Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Unionen ägare i rysk fond

Fackförbundet Unionen äger andelar i en fond som investerar i ryska bolag som Gazprom och Sberbank. Företag som båda är uppsatta på EU:s sanktionslista och med nära kopplingar till den ryska staten.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2022, kl 08:32
Unionens logga på husfasad. Gazproms logga på flagga.
Unionen har haft ett ägande i Rysslandsfonden Russian Prosperity Fund, där bland annat Gazprom ingår, sedan mitten av 1990-talet. Foto: Janerik Henriksson/TT, AP Photo/Misha Japaridze

Uppdaterad 2022-05-20.

När Ryssland annekterade ukrainska Krimhalvön 2014 införde EU sanktioner som förbjuder långsiktig finansiering av en lång rad ryska bolag. Tre exempel på sanktionslistan är energibolagen Gazprom och Rosneft samt banken Sberbank, företag som de senaste åren delat ut hundratals miljarder i vinst till sin majoritetsägare – den ryska staten. Sanktionerna innebär dock inte att det är förbjudet att investera i aktier i bolagen. (Se faktaruta.)

Russian Prosperity Fund är en fond som är inriktad på den ryska marknaden och på ett antal före detta Sovjetrepubliker. Huvuddelen av fondens ägande ligger just i Sberbank, Rosneft och Gazprom. En genomgång som Kollega gjort av Unionens kapitalplaceringar visar att förbundet haft ett ägande i Russian Prosperity Fund sedan mitten av 1990-talet. Den 31 december 2020, som är den senaste officiella uppgiften, ägde Unionen andelar till ett marknadsvärde på drygt 385 miljoner kronor.

Unionen: "Har sålt halva innehavet"

Unionens ledning har avböjt att ställa upp på en intervju angående innehavet i Russian Prosperity Fund. I stället svarar stabschefen Sofia Johansson på Kollegas frågor via mejl.

De här tre bolagen finns med på EU:s sanktionslista sedan 2014 – varför följer Unionen inte den?

– Unionen följer ILO:s åtta kärnkonventioner samt de tio principerna i FN:s Global Compact. Vårt innehav i Russian Prosperity Fund screenas löpande av kapitalförvaltningens samarbetspartner Sustainalytics. Inget bolag i fonden har kommit ut som icke investeringsbara där och av den anledningen varit skäl att sälja fonden.

Enligt Unionen har förbundet sålt hälften av sina andelar i Rysslandsfonden. Att förbundet har kvar ett ägande beror, enligt Sofia Johansson, på långa ledtider som gjorde att försäljningen inte gick igenom innan Moskvabörsen stängde 25 februari.

"Man har stöttat krigsmaskineriet"

Jakob König leder initiativet Fair Finance Guide, som granskar hur hållbart banker och pensionsfonder investerar sina pengar. Han utesluter inte att Unionens investeringar indirekt kan ha finansierat Vladimir Putins krig.

Jakob König
Jakob König

– Man har investerat i statskontrollerade bolag som årligen ger stora vinster till den ryska regimen. Då har man också stöttat det ryska krigsmaskineriet, eftersom det och staten är samma sak. Det är problematiskt att investera i Rysslandsfonder, det går inte att ta större risker än så, säger Jakob König.

För Joacim Olsson, vd för organisationen Aktiespararna, rimmar det illa att investera i ett bolag som står Putin nära och som, enligt Olsson, dessutom lämnar en del övrigt att önska ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Jag skulle själv aldrig investera i Gazprom och tror att många resonerar på samma sätt. Gazprom är problematiskt inte bara ur ett miljöperspektiv utan på grund av kopplingen till den ryska ledningen, säger han.

Joacim Olsson påpekar att hållbarhetsbegreppet innefattar mer än enbart miljöperspektivet som till exempel arbetsförhållanden och demokratiska aspekter.

Joacim Olsson
Joacim Olsson

– De senaste tio åren har det blivit allt mer no-no att investera i sådant som inte är hållbart. Medlemmarna i Unionen måste ta ställning till vilka värderingar man står för och vad de innebär i instruktioner för dem som förvaltar kapitalet.

"Unionen borde agerat tidigare"

Trots att kopplingen mellan bolagen och den ryska staten har varit allmänt känd har Unionen behållit delar av sitt innehav i fonden.

Vad har ni på Unionen för svar till dem som undrar om förbundets kapital indirekt kan ha stöttat den ryska staten?

– Investeringarna gjordes när bedömningen var att Ryssland, efter Sovjetunionens fall, skulle utvecklas i demokratisk riktning och att ryska företag skulle utvecklas ekonomiskt med ökad frihandel och export. Eftersom utvecklingen gått åt ett motsatt håll beslutade Unionen att avveckla ägandet. Det är mycket olyckligt att avvecklingen inte skett tillräckligt snabbt.

Den ryska fonden utgör bara en liten del av Unionens kapitalplaceringar. Totalt har förbundet aktier, fonder och värdepapper till ett värde av över 20 miljarder kronor. Unionens kapitalplaceringar i olika värdepapper syftar främst till att stärka strejkkassan i händelse av en större konflikt på arbetsmarknaden. Jakob König anser att Unionen, och alla andra som nu säljer innehaven i ryska bolag, borde agerat betydligt tidigare.

– Dessa företag har varit på EU:s sanktionslista sedan 2014, Gazprom är inte enbart ett fossilbolag utan äger dessutom statskontrollerad media. Unionen borde ta kontroll och analysera vilket innehav man faktiskt har och kontrollera det mot sin egen policy, säger han.

Värdet utraderat

Joacim Olsson och Jakob König är överens om att värdet på de ryska bolagen i Russian Prosperity Fund i stort sett har utraderats sedan kriget startade. Exakt svar på hur mycket Rysslandsfonden rasat – och hur mycket som återstår av Unionens investering – kommer först den dagen som börsen i Moskva öppnar igen.

Hur ser Unionen på att miljoner kronor sannolikt gått förlorade genom placeringen i Russian Prosperity Fund?

– Dåvarande SIF investerade 20 miljoner kronor i fonden. Innehavet har sedan vuxit till cirka 600 miljoner kronor. Runt hälften av Unionens fondandelar har sålts för 359 miljoner kronor. Det är mycket beklagligt att avvecklingen inte skett snabbare och att värde gått förlorat. Men avvecklingen kommer att fullföljas oavsett, svarar Sofia Johansson på Unionen.

Russian Prosperity Fund

Fondens 10 största innehav är: Gazprom (9,63 %), Lukoil (9,63 %), MHP (7,02 %), Rosneft Oil Co (6,58 %), Petropavlovsk PLC (5,50 %) Bank VTB (4,88%) Sberbank of Russia (4,83 %), MD Medical Group Investments (4,55 %), Magnit PAO (4,36 %), Polymetal International PLC ((4,04 %).

Källa: Financial Times

Gazprom - statskontrollerat energibolaget som äger det största mediabolaget i Ryssland med 38 tv-kanaler och 10 radiostationer. Gazprom tog nyligen över Rysslands största sociala mediekanal VKontakte.

Sberbank - Rysslands största bank, brukar beskrivas som Kremls husbank. 

Rosneft Oil Co - statskontrollerat ryskt oljebolag vars vd Igor Setjin står Putin nära.

EU:s sanktionslista

Sanktionerna innebär att det är förbjudet att förse bolagen med långsiktig finansiering. Det är däremot inte förbjudet att investera i bolagen i form av aktier.

Företagen på EU:s sanktionslista: (fetmarkerade ägs av fonden)

Gazprom Neft (energibolag, majoritetsägt av ryska staten)

Sberbank (bank, majoritetsägt av ryska staten)

Rosneft (energibolag, hälftenägt av ryska staten)

VTB Bank (bank, majoritetsägt av ryska staten)

Gazprombank (bank, majoritetsägt av ryska staten)

VEB (Vnesheconombank) (bank, helägd av ryska staten)

Rosselkhozbank OPK Oboronprom  (bank, helägd av ryska staten)

United Aircraft Corporation  (vapenbolag, majoritetsägd av ryska staten)

Uralvagonzavod  (vapenbolag, majoritetsägd av ryska staten)

Transneft (energibolag, majoritetsägt av ryska staten)

Källa: Fair Finance Guide