Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler anställda använder illegala droger

Allt fler anställda jobbar med droger i kroppen. De senaste åren har vart 20:e urinprov i arbetslivet innehållit spår av narkotikaklassade substanser. Det visar testning från Karolinska universitetslaboratoriet.
Lina Björk Publicerad
Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT
Cannabis den drog som ger flest utslag bland drogtester i arbetslivet. Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT

Drogtester har blivit vanliga i arbetslivet, dels vid nyanställning men också slumpmässigt, om det finns misstanke om missbruk, eller om det är befogat av säkerhetsskäl. Det är bland annat Karolinska universitetslaboratoriet i Stockholm som genomför analyser av urinproverna och man ser nu en tydlig ökning av drogpositiva resultat, enligt siffror som presenteras i en studie i Läkartidningen.

Numera innehåller i genomsnitt vart 20:e urinprov spår av narkotikaklassade substanser. Om personen har använt droger på jobbet eller under helgen är dock svårt att veta.

– Narkotiska preparat eller deras nedbrytningsprodukter finns kvar i kroppen i flera dagar så det går inte att säga att fler använder droger på jobbet. Däremot har fler personer substanser kvar i urinen under arbetstid. Det är egentligen bara alkohol som går ur kroppen på några timmar och där man kan se om du har druckit för en kort tid sedan, säger Anders Helander, sjukhuskemist och forskare i klinisk farmakologi och klinisk kemi.

Cannabis ger flest utslag

Enligt studien är cannabis den drog som ger flest utslag, följt av amfetaminer, bensodiazepiner, opioider och kokain. Ett positivt cannabistest beror så gott som alltid på otillåten användning, då väldigt få patienter får drogen utskriven för smärtlindring. Amfetamin och opiater är dock vanligare förekommande på recept.

– Amfetamin kan ju till exempel skrivas ut i små doser till personer med ADHD. Därför tittar en läkare alltid på resultaten innan de skickas vidare till arbetsgivaren så att anställda inte blir misstänkliggjorda i onödan, säger Anders Helander.

Eftersom arbetsgivare beställer tester från företagshälsor kan Karolinska universitetslaboratoriet inte se vilka företag eller sektorer där testerna eller andelen positiva prover är vanligast. Men eftersom laboratoriet även ger konsultation till företag och det sker inom alla sektorer så tror Anders Helander att droger är något man kan hitta inom alla branscher.

– Som arbetsgivare är det bra att ha en tydlig alkohol- och drogpolicy om vad som gäller. Och står det till exempel att man inte får bruka illegala droger, så gäller det även under helgen.

Förändrad attityd bland yngre

Fredrik Sparring är företagsläkare och chefs-MRO vid Avonova företagshälsa. MRO är en läkare som är specialist i bedömning av de drogtester som arbetsgivare har beställt.

– Att det skett en ökning tror jag framför allt handlar om en förändrad attityd bland den yngre åldersgruppen. Man tycker helt enkelt inte att det är en så stor grej att ta droger, säger han.

Efter att ett drogtest kommer tillbaka positivt är det MRO-läkarens uppgift att ha ett samtal med chefen. Många arbetsgivare har ett rehabiliteringssystem på plats, medan andra behöver stöd och rådgivning när resultatet meddelas.

– Vi brukar ge rådet att man gör en kartläggning för att se om det finns en djupare problematik, och det kan vi hjälpa till med.

Anställdas attityder till drogtester tycker Fredrik Sparring är mestadels positivt. Ofta vet man hur företagets drog- och alkoholpolicy ser ut och det ligger i både arbetsgivarens och fackets intresse att det inte sker olyckor på jobbet eller att medarbetare får hjälp om de har en problematik.

– Vi vet exempelvis att personer som brukar cannabis har en nedsatt reaktionsförmåga, som de inte känner av själv. Det kan få stora konsekvenser om man jobbar med andra människor omkring sig, säger han.

Läs mer: 

8 av 10 positiva till drogtester på jobbet 

TCO kräver lag om integritet i arbetslivet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.