Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler anställda använder illegala droger

Allt fler anställda jobbar med droger i kroppen. De senaste åren har vart 20:e urinprov i arbetslivet innehållit spår av narkotikaklassade substanser. Det visar testning från Karolinska universitetslaboratoriet.
Lina Björk Publicerad
Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT
Cannabis den drog som ger flest utslag bland drogtester i arbetslivet. Ted S. Warren/ AP Photo/TT, Fredrik Sandberg/TT

Drogtester har blivit vanliga i arbetslivet, dels vid nyanställning men också slumpmässigt, om det finns misstanke om missbruk, eller om det är befogat av säkerhetsskäl. Det är bland annat Karolinska universitetslaboratoriet i Stockholm som genomför analyser av urinproverna och man ser nu en tydlig ökning av drogpositiva resultat, enligt siffror som presenteras i en studie i Läkartidningen.

Numera innehåller i genomsnitt vart 20:e urinprov spår av narkotikaklassade substanser. Om personen har använt droger på jobbet eller under helgen är dock svårt att veta.

– Narkotiska preparat eller deras nedbrytningsprodukter finns kvar i kroppen i flera dagar så det går inte att säga att fler använder droger på jobbet. Däremot har fler personer substanser kvar i urinen under arbetstid. Det är egentligen bara alkohol som går ur kroppen på några timmar och där man kan se om du har druckit för en kort tid sedan, säger Anders Helander, sjukhuskemist och forskare i klinisk farmakologi och klinisk kemi.

Cannabis ger flest utslag

Enligt studien är cannabis den drog som ger flest utslag, följt av amfetaminer, bensodiazepiner, opioider och kokain. Ett positivt cannabistest beror så gott som alltid på otillåten användning, då väldigt få patienter får drogen utskriven för smärtlindring. Amfetamin och opiater är dock vanligare förekommande på recept.

– Amfetamin kan ju till exempel skrivas ut i små doser till personer med ADHD. Därför tittar en läkare alltid på resultaten innan de skickas vidare till arbetsgivaren så att anställda inte blir misstänkliggjorda i onödan, säger Anders Helander.

Eftersom arbetsgivare beställer tester från företagshälsor kan Karolinska universitetslaboratoriet inte se vilka företag eller sektorer där testerna eller andelen positiva prover är vanligast. Men eftersom laboratoriet även ger konsultation till företag och det sker inom alla sektorer så tror Anders Helander att droger är något man kan hitta inom alla branscher.

– Som arbetsgivare är det bra att ha en tydlig alkohol- och drogpolicy om vad som gäller. Och står det till exempel att man inte får bruka illegala droger, så gäller det även under helgen.

Förändrad attityd bland yngre

Fredrik Sparring är företagsläkare och chefs-MRO vid Avonova företagshälsa. MRO är en läkare som är specialist i bedömning av de drogtester som arbetsgivare har beställt.

– Att det skett en ökning tror jag framför allt handlar om en förändrad attityd bland den yngre åldersgruppen. Man tycker helt enkelt inte att det är en så stor grej att ta droger, säger han.

Efter att ett drogtest kommer tillbaka positivt är det MRO-läkarens uppgift att ha ett samtal med chefen. Många arbetsgivare har ett rehabiliteringssystem på plats, medan andra behöver stöd och rådgivning när resultatet meddelas.

– Vi brukar ge rådet att man gör en kartläggning för att se om det finns en djupare problematik, och det kan vi hjälpa till med.

Anställdas attityder till drogtester tycker Fredrik Sparring är mestadels positivt. Ofta vet man hur företagets drog- och alkoholpolicy ser ut och det ligger i både arbetsgivarens och fackets intresse att det inte sker olyckor på jobbet eller att medarbetare får hjälp om de har en problematik.

– Vi vet exempelvis att personer som brukar cannabis har en nedsatt reaktionsförmåga, som de inte känner av själv. Det kan få stora konsekvenser om man jobbar med andra människor omkring sig, säger han.

Läs mer: 

8 av 10 positiva till drogtester på jobbet 

TCO kräver lag om integritet i arbetslivet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.