Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler anställda använder illegala droger

Allt fler anställda jobbar med droger i kroppen. De senaste åren har vart 20:e urinprov i arbetslivet innehållit spår av narkotikaklassade substanser. Det visar testning från Karolinska universitetslaboratoriet.
Lina Björk Publicerad
Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT
Cannabis den drog som ger flest utslag bland drogtester i arbetslivet. Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT

Drogtester har blivit vanliga i arbetslivet, dels vid nyanställning men också slumpmässigt, om det finns misstanke om missbruk, eller om det är befogat av säkerhetsskäl. Det är bland annat Karolinska universitetslaboratoriet i Stockholm som genomför analyser av urinproverna och man ser nu en tydlig ökning av drogpositiva resultat, enligt siffror som presenteras i en studie i Läkartidningen.

Numera innehåller i genomsnitt vart 20:e urinprov spår av narkotikaklassade substanser. Om personen har använt droger på jobbet eller under helgen är dock svårt att veta.

– Narkotiska preparat eller deras nedbrytningsprodukter finns kvar i kroppen i flera dagar så det går inte att säga att fler använder droger på jobbet. Däremot har fler personer substanser kvar i urinen under arbetstid. Det är egentligen bara alkohol som går ur kroppen på några timmar och där man kan se om du har druckit för en kort tid sedan, säger Anders Helander, sjukhuskemist och forskare i klinisk farmakologi och klinisk kemi.

Cannabis ger flest utslag

Enligt studien är cannabis den drog som ger flest utslag, följt av amfetaminer, bensodiazepiner, opioider och kokain. Ett positivt cannabistest beror så gott som alltid på otillåten användning, då väldigt få patienter får drogen utskriven för smärtlindring. Amfetamin och opiater är dock vanligare förekommande på recept.

– Amfetamin kan ju till exempel skrivas ut i små doser till personer med ADHD. Därför tittar en läkare alltid på resultaten innan de skickas vidare till arbetsgivaren så att anställda inte blir misstänkliggjorda i onödan, säger Anders Helander.

Eftersom arbetsgivare beställer tester från företagshälsor kan Karolinska universitetslaboratoriet inte se vilka företag eller sektorer där testerna eller andelen positiva prover är vanligast. Men eftersom laboratoriet även ger konsultation till företag och det sker inom alla sektorer så tror Anders Helander att droger är något man kan hitta inom alla branscher.

– Som arbetsgivare är det bra att ha en tydlig alkohol- och drogpolicy om vad som gäller. Och står det till exempel att man inte får bruka illegala droger, så gäller det även under helgen.

Förändrad attityd bland yngre

Fredrik Sparring är företagsläkare och chefs-MRO vid Avonova företagshälsa. MRO är en läkare som är specialist i bedömning av de drogtester som arbetsgivare har beställt.

– Att det skett en ökning tror jag framför allt handlar om en förändrad attityd bland den yngre åldersgruppen. Man tycker helt enkelt inte att det är en så stor grej att ta droger, säger han.

Efter att ett drogtest kommer tillbaka positivt är det MRO-läkarens uppgift att ha ett samtal med chefen. Många arbetsgivare har ett rehabiliteringssystem på plats, medan andra behöver stöd och rådgivning när resultatet meddelas.

– Vi brukar ge rådet att man gör en kartläggning för att se om det finns en djupare problematik, och det kan vi hjälpa till med.

Anställdas attityder till drogtester tycker Fredrik Sparring är mestadels positivt. Ofta vet man hur företagets drog- och alkoholpolicy ser ut och det ligger i både arbetsgivarens och fackets intresse att det inte sker olyckor på jobbet eller att medarbetare får hjälp om de har en problematik.

– Vi vet exempelvis att personer som brukar cannabis har en nedsatt reaktionsförmåga, som de inte känner av själv. Det kan få stora konsekvenser om man jobbar med andra människor omkring sig, säger han.

Läs mer: 

8 av 10 positiva till drogtester på jobbet 

TCO kräver lag om integritet i arbetslivet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.