Det finns över 4 500 satelliter i rymden. Fyra av dem tillhör det amerikanska företaget Maxar. Deras satelliter åker varv efter varv runt jorden för att ta bilder av gator, hus, vägar, skogar, öknar och berg. Och trots att de är mellan 60 och 70 mil från jordytan blir bilderna enormt detaljerade.

– Vi brukar säga att bilderna är så bra att vi kan se att någon äter pizza utomhus, men inte vad det är på den, säger Per Lundblad.

Han är operativ chef på företagets kontor i Linköping. Med sina 80 anställda och 26 konsulter är det en liten del av Maxar som totalt har 4 500 medarbetare runt om i världen, de flesta i USA.

Modell av verkligheten

Men den svenska personalstyrkan har en viktig uppgift: här omvandlas nämligen satelliternas tvådimensionella bilder av världen till tredimensionella modeller. Genom avancerade algoritmer får de platta bilderna liv och på skärmen får användaren upp en modell som återspeglar verkligheten nästan på pricken.

De anställda i Linköping – majoriteten är mjukvaruutvecklare – arbetar bland annat med att lära programmen att känna igen hus, vägar och växtlighet, men också att rata bilder.

– Det kan handla om att lära programmen vilka satellitbilder som går att använda. Många bilder är till exempel delvis täckta av dis eller moln och då vill vi att programmet ska förstå att de bilderna inte ska användas, säger Anna Birgersson som bland annat arbetar med maskininlärning.

Andra utmaningar kan vara att få programmet att tolka glasbyggnader, på grund av spegeleffekten, eller att förstå att en väg fortsätter trots att den, på en bild tagen uppifrån, täcks av träd.

Ska skjuta upp fler satelliter

Maxars kontor i Linköping är nybyggt och ligger i företagsparken Ebbepark. Här var tidigare industriområde, men av det finns inte många spår kvar. Yttertaket är visserligen fortsatt trekantigt och på en av väggarna breder en bonad med klassiskt mönster från Wahlbecks mattfabrik ut sig. I övrigt är det som vilket kontor som helst. På tangentborden knackas långa rader med kod, i lunchrummet luktar det mikrovärmda matlådor och personalen pratar och skrattar.

– Vi har jättekul. Trots att vi numera är ett ganska stort företag har man känslan av att vi är ett litet gäng. Alla är väldigt generösa när det handlar om att hjälpa till. Det är också spännande att jobba med något som är så visuellt: man ser resultatet av sitt arbete direkt. Här känns det som att det jag tycker är viktigt och vi har stora möjligheter att påverka hur olika projekt ska genomföras, säger Anna Birgersson.

För att bygga en modell av verkligheten krävs minst sex olika bilder tagna ur sex olika vinklar, men ju fler bilder, desto bättre. Därför har Maxar planer på att skjuta upp ytterligare sex satelliter det kommande året.

Tar bilder av hemliga platser

Programmen som bearbetar bilderna är snabba. På en månad kan de omvandla satellitbilder till 3D-modeller motsvarande åtta gånger Sveriges yta. Det betyder att det inom två år finns en modell av hela jorden. Men arbetet på kontoret i Linköping upphör inte för det.

– Då gör vi om samma sak igen. Varje gång strävar vi efter att göra det bättre och effektivare. Dessutom förändras världen hela tiden. En liten ort behöver man kanske inte fota så ofta, men en stad som Beijing kan se helt annorlunda ut bara ett år senare, säger Per Lundblad.

Världen är full av hemliga platser – kärnkraftsanläggningar, flygfält, militärbaser och stridsledningscentraler – som de flesta av oss aldrig får besöka eller ta bild på. Men kamerorna i rymden spelar efter egna regler.

– Det finns inga begränsningar för vad vi får ta bild på, säger Per Lundblad.

Bilder från kriget i Ukraina

När Ryssland anföll Ukraina blev det tydligt att det är svårt att hålla saker hemliga i en värld med satelliter. Plötsligt kunde hela världen både se ryska truppförflyttningar och dödade civila genom Maxars bilder. Men Per Lundblad tonar ner dramatiken kring bilderna.

– När företaget bildades i slutet av 1980-talet var det med idén att alla skulle kunna se vad som händer i världen, oavsett plats. Under kriget i Ukraina blev det tydligare, men var egentligen ingenting nytt. Våra bilder har till exempel ofta använts för att visa konsekvenserna av naturkatastrofer.

Särskilt integritetskränkande är dock bilderna inte, enligt Per Lundblad. En bild av ett område består ofta av flera bilder tagna vid olika tider. Det innebär bland annat att man inte kan se körande bilar eller människor på 3D-modellerna.

Den svenska grenen av bolaget var från början ett eget företag. Ett tag var försvarskoncernen Saab delägare innan Maxar köpte ut Saab. Och det är fortfarande försvarsmyndigheter som är de största kunderna.

– Men vi säljer inte till vem som helst, utan styrs av svensk och amerikansk lagstiftning, betonar Per Lundblad.

Dessutom blir användningsområdena för 3D-modeller allt fler – och därmed också kunderna. Telekombolag kan till exempel använda modellerna när de planerar radiobaser för sina nät, vilket gör det betydligt enklare att se var och hur byggnader står och var det finns vegetation som kan dämpa signaler.

– Våra modeller används också för översvämningsanalyser. Om vattnet stiger en meter ser man direkt hur det påverkar. Vi kan också hitta platser där man kan landa med helikopter. Egentligen är det bara vår fantasi som sätter gränsen för vad våra produkter kan användas till.

Brist på kompetens

Maxar i Sverige har vuxit kraftigt de senaste tre åren och fördubblat personalstyrkan. Positivt, förstås, men ger ändå Per Lundblad en del huvudbry.

– Vi är där vi är i dag genom att vi har jobbat som ett litet företag, med snabba beslut och agila arbetssätt. Jag tänker väldigt mycket på hur vi ska behålla den kulturen nu när vi är 107 personer. Något riktigt svar på den frågan har jag inte än, säger han.

Ytterligare en svårighet är rekryteringen av kompetens. Bristen på utvecklare och programmerare är stor.

– Det är ett jätteproblem och vi hade kunnat växa ännu snabbare om det inte var så. Men vi har varit väldigt lyckosamma trots att vi har en lång rekryteringsprocess. Ofta har vi fyra träffar med en kandidat innan anställning. De träffar mig, HR, sektionerna, sektionsmedlemmarna. För oss är det viktigare att hitta rätt person än att fylla ett specifikt fack. Ett plus ett blir verkligen tre här inne.

Ovanför våra huvuden fortsätter tusentals satelliter att snurra. När de är uttjänta ska de brinna upp.

– Alla satelliter har bränsle ombord för att korrigera kursen under deras livslängd. Satelliten pensioneras innan bränslet tagit slut och det sista bränslet används för att styra ner den till atmosfären där den brinner upp.