Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Unionen ägare i rysk fond

Fackförbundet Unionen äger andelar i en fond som investerar i ryska bolag som Gazprom och Sberbank. Företag som båda är uppsatta på EU:s sanktionslista och med nära kopplingar till den ryska staten.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2022, kl 08:32
Unionens logga på husfasad. Gazproms logga på flagga.
Unionen har haft ett ägande i Rysslandsfonden Russian Prosperity Fund, där bland annat Gazprom ingår, sedan mitten av 1990-talet. Foto: Janerik Henriksson/TT, AP Photo/Misha Japaridze

Uppdaterad 2022-05-20.

När Ryssland annekterade ukrainska Krimhalvön 2014 införde EU sanktioner som förbjuder långsiktig finansiering av en lång rad ryska bolag. Tre exempel på sanktionslistan är energibolagen Gazprom och Rosneft samt banken Sberbank, företag som de senaste åren delat ut hundratals miljarder i vinst till sin majoritetsägare – den ryska staten. Sanktionerna innebär dock inte att det är förbjudet att investera i aktier i bolagen. (Se faktaruta.)

Russian Prosperity Fund är en fond som är inriktad på den ryska marknaden och på ett antal före detta Sovjetrepubliker. Huvuddelen av fondens ägande ligger just i Sberbank, Rosneft och Gazprom. En genomgång som Kollega gjort av Unionens kapitalplaceringar visar att förbundet haft ett ägande i Russian Prosperity Fund sedan mitten av 1990-talet. Den 31 december 2020, som är den senaste officiella uppgiften, ägde Unionen andelar till ett marknadsvärde på drygt 385 miljoner kronor.

Unionen: "Har sålt halva innehavet"

Unionens ledning har avböjt att ställa upp på en intervju angående innehavet i Russian Prosperity Fund. I stället svarar stabschefen Sofia Johansson på Kollegas frågor via mejl.

De här tre bolagen finns med på EU:s sanktionslista sedan 2014 – varför följer Unionen inte den?

– Unionen följer ILO:s åtta kärnkonventioner samt de tio principerna i FN:s Global Compact. Vårt innehav i Russian Prosperity Fund screenas löpande av kapitalförvaltningens samarbetspartner Sustainalytics. Inget bolag i fonden har kommit ut som icke investeringsbara där och av den anledningen varit skäl att sälja fonden.

Enligt Unionen har förbundet sålt hälften av sina andelar i Rysslandsfonden. Att förbundet har kvar ett ägande beror, enligt Sofia Johansson, på långa ledtider som gjorde att försäljningen inte gick igenom innan Moskvabörsen stängde 25 februari.

"Man har stöttat krigsmaskineriet"

Jakob König leder initiativet Fair Finance Guide, som granskar hur hållbart banker och pensionsfonder investerar sina pengar. Han utesluter inte att Unionens investeringar indirekt kan ha finansierat Vladimir Putins krig.

Jakob König
Jakob König

– Man har investerat i statskontrollerade bolag som årligen ger stora vinster till den ryska regimen. Då har man också stöttat det ryska krigsmaskineriet, eftersom det och staten är samma sak. Det är problematiskt att investera i Rysslandsfonder, det går inte att ta större risker än så, säger Jakob König.

För Joacim Olsson, vd för organisationen Aktiespararna, rimmar det illa att investera i ett bolag som står Putin nära och som, enligt Olsson, dessutom lämnar en del övrigt att önska ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Jag skulle själv aldrig investera i Gazprom och tror att många resonerar på samma sätt. Gazprom är problematiskt inte bara ur ett miljöperspektiv utan på grund av kopplingen till den ryska ledningen, säger han.

Joacim Olsson påpekar att hållbarhetsbegreppet innefattar mer än enbart miljöperspektivet som till exempel arbetsförhållanden och demokratiska aspekter.

Joacim Olsson
Joacim Olsson

– De senaste tio åren har det blivit allt mer no-no att investera i sådant som inte är hållbart. Medlemmarna i Unionen måste ta ställning till vilka värderingar man står för och vad de innebär i instruktioner för dem som förvaltar kapitalet.

"Unionen borde agerat tidigare"

Trots att kopplingen mellan bolagen och den ryska staten har varit allmänt känd har Unionen behållit delar av sitt innehav i fonden.

Vad har ni på Unionen för svar till dem som undrar om förbundets kapital indirekt kan ha stöttat den ryska staten?

– Investeringarna gjordes när bedömningen var att Ryssland, efter Sovjetunionens fall, skulle utvecklas i demokratisk riktning och att ryska företag skulle utvecklas ekonomiskt med ökad frihandel och export. Eftersom utvecklingen gått åt ett motsatt håll beslutade Unionen att avveckla ägandet. Det är mycket olyckligt att avvecklingen inte skett tillräckligt snabbt.

Den ryska fonden utgör bara en liten del av Unionens kapitalplaceringar. Totalt har förbundet aktier, fonder och värdepapper till ett värde av över 20 miljarder kronor. Unionens kapitalplaceringar i olika värdepapper syftar främst till att stärka strejkkassan i händelse av en större konflikt på arbetsmarknaden. Jakob König anser att Unionen, och alla andra som nu säljer innehaven i ryska bolag, borde agerat betydligt tidigare.

– Dessa företag har varit på EU:s sanktionslista sedan 2014, Gazprom är inte enbart ett fossilbolag utan äger dessutom statskontrollerad media. Unionen borde ta kontroll och analysera vilket innehav man faktiskt har och kontrollera det mot sin egen policy, säger han.

Värdet utraderat

Joacim Olsson och Jakob König är överens om att värdet på de ryska bolagen i Russian Prosperity Fund i stort sett har utraderats sedan kriget startade. Exakt svar på hur mycket Rysslandsfonden rasat – och hur mycket som återstår av Unionens investering – kommer först den dagen som börsen i Moskva öppnar igen.

Hur ser Unionen på att miljoner kronor sannolikt gått förlorade genom placeringen i Russian Prosperity Fund?

– Dåvarande SIF investerade 20 miljoner kronor i fonden. Innehavet har sedan vuxit till cirka 600 miljoner kronor. Runt hälften av Unionens fondandelar har sålts för 359 miljoner kronor. Det är mycket beklagligt att avvecklingen inte skett snabbare och att värde gått förlorat. Men avvecklingen kommer att fullföljas oavsett, svarar Sofia Johansson på Unionen.

Russian Prosperity Fund

Fondens 10 största innehav är: Gazprom (9,63 %), Lukoil (9,63 %), MHP (7,02 %), Rosneft Oil Co (6,58 %), Petropavlovsk PLC (5,50 %) Bank VTB (4,88%) Sberbank of Russia (4,83 %), MD Medical Group Investments (4,55 %), Magnit PAO (4,36 %), Polymetal International PLC ((4,04 %).

Källa: Financial Times

Gazprom - statskontrollerat energibolaget som äger det största mediabolaget i Ryssland med 38 tv-kanaler och 10 radiostationer. Gazprom tog nyligen över Rysslands största sociala mediekanal VKontakte.

Sberbank - Rysslands största bank, brukar beskrivas som Kremls husbank. 

Rosneft Oil Co - statskontrollerat ryskt oljebolag vars vd Igor Setjin står Putin nära.

EU:s sanktionslista

Sanktionerna innebär att det är förbjudet att förse bolagen med långsiktig finansiering. Det är däremot inte förbjudet att investera i bolagen i form av aktier.

Företagen på EU:s sanktionslista: (fetmarkerade ägs av fonden)

Gazprom Neft (energibolag, majoritetsägt av ryska staten)

Sberbank (bank, majoritetsägt av ryska staten)

Rosneft (energibolag, hälftenägt av ryska staten)

VTB Bank (bank, majoritetsägt av ryska staten)

Gazprombank (bank, majoritetsägt av ryska staten)

VEB (Vnesheconombank) (bank, helägd av ryska staten)

Rosselkhozbank OPK Oboronprom  (bank, helägd av ryska staten)

United Aircraft Corporation  (vapenbolag, majoritetsägd av ryska staten)

Uralvagonzavod  (vapenbolag, majoritetsägd av ryska staten)

Transneft (energibolag, majoritetsägt av ryska staten)

Källa: Fair Finance Guide

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.