Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Svårt att upptäcka drogbruk på arbetsplatsen

Allt fler är påverkade av droger på jobbet. Men utan tester är det nästan omöjligt att märka att en medarbetare använder illegala substanser.
David Österberg Publicerad
Påverkad man stirrar in i datorn med chef bakom sig.
Det kan finnas fysiska tecken på drogbruk, men träffsäkerheten är dålig. Röda ögon kan till exempel bero på för lite sömn. Illustration: Fredrik Tjernström

I oktober förra året hamnade banken Avanza i strålkastarljuset. Bankens vd hade fått ett tips om att personalen använde droger på jobbet och kontaktade en säkerhetsfirma. Firmans narkotikahundar sökte genom lokalen nattetid och hittade spår av narkotika på flera ställen. Efter det drogtestades all personal.

Exakt hur vanligt det är att anställda tar droger under arbetstid är det ingen som vet. Men klart är att allt fler jobbar med droger i kroppen. Enligt en studie från Karolinska Universitetslaboratoriet har det de senaste 30 åren blivit betydligt vanligare med spår av narkotika i urinprov från arbetsplatser (se faktaruta).

Lätt att handla droger på nätet

Axel Gudmundsson är chef för arbetsplatsdrogtestning på företaget Ljung & Sjöberg. Han ser flera förklaringar till att droganvändningen ökar.

– En är normaliseringen av droganvändning. Flera länder har till exempel avkriminaliserat eget bruk av cannabis. Näthandeln är en annan. Du kan beställa på nätet och få paketet levererat i brevlådan, helt riskfritt. Kostnaden är ytterligare en. På 70-talet kostade ett gram amfetamin 400 kronor, i dag kostar det 200 kronor, säger han.

För en chef kan det vara svårt att upptäcka att en medarbetare använder droger. Det finns visserligen en del tecken att vara uppmärksam på, men träffsäkerheten är dålig, enligt Ulric Hermansson, socionom och forskare vid Karolinska Institutet.

– Man brukar prata om kännetecken som hög korttidsfrånvaro, trötthet, röda ögonvitor och liknande, men det stämmer ju in på de flesta småbarnsföräldrar också. Jag tycker att det är dumt att säga till chefer att de ska gå och stirra medarbetarna i ögonen, säger han.

Drogtest med saliv

Med drogtester på jobbet blir träffsäkerheten betydligt bättre. Ljung & Sjöberg utför tester åt företag vid exempelvis nyanställningar och misstanke om drogbruk, men även slumpmässiga tester. Då kallas 25 procent av personalstyrkan årligen under arbetstid. Testet görs med saliv och personalen vet inte i förväg vilken dag testet sker. 35 narkotikaklassade substanser kan upptäckas, inklusive läkemedel.

Cannabis är den drog som ger flest utslag, följt av amfetamin, kokain, opioider och bensodiazepiner.

Vid ett positivt test kontaktar en MRO-läkare (specialist i bedömning av drogtester) den person som testat positivt. Om personen har recept för substansen, exempelvis som behandling för ADHD, skrivs ärendet av och arbetsgivaren får inte veta något. Om inte får företaget tillgång till testresultaten. Därefter bestämmer arbetsgivaren vad som ska hända med den som har testat positivt. Ofta blir det en medicinsk kartläggning hos Ljung & Sjöberg för att bedöma hur stor problematiken är och vilken insats som kan ge bäst effekt.

Tester minskar användandet

Axel Gudmundsson anser att drogtester på arbetsplatser har flera positiva effekter. En är att de minskar droganvändandet, en annan att arbetsplatsen blir säkrare, en tredje att den som har problem kan få hjälp.

Även Ulric Hermansson är positiv till drogtester.

– Att drogtesta sin personal är kanske inte så kul, men problemet är att det inte finns några bra alternativ. Ska man använda tester ska de vara kvalitetssäkrade. Det ska också finnas en alkohol- och drogpolicy och det ska finnas stöd för testerna i personalgruppen.

Cannabis påverkar hjärnan

Traditionellt har drogtester främst använts i verksamheter där en påverkad anställd kan utgöra en fara för andra. Och även om man inte använder droger under arbetstid finns en risk att även fritidsbruk påverkar en på jobbet, enligt Ulric Hermansson.

– Använder man cannabis regelbundet och utspritt tre dagar i veckan är de kognitiva funktionerna nedsatta hela veckan.

Enligt Axel Gudmundsson har det blivit vanligare att företag använder drogtester för att ta reda på om personalen använder droger. Och han tror att den utvecklingen fortsätter.

– 80 procent av alla större bolag har drogtester. Om några år tror jag att nästan alla företag kommer att ha det. Det kommer även att ha effekt på drogmarknaden i Sverige. Finns det ingen marknad finns det inga säljare.

Ska arbetsgivare lägga sig i vad medarbetarna gör på fritiden?

Man kan tycka att testerna är integritetskränkande. Jag tycker att fördelarna uppväger. Jag har sett hur mycket lidande droger orsakar. Alla som använder droger börjar med det på sin lediga tid, men det kryper in på arbetstiden. Fördelen med att upptäcka drogbruk tidigt är att möjligheten att få någon att sluta ökar dramatiskt.

Positivt test leder till avstängning

På industrikoncernen Sandvik har man använt drogtester i snart 30 år. 25 procent av de anställda i Sverige testas varje år via ett externt företag. Vid testtillfället görs utandningsprov för alkohol och urin- eller salivprov för droger.

Enligt Johannes Hellström, pressansvarig på Sandvik, har testerna lett till att färre anställda använder droger. Vid ett positivt test stängs den anställda av tills han eller hon kan lämna ett negativt prov. Vid missbruk och beroende väntar utredning och rehabilitering.

Kraftig ökning av droger

Mellan 1993 och 2009 innehöll 2,5 procent av proven spår av narkotika. Mellan 2010 och 2014 var andelen drogpositiva prov 3,4–4,1 procent och de senaste åren har andelen legat över 5 procent.

Unionens drogpolicy

Slumpmässiga tester är okej om …

… det gäller säkerhetsklassade arbetsplatser

… det finns ett förhandlat och förankrat avtal på arbetsplatsen. I avtalet ska det stå vilka tester som får tas, vem som ska ta testerna, hur testerna följs upp och rutiner för förvaring och makulering av resultaten.

* Rutinerna ska vara väl förankrade och kända av alla anställda.

* Resultatet ska hanteras säkert och makuleras efter lämplig och överenskommen tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet