Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Unionen har sålt rysk fond

Unionen har avvecklat sitt ägande i den fond som investerat i ryska svartlistade bolag som Gazprom och Sberbank. Det framgår av förbundets årsredovisning för 2022. Avvecklandet innebär att stora fondvärden gått upp i rök.
Ola Rennstam Publicerad 23 augusti 2023, kl 06:00
Till vänster Röda torget i Moskva, till höger mynt ovanpå papper om indexfonder.
Unionen har sålt sin ryska fond. Förklaringen till man inte sålt av innehavet tidigare är att det inte hunnits med innan börsen stängde på grund av de långa ledtiderna. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Janerik Henriksson/TT.

Våren 2022 kunde Kollega avslöja att Unionen ägde andelar i Russian Prosperity Fund, en fond som investerat i bolag med nära kopplingar till Rysslands president Vladimir Putin. Tre exempel är energibolagen Gazprom och Rosneft samt banken Sberbank, företag som de senaste åren delat ut hundratals miljarder i vinst till sin majoritetsägare – den ryska staten. Dessa bolag – och många andra i fonden – är sedan 2014 uppsatta på EU:s sanktionslista vilket förbjuder långsiktig finansiering av företagen. Orsaken till att de svartlistades av EU var Rysslands annektering av Krimhalvön samma år.

Bakgrunden till Unionens ägande i Russian Prosperity Fund är att dåvarande SIF i mitten av 1990-talet beslutade att investera 20 miljoner kronor i den nystartade aktiefonden. Enligt Unionen gjordes investeringen utifrån en bedömning om att Ryssland skulle utvecklas i en demokratisk riktning. Totalt sett har investeringen varit en god affär för förbundet. Värdet på innehavet växte till som mest 600 miljoner kronor och för några år sedan valde Unionen att sälja av hälften av fondandelarna för sammanlagt 359 miljoner kronor.

Marknadsvärdet på den resterande delen var drygt 470 miljoner kronor den 31 december 2021, vilket är den senaste officiella uppgiften över Unionens ägande. Knappt två månader senare inleddes Rysslands invasion av Ukraina varpå Moskvabörsen stängde för utländska investerare.

Unionens förklaring till varför man inte sålt av innehavet tidigare var då, våren 2022, att det inte hunnits med innan börsen stängde på grund av de långa ledtiderna.

Det är mycket beklagligt att avvecklingen inte skett snabbare och att värde gått förlorat, svarade Unionens stabschef Sofia Johansson i ett mejl.

Unionen har fått kritik för att man inte sålde av innehavet redan 2014 när företagen togs upp på EU:s sanktionslista. En av kritikerna är Philipp Galtsov på biståndsorganisationen Östgruppen, som arbetar för mänskliga rättigheter i Ryssland, Ukraina och Belarus.

– För mig som politisk flykting från Ryssland är det jätteförvånande att ett svenskt fackförbund har gjort en sådan här investering. Man får inte glömma bort att den ryska regimen har använt repressalier mot oliktänkande sedan 2012 och begick krigsbrott i samband med kriget i Tjetjenien, alltså långt före annekteringen av Krim. Man borde ha sålt långt tidigare.

Avtal om försäljningen konfidentiella

Fredrik Pettersson. Foto: Karl Gabor.

Enligt Unionen följer förbundets alla kapitalplaceringar ILO:s kärnkonventioner samt principerna i FN:s Global Compact. Innehavet i Russian Prosperity Fund har också screenas löpande av samarbetspartnern Sustainalytics, som inte ansett att det funnits anledning att sälja andelarna med anledning av något bolag i fonden.

Men nu har alltså Unionen ändå valt att göra sig av med resten av fondandelarna. Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2022 har förbundet ”avvecklat återstående andelar i Russian Prosperity Fund” under det gångna året. Exakt hur avvecklingen gått till vill förbundet inte kommentera eftersom avtalen man ingått i samband med försäljningen är konfidentiella.

Enligt Fredrik Pettersson, chefsanalytiker på branschorganisationen Fondbolagen, går det egentligen inte att sälja fondandelar eftersom Moskvabörsen alltjämt är stängd. Enligt honom måste det finnas en köpare, en motpart, för att sälja andelar i en stängd fond. Hans slutsats är att Unionen kontaktat fondförvaltaren i Luxemburg och gjort en slags uppgörelse.

– Det spelar egentligen ingen roll hur de har gjort, en ”avveckling” innebär att man gett upp rätten att få del av en eventuell uppgång i framtiden. Och det värde fonden hade vid krigsutbrottet är i stort sett borta, säger han.

Unionen: Policyn utvärderas löpande

Sofia Johansson. Foto: Camilla Svensk.

Moskvabörsen är stängd för utländska investerare sedan februari förra året. Hur har ni på Unionen gjort för att ”avveckla” andelarna i Russian Prosperity Fund?

– Avvecklingen har skett genom att ungefär hälften av innehavet har sålts sedan tidigare och återstående försäljning kunde just på grund av att Moskvabörsen varit stängd genomföras först i december 2022.  Det rör sig om ett antal köpare där likvid för försäljningen har tagits emot i stora delar och resterande betalning förväntas komma in i närtid, skriver Sofia Johansson.

Finns det skäl för Unionen att i ljuset av det som hänt se över den etiska bevakningen av fonder och aktier?

– För oss är det en självklarhet att vara observanta på om, och i sådant fall på vilket sätt, vi indirekt lämnar avtryck i andra verksamheter och om en kontroversiell händelse uppdagas i ett bolag som Unionen är ägare i leder det till vidare utredning. Är bedömningen att bolaget systematiskt eller medvetet agerar i konflikt med Unionens investeringskriterier så avslutas ägandet.

Att investera i aktier och fonder innebär alltid en risk. I det här fallet hävdar ekonomiska experter att 470 miljoner kan ha gått förlorade. Hur ser ni på risktagandet och kommer ni att vidta några åtgärder för att det inte sker igen?

– Det är först då försäljning genomförs som man kan konstatera om det blir en vinst eller förlust. Mer korrekt är att säga att investeringens totala värdeutveckling hade blivit ännu högre om försäljningen skett tidigare. När det gäller kapitalförvaltningen i stort tar Unionen ansvar i alla investeringar.  Denna policy kommer fortsatt att utvärderas löpande och justeras vid behov. Den placeringsinstruktion som styr kapitalförvaltningens investeringar revideras också årligen av förbundsstyrelsen*.

Tror ni att investeringen i Russian Prosperity Fund påverkat förtroendet för Unionen?

– Unionen arbetar för ansvarsfulla placeringar och hantering med full respekt för att individer kan ha olika åsikter om vad det innebär. Unionen är en demokratisk organisation och är man medlem har man möjlighet att engagera sig och påverka inriktningen på det förbundet gör. Det är i det här fallet mycket beklagligt att avvecklingen inte skett snabbare då det varit självklart för Unionen att fullfölja den så snart det kunnat ske.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Unionen

Unionens kanslichef Elisabeth Sasse lämnar med kort varsel

Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Det sker knappt två och ett halvt år efter att hon tillträtt. "Vi upplever att vi kan få in en ny energi i organisationen", säger ordförande Peter Hellberg till Kollega.
Noa Söderberg, Ola Rennstam Publicerad 14 juni 2024, kl 11:33
Elisabeth Sasse, Unionen.
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren.. Rekrytering av ny kanslichef påbörjas direkt. Sasse har varit på Unionen sedan februari 2022. Foto: Janerik Henriksson/TT/Folksam.

Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer. 

I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:

– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.

Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång. 

Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.

– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.

Nekar till konflikt

Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.

– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.

Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?

Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.

Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?

– Nej, det gör det absolut inte.

I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?

– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.

"Kan få in ny energi"

Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.

– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.

Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:

– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.

Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?

Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.

Vad är det för mål?

Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen. 

Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.

Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?

Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.

18 månaders avgångsvederlag

Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.

Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.

"Har lite olika trådar"

Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:

– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.

Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer. 

I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren". 

Unionen

Martin Johansson lämnar sitt uppdrag

Noa Söderberg Publicerad 31 maj 2024, kl 17:47
Martin Johansson lämnar sitt uppdrag
I måndags konfronterades Unionens andre vice ordförande av organisationen Dumpen. Nu uttalar sig förbundet för första gången om vad som kommer hända härnäst.
Martin Johansson lämnar sitt uppdrag