernen Sandvik har man använt drogtester i snart 30 år. 25 procent av de anställda i Sverige testas varje år via ett externt företag. Vid testtillfället görs utandningsprov för alkohol och urin- eller salivprov för droger.

Enligt Johannes Hellström, pressansvarig på Sandvik, har testerna lett till att färre anställda använder droger. Vid ett positivt test stängs den anställda av tills han eller hon kan lämna ett negativt prov. Vid missbruk och beroende väntar utredning och rehabilitering.

Kraftig ökning av droger

Mellan 1993 och 2009 innehöll 2,5 procent av proven spår av narkotika. Mellan 2010 och 2014 var andelen drogpositiva prov 3,4–4,1 procent och de senaste åren har andelen legat över 5 procent.

Unionens drogpolicy

Slumpmässiga tester är okej om …

… det gäller säkerhetsklassade arbetsplatser

… det finns ett förhandlat och förankrat avtal på arbetsplatsen. I avtalet ska det stå vilka tester som får tas, vem som ska ta testerna, hur testerna följs upp och rutiner för förvaring och makulering av resultaten.

* Rutinerna ska vara väl förankrade och kända av alla anställda.

* Resultatet ska hanteras säkert och makuleras efter lämplig och överenskommen tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.