Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler anställda använder illegala droger

Allt fler anställda jobbar med droger i kroppen. De senaste åren har vart 20:e urinprov i arbetslivet innehållit spår av narkotikaklassade substanser. Det visar testning från Karolinska universitetslaboratoriet.
Lina Björk Publicerad 14 oktober 2021, kl 07:01
Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT
Cannabis den drog som ger flest utslag bland drogtester i arbetslivet. Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT

Drogtester har blivit vanliga i arbetslivet, dels vid nyanställning men också slumpmässigt, om det finns misstanke om missbruk, eller om det är befogat av säkerhetsskäl. Det är bland annat Karolinska universitetslaboratoriet i Stockholm som genomför analyser av urinproverna och man ser nu en tydlig ökning av drogpositiva resultat, enligt siffror som presenteras i en studie i Läkartidningen.

Numera innehåller i genomsnitt vart 20:e urinprov spår av narkotikaklassade substanser. Om personen har använt droger på jobbet eller under helgen är dock svårt att veta.

– Narkotiska preparat eller deras nedbrytningsprodukter finns kvar i kroppen i flera dagar så det går inte att säga att fler använder droger på jobbet. Däremot har fler personer substanser kvar i urinen under arbetstid. Det är egentligen bara alkohol som går ur kroppen på några timmar och där man kan se om du har druckit för en kort tid sedan, säger Anders Helander, sjukhuskemist och forskare i klinisk farmakologi och klinisk kemi.

Cannabis ger flest utslag

Enligt studien är cannabis den drog som ger flest utslag, följt av amfetaminer, bensodiazepiner, opioider och kokain. Ett positivt cannabistest beror så gott som alltid på otillåten användning, då väldigt få patienter får drogen utskriven för smärtlindring. Amfetamin och opiater är dock vanligare förekommande på recept.

– Amfetamin kan ju till exempel skrivas ut i små doser till personer med ADHD. Därför tittar en läkare alltid på resultaten innan de skickas vidare till arbetsgivaren så att anställda inte blir misstänkliggjorda i onödan, säger Anders Helander.

Eftersom arbetsgivare beställer tester från företagshälsor kan Karolinska universitetslaboratoriet inte se vilka företag eller sektorer där testerna eller andelen positiva prover är vanligast. Men eftersom laboratoriet även ger konsultation till företag och det sker inom alla sektorer så tror Anders Helander att droger är något man kan hitta inom alla branscher.

– Som arbetsgivare är det bra att ha en tydlig alkohol- och drogpolicy om vad som gäller. Och står det till exempel att man inte får bruka illegala droger, så gäller det även under helgen.

Förändrad attityd bland yngre

Fredrik Sparring är företagsläkare och chefs-MRO vid Avonova företagshälsa. MRO är en läkare som är specialist i bedömning av de drogtester som arbetsgivare har beställt.

– Att det skett en ökning tror jag framför allt handlar om en förändrad attityd bland den yngre åldersgruppen. Man tycker helt enkelt inte att det är en så stor grej att ta droger, säger han.

Efter att ett drogtest kommer tillbaka positivt är det MRO-läkarens uppgift att ha ett samtal med chefen. Många arbetsgivare har ett rehabiliteringssystem på plats, medan andra behöver stöd och rådgivning när resultatet meddelas.

– Vi brukar ge rådet att man gör en kartläggning för att se om det finns en djupare problematik, och det kan vi hjälpa till med.

Anställdas attityder till drogtester tycker Fredrik Sparring är mestadels positivt. Ofta vet man hur företagets drog- och alkoholpolicy ser ut och det ligger i både arbetsgivarens och fackets intresse att det inte sker olyckor på jobbet eller att medarbetare får hjälp om de har en problematik.

– Vi vet exempelvis att personer som brukar cannabis har en nedsatt reaktionsförmåga, som de inte känner av själv. Det kan få stora konsekvenser om man jobbar med andra människor omkring sig, säger han.

Läs mer: 

8 av 10 positiva till drogtester på jobbet 

TCO kräver lag om integritet i arbetslivet

Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad 18 september 2023, kl 07:05
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.